1951

Wikipedia

1951 - MCMLI
År: 1948 - 1949 - 1950 1951 1952 - 1953 - 1954
Decennium: 1930-talet - 1940-talet 1950-talet 1960-talet - 1970-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur - Musik Radio - Serier - Teater - TV
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1951
Epok: Rekordåren 1945-1967	Regent: Gustaf VI Adolf kung 1950-1973
Ärkebiskop: Yngve Brilioth 1950-1958	Statsminister: Tage Erlander 1946-1969
Finland 1951
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982	Regent: J. K. Paasikivi president 1946-1956
Ärkebiskop: Aleksi Lehtonen 1945-1951 Ilmari Salomies 1951-1964	Statsminister: Urho Kekkonen 1950-1953
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	107 – 108
Buddhistisk kalender	2495
Nengō (Japan)	Shōwa 26
Judisk kalender	5711 – 5712
Muslimsk kalender	1370 – 1371
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1329 – 1330
Sakakalendern (Indien)	1873 – 1874
Thailändsk solkalender	2494

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris 5 Referenser

[redigera] Händelser

• 1 januari - Säffle får som sista ort i Sverige stadsprivilegium.
• 3 januari - Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om televisionens införande.
• 9 januari - Förenta nationernas högkvarter i New York invigs.
• 15 januari - Ilse Koch, Buchenwalds häxa, döms till livstids fängelse av en västtysk domstol.
• 27 januari - Kärnvapenprov inleds i den amerikanska Nevadaöknen.
• 1 februari - Sveriges FN-ambassadör lägger ner sin röst i den av USA begärda omröstningen för att stämpla Kina som angripare i Koreakriget.
• 26 februari - Ett författningstillägg som gör att en amerikansk president bara kan omväljas en gång träder i kraft i USA.
• 14 mars - FN-trupper återerövrar Sydkoreas huvudstad Seoul för andra gången.
• 11 april - General Douglas MacArthur avskedas som chef för FN-styrkorna i Korea. Han efterträds av general Mattew Ridgeway.
• 18 april - Fördraget om den europeiska kol- och stålunionen undertecknas.
• 20 april - Alf Sjöbergs film Fröken Julie efter August Strindbergs drama får Grand Prix vid filmfestivalen i Cannes.
• 9 maj - För att minska köpkraften och motverka den snabba inflationen i Sverige beslutar den svenska riksdagen om en rad nya skatter.
• 16 maj - Den lagstadgade svenska semestern förlängs från två till tre veckor per år.
• 19 maj - En ny svensk religionsfrihetslag antas, som ger rättighet att utträda ur Svenska kyrkan utan att ingå i något nytt samfund. Därmed råder full trosfrihet i Sverige.
• 23 maj - Ruben Rausing presenterar i Lund sin tetraederformade mjölkförpackning av plastat kraftpapper, Tetra Pak.
• 1 juni - Carl Jonas Love Almqvists aldrig spelade Amorina uppförs på Dramaten i en uppsättning av Alf Sjöberg, som anses epokgörande.
• 2 juni - Den första coloradoskalbaggen upptäcks i Sverige.
• 8 juni - Under natten avrättas i Landsberg de sju sista nazistiska krigsförbrytarna från andra världskriget. Se vilka under Avlidna.
• 12 juni - Biskop Bo Giertz i Göteborg kräver att svenska präster skall få rätt att vägra viga frånskilda.
• 7 juli
  • 66-årige Gustaf "Stålfarfar" Håkansson genomför utom tävlan och "vinner" Sverigeloppet på cykel Haparanda-Ystad.
  • Det första TV-programmet i färg sänds i USA.
