Gällivare kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Gällivare vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.
Administrativ historik [redigera]
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades i Gällivare socken Gällivare landskommun. Där inrättades den 2 juni 1893 municipalsamhället Gällivare kyrkostad och den 23 december 1908 municipalsamhället Malmberget. Det förstnämnda (med namnet avkortat till Gällivare den 7 september 1951[5]) ägde bestånd fram till och med utgången av år 1955, medan Malmberget upplöstes med utgången av år 1959. Den ytmässigt redan stora kommunen påverkades inte av de två riksomfattande kommunreformerna 1952 och 1971.[6]
Blasonering: ”Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke.”[7]
Vapnet, vars symboler står för renskötsel och malmbrytning, fastställdes ursprungligen 1948 för Gällivare municipalsamhälle. Sedan detta upplösts fastställdes det åter av Kungl maj:t 1956, nu för kommunen. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974 enligt de nya reglerna för kommunala vapen.
Gällivare är en försvenskning av det lulesamiska namnet Jiellevárre. Jielle- betyder 'spalt, mellanrum' och kan syfta på en dalgång i berget Malmberget.[8]
Gällivare kommun ligger 100 kilometer norr om polcirkeln, på samma breddgrad som norra delarna av Alaska och Sibirien. Västra delen av kommunen utgörs av fjällområden. Den södra delen av kommunen, upptas av stora skogs- och myrområden.
Kommunen hyser ett flertal rikskända platser, såsom Dundret, Muddus, Kaitum, Nikkaluokta, Ritsem, Stora Sjöfallets nationalpark och Linafallet.
En del av befolkningen i trakten har historiskt sett varit, och är i viss mån fortfarande, finsk-, meänkieli- eller samiskspråkig. Den finska dialekt som talas i Gällivare kommun kallas för gällivarefinska.
Befolkningsutveckling [redigera]
Diagrammet talar sitt tydliga språk: befolkningsutvecklingen har som i alla andra småkommuner gått stadigt utför med ett tapp under 2000-talet som motsvarar 1 procent av befolkningsmängden per år,
| Befolkningsutvecklingen i Gällivare kommun 1970–2011 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
1 240 |
| 1820 |
|
1 116 |
| 1830 |
|
1 318 |
| 1840 |
|
1 612 |
| 1850 |
|
1 870 |
| 1860 |
|
2 443 |
| 1870 |
|
2 269 |
| 1880 |
|
3 253 |
| 1890 |
|
4 279 |
| 1900 |
|
11 745 |
| 1910 |
|
16 245 |
| 1920 |
|
19 164 |
| 1930 |
|
20 228 |
| 1940 |
|
20 824 |
| 1950 |
|
22 479 |
| 1960 |
|
27 670 |
| 1970 |
|
25 417 |
| 1975 |
|
25 406 |
| 1980 |
|
24 711 |
| 1985 |
|
23 532 |
| 1990 |
|
22 421 |
| 1995 |
|
22 050 |
| 2000 |
|
20 037 |
| 2005 |
|
19 077 |
| 2010 |
|
18 425 |
| 2011 |
|
18 330 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
Demografiska databasen, folkmängd 1810-1990.
|
Medelåldern i kommunen är 45,0 år (2011-12-31).[9]
Orter i kommunen [redigera]
Malmberget var tidigare den befolkningsmässigt största orten i kommunen - redan år 1900 var befolkningssiffran för Malmberget 5 320 invånare och år 1905 var den för Gällivare 2 135 invånare.[källa behövs]
I Gällivare kommun finns fyra samebyar, tre fjällsamebyar och en skogssameby. Girjas sameby, Unna Tjerusj och Báste čearru är fjällsamebyar och bedriver i huvudsak renskötsel ovan odlingsgränsen, medan Gällivare skogssameby har sin verksamhet nedanför denna gräns. Tre av samebyarna bildade i mars 2011 ett gemensamt näringsutvecklingsbolag, Ávki AB.
I kommunen finns två stora gruvor; LKABs järnmalmsgruva i Malmberget och Boliden ABs koppar- och guldgruva Aiktik vid sjön Sakajärvi, 11 km söder om Gällivare.
Gällivare kommun satsar mycket på turism. Den rena, friska och oförstörda miljön har blivit en alltmer efterfrågad produkt. Det finns en campingplats, Gällivare Camping, vid hembygdsområdet i anslutning till Vassaraälven. Vidare finns ett flertal turiststugor att hyra runt om i kommunen. Inne i Gällivare centrum finns också flera hotell, bland andra Hotell Dundret, Gällivare Värdshus och Grand Hotel Lapland.
Till de bästa fiskevattnen hör Kaitumälven, där man på grund av de höga niporna fiskar bäst från båt. Ett annat populärt tillhåll för fritidsfiskarna är Kalixälven, i trakten av Lappesuando.
Kommunikationer [redigera]
Gällivare är ändstation på Inlandsbanan, samt station på Malmbanan, med nattågstrafik till Stockholm. Utanför tätorten finns en flygplats, Lapland Airport, med dagliga förbindelser till olika svenska orter.
Gällivare kommun ansvarar för tre lokalbusslinjer inom Gällivare, Malmberget och Koskullskulle.
