Lugnvik, Kramfors kommun
| Lugnvik | |
| Tätort | |
 Lugnvik
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Kramfors kommun |
| Koordinater | 62°55′46.3″N 17°54′34.9″Ö / 62.929528°N 17.909694°Ö |
| Area | 117 hektar |
| Folkmängd | 332 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,84 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7564 |
| Geonames | 2693736 |
  Lugnviks läge i Västernorrlands län
| |
| Wikimedia Commons: Lugnvik, Kramfors Municipality | |
Lugnvik är en tätort i Kramfors kommun i Västernorrlands län. Orten är belägen på Ångermanälvens östra sida. Namnet Lugnvik har blivit den allmänt vedertagna benämningen på orten, som egentligen består av en rad småbyar. Avståndet till centralorten Kramfors är cirka 18 kilometer.
Näringslivshistoria
Lugnviks sågverk
I Lugnvik påbörjades ett sågverksbygge redan 1870 av Axel Nilsson fd bokhållare vid Kungsgårdens sågverk. Var det låg är för närvarande inte känt, men troligen så låg det på ett hemman som tillhörde J.E. Boman där Axel var mantalsskriven. Detta hemman såldes 1873-09-28 till inspektor Ole Gjörud för 31000:- riksdaler. Den 29 januari 1874 skrev Ole Gjörud, Konstantin Falck och Gösta Hamnqvist till Kungl.Maj:t för att få bolagsordningen i Lugnviks Nya Ångsågs AB fastställd och den beviljades den 10 april samma år. Aktiekapitalet utgjorde 200,000:-. Sågverket uppfördes längst in i viken,med tre enkla ramar och ett kantverk. Hösten 1874 togs det i bruk.
Den 3 juli 1884 brann såghuset ner till grunden, det enda som räddades var brädgården. Ett nytt sågverk uppfördes på den plats det ligger på idag. 1904 utökades sågen i Lugnvik med två ramar tack vare att sågen i Björkå lades ner.
Verksamheten vid sågverket avvecklades 2000, men SCA använder sig fortfarande av justerverket och Lugnviks hamn som en utskeppningshamn. I Lugnviks hamn finns en stor pråm som bogserats från USA. Den har förvandlats till kaj och försetts med en vikarmskran av samma typ som finns vid Bollsta hamn. Den nya kajen i Lugnvik ska så småningom också kunna ta emot RoRo-fartyg.
Hallsta sågverk
Den 1 maj 1880 köpte trävaruhandlare Hjalmar Westman i Härnösand ett torp som låg under Norrland 5 av J Lindbäck, och den 1 oktober samma år såldes hemmanet Norrland 1 till Axel Stiernström. Hjalmar och Axel slog sig ihop och bildade Hallsta sågverk. Sågverket hade två ramar, kantverk och en klyvsåg. 1890-91 var det en livlig verksamhet där men upphörde redan 1892. 1893 var Lugnviks Nya Ångsåg AB nya ägare till Hallsta sågverk. Företaget drevs vidare en tid under namnet Hallsta hyvleri, detta fick senare lämna plats för Hallsta träsliperi,
Hallsta träsliperi
1918 slukades Björkå AB:s träsliperi i Offer Boteå socken av lågorna och byggdes inte upp igen. Ägarna bestämde att det nya träsliperiet skulle byggas där Hallsta sågverk låg.
Norrlands tegelbruk
1862 uppfördes på marken där Lugnviks sågverk ligger idag ett tegelbruk av A.M Söderlund på mark tillhörande Norrland 2. Det skall även ha tillverkats kakel där. I april 1864 köptes det av kommissionslantmätaren Teodor Sandström och troligen som bulvan eftersom han överlät det samma höst på disponent Robert Bagge, kyrkoherden N.H Norrbin och handlaren Jon Bergfors. 1865 står en bokhållare Gerhard Stålberg som ägare till bruket. Han ägde detta tegelbruk fram till 1875 då det kom i ingenjör Karl Rinmans ägo, som sålde det året efter. 1877 i april ropades det in på exekutiv auktion av ägaren till Lugnviks Nya Ångsåg AB, Ole Gjörud.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Lugnvik 1960–2015[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 828 | |||
| 1965 | 823 | |||
| 1970 | 698 | |||
| 1975 | 673 | |||
| 1980 | 596 | |||
| 1990 | 533 | 126 | ||
| 1995 | 505 | 126 | ||
| 2000 | 462 | 126 | ||
| 2005 | 425 | 126 | ||
| 2010 | 349 | 126 | ||
| 2015 | 332 | 117 | ||
Anm.: Tätorten namnändrad 1980 från Lungvik till Lugnvik.
| ||||
Kommunikationer
Länsväg 334 löper genom orten
Lugnviks busstation och hållplatsen "Villavägen/Skolvägen" trafikeras av "Din tur"
Lugnviks hamn trafikeras dock av SCA. Det finns också en gästhamn.
Sport
En fotbollsplan finns i centrala Lugnvik.
Lugnvikshallen är en ishockeyhall med naturis. Till vardags spelar och tränar olika ungdomslag tillhörande klubben Lugnviks IF i hallen. Numera har ishockeyhallens tak rasat in på grund av tung snö.
Vintertid spåras också de kuperade skid- elljusspåren på 1,5 km och 2,5 km som har sin start vid Lugnviks skidstadion.
"Snöåsstugan" belägen uppe på Snöåsberget kan under vintertid nås med längdskidor eller snöskoter.
Personer från Lugnvik
Författaren och journalisten Mauritz Edström kom från orten.
Författaren Arne Norlin, som skrivit boken Nussekudden för förskolebarn samt diverse andra böcker där Lugnvik är utgångspunkt.
Se även
Vidare läsning
- Edström, Mauritz; Mitt Ådalen, 1978, ISBN 91-38-04279-7 Om livet i Ådalen,med många skildringar från Lugnvik.
- Edström, Mauritz; I min faders hus, 1984, ISBN 91-7798-024-7 alt. ISBN 91-7448-436-2. Livet i Lugnvik på 1930- och 40-talet
- Sundin, Gösta; Från såg till brädgård, 1985, ISBN 9175421364. Om livet vid Lugnviks sågverk
- Ulander, Richard; En beskrivning över Bjärtrå sn, 1951. Flera berättelser om Lugnvik med omnejd.
- Sandström, Lennart; Brädgårdsfolk, 1978, ISBN 9175420082.
- Hedborg, Tage; I sågverksrörelsens tjänst, 1974, ISBN 9171080821
- Ett år i Lugnvik. Utgiven av föreningen Lugnviksbilder, 1991,
Referenser
Externa länkar
- Lugnvik en webbsida om Lugnvik.
| ||||||||||||||||