• 10 juli - Vapenstilleståndsförhandlingar inleds i den koreanska staden Kaesong.
• 15 juli - Kejnekommisionen avger rapport angående "rättsröta" och homosexualitet i Sverige. Man framför kritik mot myndigheterna, men fastslår, att man ännu kan lita på dem.
• 8 augusti - Andra världskrigets segrarmakter sluter fred med Japan.
• 18 augusti - Den svenska ransoneringen av kaffe upphävs och därmed är den sista kristidsransoneringen borta.
• 1 september - Försvarspakten ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och USA undertecknas.
• 10 september - Storbritannien inleder en ekonomisk bojkott av Iran.
• 21 september - Den tekniskt utbildade svenske underofficeren och kommunisten Ernst Hilding Andersson grips för spioneri för Sovjets räkning och döms till livstids fängelse.
• 1 oktober - En svensk koalitionsregering mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet bildas, med syfte att få en bredare bas i riksdagen och kunna modernisera det svenska jordbruket.
• 2 oktober - Danmark börjar som första land i Norden sända TV.
• 26 oktober - Winston Churchill återväljs som premiärminister i Storbritannien. Utrikesminister blir Anthony Eden.
• 7 november - Gatunämnden i Stockholm beslutar om försök med parkeringsautomater.
• 13 november - Den norske statsministern Einar Gerhardsen avgår och efterträds av Oscar Torp.
• 17 december - Arne Mattssons film Hon dansade en sommar har premiär. Den blir en kassasuccé, en milstolpe i svensk film och mycket känd för sina nakenscener.
• 24 december - Libyen bildas av de tidigare italienska kolonierna Cyrenaika, Tripolitanien och Fezzan.
• 28 december - De första skisserna på SAAB:s nya stridsflygplan, den deltavingade Draken, väcker internationell uppmärksamhet.
• En differentierad sjukpenning införs i Sverige.
• En nordisk parlamentarisk kommitté för friare samfärdsel bildas. Man börjar utreda frågan om passfrihet i Norden för nordiska medborgare.
• Efter påtryckningar från USA, Storbritannien och Frankrike accepterar Sverige i hemlighet Coordination Committee for Multilateral Export Controls (COCOM). COCOM är västs organ för exportkontroll av strategiska varor, särskilt (för Sveriges del) kullager.
• Sveriges ÖB träffar Norges statsminister och ber att Norge ska lätta på NATO:s sekretess till förmån för Sverige, vilket också sker.
• Centala löneförhandlingar mellan LO och SAF hålls för första gången.
• På LO:s kongress presenteras och godkänns rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen, varmed den solidariska lönepolitiken lanseras i Sverige. Härmed menas "lika lön för lika arbete" och rättvisa lönerelationer mellan grupper med olika arbeten. De lägsta lönerna höjs och de företag, som ej klarar detta, slås ut.
• BPA etableras av de fackliga organisationerna inom den svenska byggsektorn.
• Sverige ansluter sig till Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD).
• Den statliga Sveriges Kreditbank, en statlig affärsbank, inleder sin verksamhet. Den skall främja konkurrens och motverka bankkoncentration, kartellbildning och dylikt.
• Malmö FF vinner Allsvenskan utan att förlora en enda match.
• Ungdomskravaller utbryter flera gånger i Berzelii park i Stockholm.
• Den litterära Metamorfosgruppen blidas i Stockholm.

