Oxenstierna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Släktens vapen
Släktens vapensköld

Oxenstierna är en urgammal frälseätt från Småland och är en av Sveriges äldsta adelsätter. Från ätten har flera grenar avknoppats: Oxenstierna af Croneborg, Oxenstierna af Eka och Lindö, Oxenstierna af Korsholm och Wasa och Oxenstierna af Södermöre.

Under medeltiden var flera ättmedlemmar riksråd och rikskansler, och flera personer spelade andra betydande roller i svenskt statsliv, varav den mest namnkunnige torde vara Axel Oxenstierna.

Ätten härstammar förmodligen från Torsten Vigolfsson till Villstorp i Forserums socken, som 1292 bytte Villstorp mot Fallnafors i Malmbäcks socken. Lucia Mattiasdotter var dotter till Mattias Nilsson till Långserum (nämnd 1300), blev nunna i Gudhem och dog mellan 1338 och 1341. Namnet Oxenstierna upptogs först i slutet av 1500-talet, och kommer från Mattias Nilssons heraldiska vapen, som föreställer en oxes panna (Oxenstirn betyder "oxpanna" på tyska).

Torsten Vigolfssons och Lucia Mattiasdotters förmodade son Nils Torstensson räknas som stamfader till ätten Oxenstierna, medan dennes äldre halvbror Bengt Abjörnsson (från moderns första äktenskap) sannolikt är stamfader för ätten Stenbock.

Fortlevande är den grevliga grenen Oxenstierna af Korsholm och Wasa nummer 8. Utslocknade är de grevliga ätterna Oxenstierna af Södermöre nummer 4 och Oxenstierna af Croneborg nummer 10 samt den friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö nummer 1.

Personer från ätten Oxenstierna (urval) [redigera]

Gabriel Kristiernsson Oxenstierna, död 1585

Se även [redigera]

Externa länkar [redigera]