Lidköping
| Lidköping | |
| Tätort Centralort |
|
 Lidköping sett från Råda
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Lidköpings kommun |
| Församling | Lidköpings församling Kållands-Råda församling Sävare församling |
| Höjdläge | 44 m ö.h. |
| Koordinater | |
| Area | 1 552,14 hektar |
| Folkmängd | 25 644 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 16,52 inv./hektar |
| Grundad | 1446 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | LIDKÖPING |
| Postnummer | 531 XX |
| Riktnummer | 0510 |
| Tätortskod | 5352 |
  |
|
- För den historiska stadskommunen, se Lidköpings stad.
Lidköping är en tätort i Västergötland och centralort i Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Lidköping är Sveriges 45:e största tätort.
Staden ligger söder om den sydöstra del av Vänern som kallas Kinneviken. Övriga sidor om staden är jordbruksbygd. Staden delas i två delar av ån Lidan. Den östra sidan benämns gamla staden och den västra sidan nya staden. Tidigare var gamla och nya staden två oberoende städer med var sitt rådhus. På nya stadens torg står nya stadens grundare Magnus Gabriel De la Gardie staty samt hans jaktslott, vilket tidigare användes som rådhus.
Innehåll |
[redigera] Historia
Lidköping fick sina första kända stadsprivilegier år 1446 av Sveriges dåvarande kung, Kristofer av Bayern, och blev därmed den första staden vid Vänern.[2] Privilegierna gjorde i sig själva ingen större skillnad för stadens utveckling, men vid ungefär samma tid hade ett nytt element i stadens ekonomiska liv börjat växa fram, nämligen sjöfarten på Vänern.[2] Genom den begynnande träexporten från skogarna runt Vänern började Lidköping förvandlas från inlandsstad till sjöstad.[2]
År 1533 drabbades staden av en omfattande brand som lade större delen av den i aska.[2] Eftersom Gustav Vasa ville grunda en ny stad vid "Huffudnaes", den plats där senare Vänersborg skulle anläggas, påbjöd han 1560 att alla invånare flytta dit, och att ingen köpenskap skulle tillåtas i Lidköping.[2] Flyttningen blev ej av utan staden återuppbyggdes och livet fortsatte på handelsplatsen vid Lidans utlopp.[2]
År 1615 belönades Jacob De la Gardie efter sina stora framgångar i De la Gardieska fälttåget med ett grevskap med säte i Läckö.[2] Han fick dessutom rätt att inom detta anlägga en stad, vilket han dock aldrig utnyttjade.[2] Drottning Kristina tilldelade honom 1651 i stället staden Lidköping "till grevskapets förökande".[2] År 1655 fick grevskapets dåvarande innehavare, Jakobs son Magnus Gabriel, se staden återgå till kronan som en del av fjärdepartsräfsten.[2] Han fick dock samtidigt tillstånd att inom grevskapet anlägga en ny stad.[2] Lidans västra strand, mitt för det gamla Lidköping, utsågs till denna nya stads läge.[2] Månesköldarna på Ågården, som ägde marken, hindrade dock till en början hans planer, och först år 1670 genomfördes ett markbyte som gjorde att den eftertraktade marken kom i hans händer, och 1672 började staden byggas upp efter den geometriska stadsplan greven själv fastställt.[2]
De la Gardie uppmuntrade alla som ville bygga i staden genom att ge pengar, trä och sten, upplåta platser till kålgårdar samt fördela andelar i skogen.[2] Grevens jaktslott på Traneberg på Kållandsö fraktades på båtar till Lidans mynning, varefter det det uppställdes mitt på det stora torget för att tjäna som rådhus.[2] Lidköping bestod alltså vid denna tid av två små städer på var sin strand av Lidan.[2] På 1680-talet fanns i dessa städer flera hantverkare: skomakare, skräddare, snickare, kanngjutare, pistolsmeder, skinnberedare och karduansmakare.[2]
Redan genom reduktionen lades år 1683 Lidköping åter som en enhet under kronan, men de bägge städerna hade ända fram till 1705 var sin borgmästare.[2] Under sin livstid höll greve Magnus sin hand över både det gamla Lidköping och sin egen stad. Han inrättade skola och barnhus, restaurerade kyrkan och stödde på många sätt handel, hantverk och andra näringar.[2]
1849 förstördes i stort sett hela den gamla staden igen av en förödande brand.[2] Branden startade vid Lidans omedelbara närhet på östra sidan, där ett minnesmärke efter branden restes 1949.[2] Det enda som blev kvar av dåtidens gamla stad var ett kvarter som i dag går under namnet Limtorget.[2]
Eftersom tätbebyggelsen har sträckt sig utanför stadens gamla gränser ligger delar av dagens Lidköping i Råda och Hovby socknar.
