Lista över de ljusaste stjärnorna

Från Wikipedia
Version från den 27 juni 2017 kl. 11.47 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4beta4))

De ljusaste stjärnorna kan betyda två olika saker:

De ljusaste stjärnorna på vår stjärnhimmel

En stjärnas synbara ljusstyrka beror både på dess inneboende luminositet och dess avstånd från jorden. Ju närmare en stjärna är, desto ljusstarkare ser den ut för oss. Nedan följer en tabell med de 91 individuella stjärnor som syns ljusast på vår stjärnhimmel, mätt i synligt ljus. Detta är nästan, men inte riktigt, samma sak som de 91 ljusaste prickarna på natthimlen. Vissa av de prickar vi ser på himlen är egentligen dubbelstjärnor, där pricken vi ser är summan av ljus från två eller flera stjärnor. Till exempel består Alfa Centauri egentligen av tre stjärnor. De tre tillsammans är den tredje ljusstarkaste pricken på himlen, men den individuellt ljusaste av de tre stjärnorna är bara den fjärde ljusaste stjärnan på himlen.

Den här listan är, till skillnad från den nedanför, i princip komplett, även om osäkerheter i mätningar och variabilitet hos stjärnorna kan påverka den inbördes ordningen i listan. Variabla stjärnor betecknas med var.

Tabellen har med stjärnor ner till en skenbar magnitud på +2,50.

