Gustaf Cederström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf Cederström
Gustaf Cederström1.JPG
Gustaf Cederström vid staffliet
Född 12 april 1845
Stockholm
Död 20 augusti 1933 (88 år)
Stockholm
Nationalitet  Sverige
Fält Historiemåleri
Verk Karl XII:s likfärd, Segern vid Narva
Utbildning Konstakademien
Signatur
Gustaf Cederström-signature.png

Gustaf Olof Cederström, född 12 april 1845 i Stockholm, död 20 augusti 1933 i Stockholm, var en av Sveriges mest populära historiemålare under 1800-talet. Han är mest känd för målningen Karl XII:s likfärd.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Friherre Gustaf Cederström var son till marinofficeren Carl Emanuel Cederström och Carolina Fredrika Theresia af Ugglas[1]. Han hade två bröder: Carl och Emanuel. 1878 gifte han sig med Amalia Katarina Jaeder med vilken han fick dottern Carola Cederström.

Cederströms intresse för historia väcktes redan när han var liten. Familjen högaktade Karl XII och en av Gustaf Cederströms förfäder hade varit med om kalabaliken i Bender[1]. Cederström försökte sig först på en karriär som officer och utnämndes till underlöjtnant 1864 vid Värmlands fältjägarregemente, men tog 1870 avsked[2] och sadlade om till konstnär. Han hade redan tidigare studerat vid Stockholms Konstakademi. Senare studerade han också under Ferdinand Fagerlin i Düsseldorf 1867 och Léon Bonnat i Paris, samt senare även i Italien. I Sverige blev Cederström uppmärksammad genom en rad målningar han utfört i Paris, där han 1873 bosatte sig, bland dessa främst Epilog och Mörka stunder.[3]

Cederström blev 1878 ledamot i Konstakademien i Stockholm, utnämndes 1887 till professor vid samma institution och var 1899-1911 dess direktör.[4][5]

Gustaf Cederströms stora genombrott kom 1878 med målningen Karl XII:s likfärd som ställdes ut på världsutställningen i Paris. Tavlans motiv är inte en realistisk skildring av händelsen, utan en diktad hyllning till den döde kungen. Karl XII blev aldrig buren på bår hem till Sverige den där kalla vintern 1718. Men Cederströms idé saknar inte helt verklighetsanknytning. Vid stora mäns och kvinnors begravningståg har ibland den döde burits öppet, klädd i sina bästa kläder, i procession till begravningsplatsen. Tavlan köptes av den ryske storfursten Konstantin[3], men genom återköp efter revolutionen har den fått en varaktig plats på Göteborgs Konstmuseum. En fri replika beställdes av intresserade som var missnöjda med att tavlan ej kom till Sverige, den utfördes 1884 och överlämnades till Nationalmuseum i Stockholm . 1878 belönades Cederström även med medalj av andra klassen vid världsutställningen i Paris. Under åren som följde kom Cederström att alltmer utpräglat framstå som den främste konstnärlige skildraren av karolinerna i bild[5].

Cederström var även verksam som författare och kåsör, bland hans främsta verk märks de självbiografiska En gammal konstnärs minnen (1926) och Gammalt och nytt (1929).[4]

Målningar av Gustaf Cederström (urval)[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gustaf Cederström Krusenberg Herrgård
  2. ^ Svensk uppslagsbok, 1930
  3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1930
  4. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
  5. ^ [a b] Gustaf Olof Cederström Konstnärslexikonett Amanda

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]