Under 1980-talet och 1990-talet var man i Lidköping trött på att staden förväxlades med Linköping, och man försökte då byta namn till Lidköping-Vänern, och senare Lidköping vid Vänern. Man fick avslag av flera olika skäl, främst då sådana namn ansågs sakna tradition i Sverige (jämförbara namn återfinns i Europa, till exempel Frankfurt am Main och Newcastle-upon-Tyne.)
[redigera] Näringsliv
Lidköping har en bred flora av industri och näringsliv. Tack vare att Lidköping är en sjöstad nära öppna landskap, så finns både rederier, som Thunbolaget, och jordbruksrelaterade verksamheter som Lantmännen, AnalyCen, Fazer Bröd och Frebaco Kvarn representerat i det lokala näringslivet. Även tillverkningsindustrin är stark, och större arbetsgivare är bl.a. Lidköpings Mekaniska Verkstad/Lidköping Machine Tools AB (numera KMT Precision Grinding), AB Plåtmanufaktur/PLM (senare Rexam, numera Petainer och Promens), Lidköpings Sågbladsfabrik (numera Bahco Metal Saws), LVI (Lidköpings Värmeledningsindustri) och Kinnegrip med Kinbag. 2007 gick Lidköpings Precisionsindustri med 127 anställda i konkurs. Andra branscher finns representerade bl.a. genom Strokirk-Landströms tryckeri och ehandelsföretaget Misco.[3]
Kommunens största arbetsgivare är Såtenäs garnison som har ansvar för Skaraborgs flygflottilj.
[redigera] Kommunikationer
[redigera] Sjö
Då en stor del av kommunens norra delar gränsar till Vänern så har Lidköpings hamn alltid varit av betydelse.
[redigera] Väg
Riksväg 44 är en förbindelselänk mellan Fyrbodal och östra Sverige. Länsväg 187 ansluter Lidköping till E20, och länsväg 184 förbinder Lidköping med Skara och Falköping.
[redigera] Tåg
Kinnekullebanan förbinder kommunen med Västra stambanan i Gårdsjö i norr, och i Herrljunga (via Älvsborgsbanan) i söder.
[redigera] Flyg
Både Hovby flygplats och Skaraborgs flygflottilj med Såtenäs flygplats samt Råda flygbas ligger inom kommunens gränser.
[redigera] Utbildning
|
Gymnasium |
Högskolor
|
De la Gardiegymnasiet är värd för ett av Sveriges två Riksidrottsgymnasium för tennis[4] (det andra finns i Båstad).
[redigera] Sport
Lidköping är en bandystad och det mest framgångsrika laget är Villa-Lidköping BK (elitserien och fjärde plats i maratontabellen[5]), följt av Lidköpings AIK (allsvenskan). HC Lidköping (ishockey) spelar i division 2 (damer division 1) och IF Heimer (fotboll) spelar i division 2.
Den 25 december 2009 invigdes evenemangshallen Sparbanken Lidköping Arena, som började byggas 8 november 2008. Publikrekordet under första året var 4,425 besökare, från dagen efter invigningen den 26 december 2009, när Villa-Lidköping BK mötte IFK Kungälv i en elitseriematch i bandy.
[redigera] Kända personer från Lidköping
|
Idrott
Media
|
Artister och orkestrar
Övrigt
|
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Lidköping 1960–2010[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 16 868 | |||
| 1965 | 18 649 | |||
| 1970 | 21 300 | |||
| 1975 | 21 001 | |||
| 1980 | 21 278 | |||
| 1990 | 22 008 | 1 198 | ||
| 1995 | 24 195 | 1 419 | ||
| 2000 | 24 389 | 1 468 | ||
| 2005 | 24 941 | 1 495 | ||
| 2010 | 25 644 | 1 552 | ||
| Anm.: Sammanvuxen med Tofta 1975, sammanvuxen med Stenhammar 1990, sammanvuxen med Råda 1995 | ||||
[redigera] Referenser
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] ”Historia i korthet”. Lidköpings kommun. http://lidkoping.se/demokratiochkommun/faktaomlidkoping/historiaikorthet. Läst 2011-02-22.
- ^ Företag i Lidköpings kommun (http://www.lidkoping.se/naringslivocharbete/foretagsregister/)
- ^ Efter uppdelning 2011 mellan Riksidrottsgymnasium och Nationella Idrottsutbildningar. Se idrottonline.se: Att söka tennisgymnasium - information.pdf
- ^ Allsvenska maratontabellen (PDF-fil)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
- Lidköpings kommuns webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Lidköping
|
||||||||||
|
||||||||||