Mandatfördelning i Gällivare landskommun 1938–1966 [redigera]
| Valår |
V |
S |
C |
FP |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1938 |
15 |
13 |
|
|
12 |
|
40 |
|
|
| 1942 |
13 |
18 |
|
|
9 |
|
40 |
|
|
| 1946 |
15 |
17 |
|
1 |
7 |
|
40 |
|
|
| 1950 |
11 |
19 |
1 |
2 |
7 |
|
40 |
72,7 |
|
| 1954 |
11 |
19 |
1 |
2 |
7 |
|
40 |
68,5 |
|
| 1958 |
10 |
19 |
1 |
2 |
8 |
|
40 |
64,2 |
|
| 1962 |
10 |
21 |
1 |
3 |
5 |
|
40 |
71,6 |
|
| 1966 |
12 |
17 |
3 |
3 |
5 |
|
40 |
74,4 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
APK |
SKP |
FSN |
MFA |
GFD |
SD |
NS |
GFM |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
9 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
3 |
|
5 |
|
41 |
82,1 |
|
| 1973 |
9 |
20 |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
5 |
2 |
|
4 |
|
41 |
86,4 |
|
| 1976 |
8 |
20 |
|
|
2 |
|
|
|
|
|
1 |
5 |
2 |
|
3 |
|
41 |
86,5 |
|
| 1979 |
6 |
21 |
|
2 |
2 |
|
|
|
|
|
|
4 |
2 |
|
4 |
|
41 |
86,2 |
|
| 1982 |
7 |
20 |
|
1 |
3 |
|
|
|
|
|
|
3 |
1 |
1 |
5 |
|
41 |
86,7 |
|
| 1985 |
7 |
17 |
|
1 |
2 |
|
1 |
4 |
|
|
|
2 |
2 |
|
5 |
|
41 |
84,6 |
|
| 1988 |
7 |
19 |
2 |
1 |
|
2 |
|
2 |
|
|
|
2 |
2 |
|
4 |
|
41 |
78,9 |
|
| 1991 |
8 |
19 |
1 |
1 |
|
|
|
2 |
|
|
|
2 |
2 |
1 |
5 |
|
41 |
78,0 |
|
| 1994 |
9 |
22 |
2 |
1 |
|
|
|
1 |
|
|
|
1 |
1 |
|
4 |
|
41 |
82,1 |
|
| 1998 |
13 |
13 |
1 |
1 |
|
|
|
|
|
6 |
|
1 |
1 |
1 |
4 |
|
41 |
75,75 |
|
| 2002 |
9 |
13 |
2 |
2 |
|
|
|
|
|
5 |
|
1 |
2 |
1 |
6 |
|
41 |
74,26 |
|
| 2006 |
9 |
19 |
|
2 |
|
|
|
|
1 |
3 |
|
|
1 |
|
6 |
|
41 |
75,61 |
|
| 2010 |
7 |
21 |
1 |
2 |
|
|
|
|
1 |
2 |
|
|
|
|
7 |
|
41 |
78,97 |
|
- APK bytte 1995 namn till SKP och har efter det deltagit i valen under beteckningen Kommunisterna
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Partiers starkaste stöd [redigera]
| Parti |
Valdistrikt |
Kommun |
| Starkaste |
Andel |
Andel |
| S |
Soutojärvi, karta |
63,14 % |
50,35 % |
| M |
Nattavaaraby, karta |
27,14 % |
17,13 % |
| V |
Koskullskulle, karta |
22,74 % |
16,87 % |
| SKP |
Nilivaara, karta |
11,07 % |
4,62 % |
| NS |
Nilivaara, karta |
7,11 % |
3,60 % |
| FP |
Gällivare, karta |
2,47 % |
1,32 % |
| SD |
Soutojärvi, karta |
3,07 % |
1,86 % |
| MP |
I vallokal ej räknade röster |
3,86 % |
1,70 % |
| ÖVR |
I vallokal ej räknade röster |
0,56 % |
1,54 % |
| C |
Hakkas, karta |
4,02 % |
1,09 % |
| KD |
Hakkas, karta |
2,33 % |
0,90 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. |
Det finns två församlingar i Gällivare kommun:[12]
Gällivare är även den centrala orten för världens västlaestadianer. Gällivare årliga julsamlingar samlar deltagare från de övriga nordiska länderna, USA och även andra länder. Samlingarna är tvåspråkiga (svenska och finska) och predikningarna tolkas simultant även till engelska. Det finns telefonöverföring från Gällivare julsamlingar till tiotals orter i Sverige, Finland och Norge.
Kyrkobyggnader [redigera]
Lappkyrkan (Gällivare gamla kyrka)
Kyrkobyggnader i kommunen:
Gällivare kommun har fyra vänorter:[13]
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ [http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, s.101, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, 2003, ISBN 91-7229-020-X
- ^ ”Befolkningens medelålder efter region, kön och tid”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2012. http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_TablePresentation____340486.aspx?rxid=d5421e20-1a20-4027-89a9-81abfd77ea2b. Läst 31 december 2012.
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2005
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2010
- ^ Kommunens officiella webbplats
Externa länkar [redigera]