[redigera] Födda

• 12 januari - Kirstie Alley, amerikansk skådespelare.
• 20 januari - Ian Hill, brittisk musiker, basist i Judas Priest.
• 28 januari - Brian Bilbray, amerikansk republikansk politiker.
• 30 januari - Phil Collins, brittisk musiker.
• 31 januari - Phil Manzanera, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
• 2 februari - Ingrid Tobiasson, svensk skådespelare.
• 3 februari
  • Per Eggers, svensk skådespelare.
  • Blaise Compaoré, president i Burkina Faso.
  • Arthur Kane, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
• 4 februari - Patrick Bergin, irländsk skådespelare.
• 6 februari
  • Kevin Whately, brittisk skådespelare.
  • Jacques Villeret, fransk skådespelare.
• 11 februari
  • Michael Okerlund Leavitt, amerikansk republikansk politiker.
  • Björn Wikström, svensk dansare.
• 14 februari - Kevin Keegan, engelsk fotbollsspelare och förbundskapten.
• 15 februari - Jane Seymour, brittisk skådespelare.
• 16 februari - Allan Svensson, svensk skådespelare.
• 17 februari - Barzan Ibrahim al-Tikriti, Saddam Husseins halvbror, tidigare chef för Mukhabarat.
• 20 februari - Gordon Brown, Storbritanniens finansminister 1997-2007 och premiärminister från 2007.
• 23 februari - Ulla Skoog, svensk skådespelare och komiker.
• 24 februari - Hans alexander Gerlanius, svensk konstnär och grundare av Kultur1.
• 1 mars - Nitish Kumar, indisk politiker, chefsminister i Bihar 2000.
• 4 mars - Kenny Dalglish, skotsk fotbollsspelare och manager.
• 5 mars - Jim Dowd, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
• 9 mars - Mikael Samuelson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.
• 17 mars - Kurt Russell, amerikansk skådespelare.
• 26 mars - Alexej Buldakov, rysk skådespelare.
• 10 april - Steven Seagal, amerikansk skådespelare med svart bälte i aikido.
• 12 april - Tom Noonan, amerikansk skådespelare.
• 13 april - Joachim Streich, tysk fotbollsspelare.
• 17 april - Olivia Hussey, amerikansk skådespelare.
• 20 april
  • Luther Vandross, amerikansk sångare och musikproducent.
  • Nara Chandrababu Naidu, indisk politiker, chefsminister i Andhra Pradesh, 1995-2004.
• 21 april
  • Tony Danza, amerikansk skådespelare och musiker.
  • Jean-Pierre Dardenne, belgisk filmregissör.
• 22 april - Paul Carrack, brittisk soulsångare.
• 27 april
  • Ace Frehley, gitarrist i rockbandet Kiss 1973-1982 och 1995-2000.
  • Viviane Reding, luxemburgsk journalist och politiker.
• 3 maj
  • Christopher Cross, amerikansk popmusiker och kompositör.
  • Shri Ashok Gehlot, indisk politiker, chefsminister i Rajasthan 1998-2003.
• 4 maj - Jackie Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
• 6 maj - Samuel K. Doe, president i Liberia.
• 13 maj - Paul Thompson, brittisk musiker, trummis i Roxy Music.
• 14 maj - Anders Paulrud, svensk författare.
• 16 maj - Pierce Brosnan, irländsk skådespelare.
• 19 maj
  • Per Holmberg, svensk skådespelare.
  • Jörgen Lindström, svensk barnskådespelare.
  • Joey Ramone, amerikansk musiker, sångare i punkbandet The Ramones.
• 22 maj - Kenneth Bianchi, kriminell, ena halvan av "Hillside Strangler".
• 23 maj - Anatolij Karpov, rysk schackvärldsmästare.
• 26 maj - Sally Ride, amerikansk austronaut.
• 30 maj - Stephen Tobolowsky, amerikansk skådespelare.
• 31 maj - Bob Blizzard, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 3 juni - Hans Lönnerheden, svensk filmproducent.
• 9 juni
  • James Newton Howard, amerikansk filmmusik-kompositör.
  • Peter Schildt, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 11 juni - Jan Modin, svensk skådespelare, teaterregissör och författare.
• 13 juni - Stellan Skarsgård, svensk skådespelare.
• 14 juni - Paul Boateng, brittisk skatteminister från 2001.
• 15 juni
  • Amir Barghashi, svensk skådespelare.
  • Martin Caton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997.
