Knivsta kommun

Knivsta kommun
Kommun
Knivsta kommunvapen
Land	Sverige
Län	Uppsala län
Landskap	Uppland
Domsaga	Uppsala domsaga
Koordinater	59°43′34″N 17°47′19″Ö
Centralort	Knivsta
Areal	295,12 km² (2012-01-01) 237:e största (av 290)
- land	282,17 km²
- vatten	12,95 km²
Folkmängd	15 387 (2013-03-31) 144:e största (av 290)
Befolkningstäthet	54,53 invånare/km² 90:e högsta (av 290)
Kommunkod	0330
Webbplats: www.knivsta.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Socknar inom Uppsala och Knivstas kommuner (motsvarar 1950 års jordebokssocknar).

Knivsta kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Knivsta.

Administrativ historik

Vid den riksomfattande kommunreformen 1952 bildades storkommunen Knivsta av kommunerna Alsike, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna. Inför genomförandet av kommunreformen 1971 delades den år 1952 bildade storkommunen Skepptuna 1967, varvid Husby-Långhundra församling överfördes till Knivsta. År 1971 bildades Uppsala kommun, vilken då innefattade Knivsta. Området överfördes samtidigt från Stockholms län till Uppsala län. Genom en kommundelning bildades den 1 januari 2003 nya Knivsta kommun inom samma gränser kommunen haft 1967–1970.

Kommunvapnet

Knivsta kommunvapen syftar på "Mora stenar" och antogs och registrerades för den nya Knivsta kommun som bildades år 2003. Kommunvapnet togs fram i en informell omröstning inför bildandet av den nya kommunen och det antagna vapnet lämnades in av skoleleven Jacob Blumenthal i Knivsta.

Den tidigare landskommunen Lagga hade ett vapen, fastställt den 27 februari 1948, vars blasonering löd: I blått fält två från sköldfoten uppskjutande armar, som bära en sköld, på vilken en krönt prins sitter, allt av guld. Motivet syftar på hyllningen år 1319 av den treårige Magnus Eriksson som Sveriges konung vid Mora stenar. Detta vapens giltighet upphörde 1952 i samband med att landskommunen lades samman med Knivsta.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Knivsta kommun 2005–2010
År			Invånare
2005			13 324
2010			14 724
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Basfakta i procent

För närvarande (tredje kvartalet 2008) är Knivsta Sveriges snabbast växande kommun sett i procent. Det är också den kommun i landet där fastighetspriserna ökar mest (för närvarande 13 % /år). Av kommunens invånare deklarerar 2681 personer (20%) en nettoförmögenhet på över 1.000.000 kr (2006), vilket placerar kommunen på 49 plats i landet (1:a är Danderyd med 45%)

• Pensionärer 65- år 10,3 %
• Gifta 71,4 %
• Elever i grundskolan 11,2 %
• Eftergymnasialt utbildade 34,7 %
• Eftergymnasialt utb. män 31,2 %
• Eftergymnasialt utb. kvinnor 38,2 %
• Lågutbildade^{[förtydliga]} 61,4 %
• Lågutbildade män 65,1 %
• Lågutbildade kvinnor 57,7 %
• Arbetande 78,7 %
• Arbetande män 80,5 %
• Arbetande kvinnor 76,9 %
• Miljonärer 20 %

• källa SCB 2007^{[förtydliga]}

Orter

Västra delen av kommunen ligger i Ärlinghundra härad, medan östra delen ligger i Långhundra härad. Motorvägen E4 går genom kommunen.

• Alsike
• Ar
• Bålstaberg
• Halmby
• Knivsta
• Persborg
• Skäggesta
• Spakbacken
• Vassunda
• Östunaby och Erkesberga

Näringsliv

Knivsta kommun är ett pendlarsamhälle. Nästan 3 000 personer pendlar dagligen till Stockholm med förorter och ca 2 000 personer reser till Uppsala.

Centralorten har goda tågförbindelser med bland annat tåg till:

• Stockholm C ca 28-30 minuter (1 stopp; Märsta)
• Arlanda ca 7 minuter (direkt)
• Uppsala ca 9 minuter (direkt)
• Märsta ca 7 minuter (direkt)
• Gävle
• Upplands Väsby

Inom Knivsta är de fem största arbetsgivarna (år 2012)

• Knivsta kommun 1 025 anställda
• Habia Teknofluor AB 75 anställda
• Knivsta plattsättning AB 75 anställda
• Stöckeby Handel AB 75 anställda
• Assisticum AB 75 anställda
• Wasam AB 75 anställda

Politik

Efter valet 2010 bildades en ny politisk majoritet med Moderaterna, Knivsta.nu, Centerpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna samt två ledamöter från Folkpartiet. Partier i opposition är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och en ledamot representerande Folkpartiet.

Parti		Röster			Mandatfördelning
		Antal	%	+− %	Antal	+−
	Moderata samlingspartiet	2749	30,49	+3,61	9	+−0
	Socialdemokraterna	1756	19,48	−3,97	6	−2
	Knivsta.Nu	1416	15,71	+3,38	5	+1
	Folkpartiet liberalerna	866	10,87	−1,09	3	+−0
	Centerpartiet	767	8,51	-0,83	3	+−0
	Miljöpartiet de Gröna	469	5,20	+1,10	2	+1
	Kristdemokraterna	422	4,68	-1,80	1	−1
	Vänsterpartiet	308	3,42	+0,04	1	+-0
	Sverigedemokraterna	238	2,64	+0,66	1	+1
	Övriga partier	8	0,09	−0,09	0	0
Antal giltiga röster			9015	100,00		31
Ogiltiga röster			101
Totalt			9116 (86.87%)

Källa: SCB, Valmyndigheten

Mandatfördelning i valen 2002–10

Valår	V	S	MP	KNU	SD	C	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
2002	2	8	1	4		3	4	2	7	2 8 4 3 4 2 7	31	82,05	16 15
2006	1	8	1	4		3	3	2	9	8 4 3 3 2 9	31	84,45	19 12
2010	1	6	2	5	1	3	3	1	9	6 2 5 3 3 9	31	86,87	17 14
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 2002, se tidigare kommuntillhörighet; Uppsala kommun#Politik.

---

Vänort

Knivsta kommun skrev, den 20 november 2008, vänortsavtal med Jomala, en kommun i landskapet Åland i Finland. Jomala blev därmed den första vänorten för Knivsta kommun.

• Jomala, Åland

Skolor

Thunmanskolan är den största grundskolan i Knivsta kommun med över 600 elever och drygt 30 lärare. Skolan är uppkallad efter konstnären och skalden Olof Thunman. Skolan har undervisning i årskurserna 4 till 9. Ängbyskolan, Segerstaskolan, Gredelbyskolan, Långhundraskola, Lagga skola och Alsike skola bedriver undervisning i de lägre klasserna. På Alsike skola finns numera högstadieundervisning. Inom kommunens gränser finns också Margarethaskolan (uppkallad efter att den bedriver sin verksamhet i lokaler där Margarethahemmet en gång låg), en friskola med Reggio Emilia-pedagogik. På Margarethaskolan bedrivs verksamhet från dagis ända upp till årskurs 9.