  Skenbar
magnitud
(m) 		Beteckning Namn Avstånd (ljusår) Spektralklass SIMBAD
(extern databas)
0 0,000−26,74   (Solen) 0,000 016 G2 V
1 0,001−1,46 α CMa Sirius 0008,6 A1 V Sirius
2 0,003−0,72 α Car Canopus 0310 F0 Ia Canopus
3 0,003−0,04 var α Boo Arcturus 0037 K1.5 III Arcturus
4 0,004−0,01 α Cen A (α1 Cen) Rigil Kentaurus, Toliman 0004,4 G2 V Alpha Centauri A
5 0,03 α Lyr Vega 0025 A0 V Vega
6 0,12 β Ori Rigel 0770 B8 Iab Rigel
7 0,34 α CMi Procyon 0011 F5 IV-V Procyon
8 0,42 var α Ori Betelgeuse 0640 [1] M2 Iab Betelgeuse
9 0,50 α Eri Achernar 0140 B3 Vpe Achernar
10 0,60 β Cen Hadar, Agena 0530 B1 III Hadar (Agena)
11 0,71 α1 Aur Capella A 0042 G8 III Capella A
12 0,77 α Aql Altair 0017 A7 V Altair
13 0,85 var α Tau Aldebaran 0065 K5 III Aldebaran
14 0,96 α2 Aur Capella B 0042 G1 III Capella B
15 1,04 α Vir Spica 0260 B1 III-IV, B2 V Spica
16 1,09 var α Sco Antares 0600 M1.5 Iab-b Antares
17 1,15 β Gem Pollux 0034 K0 IIIb Pollux
18 1,16 α PsA Fomalhaut 0025 A3 V Fomalhaut
19 1,25 α Cyg Deneb 1 550 A2 Ia Deneb
20 1,30 β Cru Mimosa, Becrux 0350 B0.5 IV Mimosa
21 1,33 α Cen B (α2 Cen) Rigil Kentaurus, Toliman 0004,4 K1 V Alpha Centauri B
22 1,35 α Leo Regulus 0077 B7 V Regulus
23 1,40 α Cru A (α1 Cru) Acrux 0320 B1 V Acrux A
24 1,51 ε CMa Adara 0430 B2 Iab Adara
25 1,62 λ Sco Shaula 0700 B1.5-2 IV+ Shaula
26 1,63 γ Cru Gacrux 0088 M4III Gacrux
27 1,64 γ Ori Bellatrix 0240 B2 III Bellatrix
28 1,68 β Tau El Nath 0130 B7 III El Nath
29 1,68 β Car Miaplacidus 0110 A2 IV Miaplacidus
30 1,70 ε Ori Alnilam 1 300 B0 Iab Alnilam
31 1,70 ζ Ori A Alnitak 0820 O9 Iab Alnitak A
32 1,74 α Gru Alnair 0100 B7 IV Al Na'ir
33 1,76 ε UMa Alioth 0081 A0pCr Alioth
34 1,78 γ2 Vel Suhail 0840 Gamma2 Velorum
35 1,80 ε Sgr Kaus Australis 0140 B9.5 III Kaus Australis
36 1,82 α Per Mirfak 0590 F5 Ib Mirfak
37 1,84 δ CMa Wezen 1 800 F8 Ia Wezen
38 1,85 η UMa Benetnasch, Alkaid 0100 B3 V Benetnasch (Alkaid)
39 1,86 θ Sco Sargas 0270 F1 II Sargas
40 1,87 α UMa A Dubhe 0120 K0 III Dubhe
41 1,90 γ Gem Alhena 0100 A0 IV Alhena
42 1,91 α Pav Peacock 0180 B2 IV Peacock
