Låpesj-Jaure
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Gällivare kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Gällivare socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°30′17″N 20°06′19″Ö / 67.50480°N 20.10529°Ö |
SWEREF 99 TM | 7496627, 717775 |
Mått | |
Areal | 1,57 km² [1] |
Höjd | 491 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 12,2 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Kalixälvens huvudavrinningsområde (4000) |
Utflöde | Låpesj-Jåkka |
VattendragsID (VDRID) | 750022-168558 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE749708-168429) |
Övrigt | |
SjöID | 749708-168429 |
ID vattenförekomst | SE749708-168429 |
Vattenytans ID (VYID) | 749639-168357 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 749670-168344 |
Namn | Utloppet av Låpesj-Jaure |
Areal | 7,86 km² |
Vattenytor | 1,69 km² |
Sjöprocent | 21,5 % |
Ackumulerad areal uppströms | 95,52 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Låpesj-Jåkka |
VattendragsID (VDRID) | 750022-168558 |
Avstånd till havet | 334 km |
Medelhöjd | 503 m ö.h. |
Område nedströms | 749985-168610 |
Källor | [4][5][6] |
Låpesj-Jaure är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,57 kvadratkilometer och ligger 491 meter över havet. Låpesj-Jaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Låpesj-Jåkka.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Låpesj-Jaure ingår i det delavrinningsområde (749670-168344) som SMHI kallar för Utloppet av Låpesj-Jaure. Medelhöjden är 503 meter över havet och ytan är 7,86 kvadratkilometer. Räknas de 7 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 95,52 kvadratkilometer. Låpesj-Jåkka som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 334 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (64 procent) och sankmarker (13 procent). Avrinningsområdet har 1,69 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 21,5 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Låpesj-Jaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |