Lorentz Kristoffer Stobée
Lorentz Kristoffer Stobée, född 19 juni 1676 i Lund, död 31 maj 1756 på sin egendom Ågården vid Lidköping, var en svensk militär och ämbetsman. Han var landshövding i Göteborgs och Bohus län 1741-1749.
Efter att ha blivit student i Lund blev Stobée lantmätare i Skåne 1696 och upptäcktes snart av fortifikationsdirektören Carl Magnus Stuart, som den 24 mars 1699 utnämnde honom till löjtnant vid fortifikationen. År 1702 befordrades han till kapten och fick då i uppdrag av Erik Dahlbergh att iordningställa försvarsverken vid Kexholm och Viborg. Stobée blev generalkvartermästare-löjtnant 1706 och adlades 1707. Han blev överste vid fortifikationen 1723, vice direktör 1737 och ordinarie direktör samt generalmajor 1739. År 1741 blev han såsom generalmajor och landshövding förordnad till gränskommissarie med uppdrag att låta markera gränsen mellan Sverige och Norge. (Tilas Daniel, Curriculum vitæ I-II. Stockholm 1966: 142, 167).
Vid försvaret av Viborg under det stora nordiska kriget utmärkte sig Stobée för sitt mod, men tillfångatogs av ryssarna 1710 efter en 13 veckor lång belägring. Peter I av Ryssland erbjöd Stobée generalmajors grad i rysk tjänst, då han imponerat med sin skicklighet att rita förslag till parker och trädgårdsanläggningar vid de kejserliga lustslotten. Stobée avböjde och fördes då till fängelset i Archangelsk, där han bland annat vaktades av en tam björn, uppväxt på öl och brännvin. Efter en oerhört dramatisk flykt återvände Stobée 1716 till Sverige, där han av Karl XII beordrades att ta hand om fästningsarbetena i Svinesund.
När Karl XII gick emot Norge 1718 var Stobée med som fortifikationsofficer och blev året därefter utnämnd till överste. År 1741 utsågs Stobée till landshövding i Göteborgs och Bohus län, då han efterträdde Bengt Ribbing. Han invaldes som ledamot av Vetenskapsakademien 1739.
Det finns två gator uppkallade efter honom: Stobéegatan i stadsdelen Kålltorp i Göteborg, och Stobéegatan i Lidköping.
Familj
Stobée var son till skalden och hävdaforskaren, professor Andreas Stobæus och Ursula Maria Wode. Hans farfar var kyrkoherden i Stoby församling i Lunds stift, Johannes Laurentii Hedenstadensis.
Gift 1:o 1706 med Kristina Åkerhielm (1691-1716), de fick en son och två döttrar, 2:o 1717 med Anna Katarina Franc (1671-1729) och 3:o 1732 med Katarina Margareta Emstech (född 1715).
Lorentz Kristoffer Stobées begravdes i Råda kyrka i Västergötland.
Källor
- Guvernörer och Landshöfdingar i Göteborgs och Bohus län 1658-1897, Gustaf Lagerbring, Wald. Zachrissons Förlag, Göteborg 1917
- Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5
Vidare läsning
Externa länkar
|