43 1,92 α TrA Atria 0420 K2 IIb-IIIa Atria
44 1,96 α Gem A Castor A 0052 A1 V, A2 Vm Castor A
45 1,97 var α UMi Polaris 0430 F7 Ib-II Polaris
46 1,98 β CMa Mirzam 0500 B1 II-III Murzim
47 1,98 α Hya Alphard 0180 K3 II-III Alphard
48 2,00 α Ari Hamal 0066 K2IIICa-1 Hamal
49 2,03 δ Vel A Koo She 0080 A1 V Delta Velorum
50 2,04 β Cet Deneb Kaitos, Diphda 0096 K0 III Deneb Kaitos
51 2,05 κ Ori Saiph 0720 B0.5Iavar Saiph
52 2,06 σ Sgr Nunki, Sadira 0220 B2.5 V Nunki
53 2,06 θ Cen Menkent 0061 K0IIIb Menkent
54 2,06 α And Alpheratz, Sirrah 0097 B8IV Alpheratz
55 2,06 β And Mirach 0200 M0III Mirach
56 2,08 β UMi Kochab 0130 K4 III Kochab
57 2,09 α2 Cru Acrux 0320 Acrux B
58 2,10 α Oph Rasalhague 0047 A5V Ras Alhague
59 2,12 var β Per Algol A 0093 B8V Algol
60 2,13 β Gru Gruid 0170 M5 III Beta Gruis
61 2,14 β Leo Denebola 0036 A3 V Denebola
62 2,21 ζ Pup Naos 1 400 O5 Ia Zeta Puppis
63 2,23 λ Vel Suhail 0570 K4.5 Ib-II Lambda Velorum
64 2,23 γ Dra Eltanin 0150 K5 III Etamin
65 2,24 α CrB A Alphecca, Gemma 0075 A0V Alphecca
66 2,24 γ Cyg Sadr 1 500 F8 Ib Sadr
67 2,25 α Cas Schedar 0230 K0 IIIa Schedar
68 2,25 ι Car Aspidiske 0690 A8 Ib Aspidiske
69 2,26 γ1 And Almach 0350 K3IIb Almach
70 2,27 ζ1 UMa Mizar A 0078 A2 V Mizar A
71 2,27 β Cas Caph 0054 F2 III-IV Caph
72 2,27 ε Cen Birdun 0380 B1III Epsilon Centauri
73 2,28 γ1 Leo Algieba 0130 K0 IIIb Algieba
74 2,28 α Lup Men, Kakkab 0550 B1.5 II Alpha Lupi
75 2,29 δ Sco Dschubba 0400 B0.2 IV Dschubba
76 2,29 ε Sco Wei 0065 K2 IIIb Wei
77 2,32 η Cen Marfikent 0310 B1.5Vne Eta Centauri
78 2,35 β UMa Merak 0079 A1V Merak
79 2,37 α Phe Ankaa, Nair al Zaurak 0077 K0 III Ankaa
80 2,38 κ Sco Girtab 0460 B1.5 III Girtab
81 2,39 γ Cas Tsih, Navi 0610 B0.5 IVe Gamma Cassiopeiae
82 2,40 ε Peg Enif 0670 K2 Ib Enif
83 2,40 η CMa Aludra 3 200 B5 Ia Aludra
84 2,4 ε Car A Avior 0630 K3 III Avior
85 2,42 β Peg Scheat 0200 M2.3 II-III Scheat
86 2,43 γ UMa Phecda 0084 A0Ve SB Phecda
87 2,44 α Cep Alderamin 0049 A7 IV Alderamin
88 2,46 κ Vel Markeb 0540 B2 IV-V Kappa Velorum
89 2,49 α Peg Markab 0140 B9 III Markab
90 2,50 ε Cyg Gienah 0072 K0 II Gienah

De absolut ljusstarkaste stjärnorna

Nedan följer en lista med kända stjärnor sorterade efter luminositet (bolometrisk magnitud), med den ljusstarkaste först. En sådan här lista är med nödvändighet inte komplett, av flera skäl:

  • Det är bara en liten minoritet av alla universums stjärnor som vi överhuvudtaget har observerat.
  • Även om en stjärna har observerats, så är det ofta svårt att få fram pålitliga mätningar av dess luminositet, särskilt om den befinner sig på stort avstånd. Tre svårigheter är här särskilt viktiga:
    • Avståndet till stjärnan måste vara känt med tillräcklig noggrannhet, för att kunna räkna om den skenbara magnitud som vi faktiskt mäter, till den absoluta luminositet som vi söker.
    • Totala luminositeten för en stjärna omfattar alla våglängder av ljus, men normalt observerar vi bara vissa våglängder. Inget enskilt instrument klarar alla. Därför måste mätningen av ljusstyrkan korrigeras för icke observerade våglängder.
    • En del av ljuset från stjärnan kan ha absorberats på vägen genom rymden. För stjärnor som befinner sig på stora avstånd och/eller inne i centrala delar av en galax eller andra "täta" miljöer kan absorptionen vara både stor och svårberäknad.
Namn Skenbar
magnitud 		Absolut
bolometrisk magnitud 		Bolometrisk luminositet
(solar)
R136a1 (i Stora magellanska molnet) 12,77 −12,5[2] 8 700 000
Cygnus OB2-12 11,4 −12,2[3] 6 300 000
HD 93129A 6,97 −12,1 5 500 000[källa behövs]
η Car -0,8 till 7,9[4] −12,0[5] 5 000 000[5]
LBV 1806-20 (Middle Model) 8,6 −12,0[6] 5 000 000[6]
QPM-241   −11,9 4 500 000
HDE 319718 10,43 −11,8 4 200 000
WR 101e 13,1 −11,6 3 700 000
WR 102ka   −11,6 3 700 000
HD 5980 11,52 −11,5 3 400 000
LSS 4067   −11,4[7] 3 000 000
HD 93250 7,50 −11,3[7] 2 800 000;
Cygnus OB2-8 8,99 −11,3 2 750 000
Var 83 (i M33) 16,40 −11,1 2 240 000[8]
HDE 269810 (i Stora magellanska molnet) 12,28 −11,1 2 200 000[9]
Wray 17-96 17,8 −10,9 1 800 000[10]
Pistolstjärnan (Low Model)   −10,8 1 700 000
ζ1 Sco 4,66 till 4,86 −10,8 1 700 000[11]
AF And (i M31)   −10,8 1 600 000[8]
LY Aurigae 6,85 −10,6 1 400 000
Tr 27-27   −10,5[7] 1 350 000;
Var B (i M33)   −10,4 1 100 000[8]
AG Car 5,7 till 9,0 −10,3 1 000 000[12]
S Doradus 8,6 till 11,5 (B) −10,1 870 000
Var C (i M33)   −9,8 660 000[8]
34 Cyg 4,8 −9,7 630 000
ρ Cas 4,1 till 6,2 −9,6 550 000
x Car 3,93 −9,5 520 000
HR Car   −9,5 500 000[13]
Plasketts stjärna 6,05 −9,47 500 000 (high model)
DL Cru 6,24 −9,47 500 000
AE And (i M31)   −9,4 450 000[8]
VY Canis Majoris 6,5 till 9,6 −9,4 450 000[14]
χ2 Ori 4,65 −9,3 420 000
HDE 226868 8,9 −9,25 390 000
ε Ori 1,70 −9,2 380 000
KW Sgr 8,9 −9,17 370 000
ζ Pup 2,21 −9,0 360 000
V354 Cep 10,82 till 11,35 −9,15 360 000
RW Cep 6,52 −9,11 350 000
V509 Cas 5,10 −9,11 350 000
μ Cep (Granatstjärnan) 4,04 −9,08 340 000
VV Cep A 4,91 −9,0 315 000
η CMa 2,45 300 000
ν Aql 4,69 300 000
WOH G64   280 000
KY Cyg   −8,84 270 000
θ1 Ori C 5,13 −8,6 220 000
6 Cas 5,55   200 000[15]
Betelgeuse 0,58 -8,24 135 000[16][17]
ζ Ori 1,79 −7,8 100 000
VV Cep B   −7,8 100 000
Följande välkända stjärnor listas som jämförelse.
Rigel 0,12 −7,3 85 000
Antares 0,92 −7,2 66 000
Deneb 1,25 −6,95 54 000
Canopus −0,62 −5,53 12 900
Achernar 0,46 −4,05 3 300[18]
β Lyrae 3,52 −3,91 2 900
Polstjärnan 1,97 −3,6 2 200
Aldebaran 0,85 −0,63 350
Arcturus −0,04 −0,31 210
Capella 0,08 0,4 78,5
Castor 1,98 0,5 50
Vega 0,00 0,58 37
Sirius −1,46 1,4 25,4
α Centauri A −0,01 4,38 1,52
Solen −26,74 4,75 1,00

En stjärna kan tillfälligtvis få många gånger högre ljusstyrka än någon stjärna på listan, under en pågående supernovaexplosion eller gammablixt. Kvasarer är stjärnliknande objekt som också kan ha mångdubbelt större ljusstyrka, men de är inte stjärnor.

Referenser

  1. ^ Graham M. Harper, Alexander Brown, and Edward F. Guinan, (26 april 2024). ”A New VLA-Hipparcos Distance to Betelgeuse and its Implications” (PDF). The Astronomical Journal "135" (4,): ss. pp. 1430–1440. doi:10.1088/0004-6256/135/4/1430. Bibcode: 2008AJ....135.1430H. http://iopscience.iop.org/1538-3881/135/4/1430/pdf/aj_135_4_1430.pdf. Läst 10 juli 2010. 
  2. ^ SIMBAD Reference
  3. ^ Thompson, Tim. ”Cygnus OB2 #12 and the Cygnus OB2 Association”. Tim Thompson's Home Page. http://www.tim-thompson.com/cyg-ob2-12.html. Läst 25 oktober 2009. 
  4. ^ ”GCVS Query=Eta+Car”. General Catalogue of Variable Stars @ Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=Eta+Car. Läst 24 november 2010. 
  5. ^ [a b] Humphreys, R. M. (May 23–28, 2004). "η Carinae -- The Observational Story, 1600 to 2004". The Fate of the Most Massive Stars, Proceedings of the conference: 14–21, Grand Teton National Park, Wyoming: Astronomical Society of the Pacific. 
  6. ^ [a b] Eikenberry, S. S. (26 april 2004). ”Infrared Observations of the Candidate LBV 1806-20 and Nearby Cluster Stars”. The Astrophysical Journal "616" (1): ss. 506–518. doi:10.1086/422180. arXiv:astro-ph/0404435. Bibcode: 2004ApJ...616..506E. 
  7. ^ [a b c] Massey, Philip (26 april 2001). ”The Progenitor Masses of Wolf-Rayet Stars and Luminous Blue Variables Determined from Cluster Turnoffs. II. Results from 12 Galactic Clusters and OB Associations”. The Astronomical Journal "121" (2): ss. 1050. doi:10.1086/318769. Bibcode: 2001AJ....121.1050M. 
  8. ^ [a b c d e] Szeifert, T. (26 april 1996). ”HST and groundbased observations of the `Hubble-Sandage' variables in M 31 and M 33”. Astronomy and Astrophysics "314": ss. 131–145. Bibcode: 1996A&A...314..131S. 
  9. ^ Walborn, Nolan R. (26 april 2004). ”A CNO Dichotomy among O2 Giant Spectra in the Magellanic Clouds”. The Astrophysical Journal "608" (2): ss. 1028. doi:10.1086/420761. arXiv:astro-ph/0403557. Bibcode: 2004ApJ...608.1028W. 
  10. ^ Egan, Michael P. (26 april 2002). ”An Infrared Ring Nebula around MSX5C G358.5391+00.1305: The True Nature of Suspected Planetary Nebula Wray 17-96 Determined via Direct Imaging and Spectroscopy”. The Astrophysical Journal "572" (1): ss. 288. doi:10.1086/340222. Bibcode: 2002ApJ...572..288E. 
  11. ^ Kaler, James B. (2001). Extreme stars: at the edge of creation. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 101. ISBN 0-521-40262-X 
  12. ^ Groh, J. H. (26 april 2006). ”AG Carinae: A Luminous Blue Variable with a High Rotational Velocity”. The Astrophysical Journal Letters "638" (1): ss. L33. doi:10.1086/500928. arXiv:astro-ph/0512372. Bibcode: 2006ApJ...638L..33G. 
  13. ^ Machado, M. A. D. (26 april 2002). ”HR Carinae: New spectroscopic data and physical parameters”. Astronomy & Astrophysics "387" (1): ss. 151–161. doi:10.1051/0004-6361:20020295. Bibcode: 2002A&A...387..151M. 
  14. ^ Humphreys, Roberta M. (26 april 2006). ”VY Canis Majoris: The Astrophysical Basis of Its Luminosity”. ePrint. arXiv:astro-ph/0610433. 
  15. ^ Kaler, Jim (2 juni 2004). ”6 Cassiopeiae”. Star of the Week. Arkiverad från originalet den juni 4, 2004. https://web.archive.org/web/20040604114711/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/6cas.html. 
  16. ^ Harper, Graham M. (26 april 2008). ”A New VLA-Hipparcos Distance to Betelgeuse and its Implications”. The Astronomical Journal "135" (4): ss. 1430. doi:10.1088/0004-6256/135/4/1430. Bibcode: 2008AJ....135.1430H. 
  17. ^ Kaler, Jim (20 februari 1998). ”Betelgeuse”. Star of the Week. Arkiverad från originalet den 16 december 2008. https://web.archive.org/web/20081216023607/http://www.astro.uiuc.edu/~kaler/sow/betelgeuse.html. 
  18. ^ Lovekin, C. C. (26 april 2006). ”Surface Temperature and Synthetic Spectral Energy Distributions for Rotationally Deformed Stars”. The Astrophysical Journal "643" (1): ss. 460. doi:10.1086/501492. arXiv:astro-ph/0602084. Bibcode: 2006ApJ...643..460L. 

Externa länkar


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of brightest stars, 15 juli 2011.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_de_ljusaste_stjärnorna&oldid=40149154”