• 17 juni - Kerstin Granlund, svensk revyartist, skådesplare och medlem i Galenskaparna & After Shave.
• 19 juni - Ayman al-Zawahiri, egyptier, grundare av Islamiska Jihad.
• 20 juni - Mari Osmundsen (pseudonym för Anne Kristine (Kia) Halling), norsk författare och översättare.
• 21 juni
  • Ulf Dohlsten, svensk skådespelare.
  • Nils Lofgren, amerikansk musiker, gitarrist.
• 27 juni - Mary McAleese, irländsk politiker, president från 1997.
• 1 juli - Trevor Eve, brittisk skådespelare.
• 3 juli - Jean-Claude Duvalier, haitisk diktator, Baby Doc.
• 8 juli - Anjelica Houston, amerikansk skådespelare.
• 10 juli - Shri Rajnath Singh, indisk politiker, chefsminister i Uttar Pradesh, 2000-2002.
• 12 juli - Cheryl Ladd, amerikansk skådespelare.
• 15 juli - Jeff Ventura, förre guvernören i Minnesota.
• 19 juli - Abel Ferrara, amerikansk skådespelare och regissör.
• 28 juli
  • Santiago Calatrava, spansk arkitekt.
  • Natalya Belokhvostikova, rysk skådespelare.
• 2 augusti
  • Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare.
  • Per Westerberg, svensk moderat politiker, näringsminister.
• 8 augusti - Louis van Gaal, nederländsk fotbollsmanager i bland annat Barcelona FC och Ajax, Amsterdam.
• 9 augusti - Michaele Schreyer, tysk politiker (De Gröna), EU-kommissionär från 1999.
• 18 augusti - Moni Moshonov, israelisk skådespelare.
• 19 augusti
  • Doug Herland, amerikansk roddare.
  • John Deacon, brittisk musiker, basist i Queen.
  • Vladimir Konkin, rysk skådespelare.
• 20 augusti
  • Greg Bear‎, amerikansk science fiction-författare.
  • Lars Väringer, svensk skådespelare.
• 21 augusti - Rasmus Lyberth, grönländsk skådespelare och sångare.
• 23 augusti - Yvonne Schaloske, svensk skådespelare.
• 24 augusti - David Burnside, nordirländsk politiker, ulsterunionistisk ledamot av brittiska underhuset från 2001.
• 25 augusti - Rob Halford, brittisk sångare och låtskrivare (Judas Priest).
• 26 augusti
  • Dave Watts, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Edward Witten, amerikansk professor och fysiker.
  • Luizinho Faleiro, indisk politiker, chefsminister i Goa, 1998-1999.
• 28 augusti - Wayne Osmond, musiker, medlem i (Osmonds).
• 31 augusti - Jan Nielsen, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 2 september - Jim DeMint, amerikansk republikansk politiker, senator.
• 4 september - Marita Ulvskog, svensk politiker och journalist, kulturminister 1996-2004, socialdemokratisk partisekreterare från 2004.
• 5 september - Michael Keaton, amerikansk skådespelare.
• 12 september
  • Bertie Ahern, irländsk politiker, Irlands taoiseach från 1997.
  • Joe Pantoliano, amerikansk skådespelare.
• 14 september
  • Jörgen Andersson, svensk skådespelare, dramaturg och pedagog.
  • Sven-Åke Gustavsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 15 september - Johan Neeskens, nederländsk fotbollsspelare.
• 17 september - Russell Brown, brittisk politiker, parlamentsledamot (Labour).
• 18 september - Lars Rudolfsson, svensk skådespelare och regissör.
• 21 september - Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president 1997-2005.
• 24 september - Alfonso Portillo, president i Guatemala 2000-2004.
• 25 september
  • Mark Hamill, amerikansk skådespelare.
  • Pedro Almodóvar, spansk regissör.
• 27 september - Wojciech Giertych, polsk romersk-katolsk präst och teolog.
• 2 oktober
  • Margherita Cogo, italiens politiker, president i Trentino-Alto Adige, 1999-2002.
  • Sting, eg. Gordon Matthew Sumner, brittisk pop/rocksångare.
• 5 oktober - Karen Allen, amerikansk skådespelare.
• 17 oktober - Roger Pontare, svensk musiker.
• 25 oktober - Carl Magnus Dellow, svensk skådespelare.
• 4 november - Traian Basescu, rumänsk politiker, transportminister 1991-1992 och 1996-2000.
• 11 november - Kim Peek, amerikansk savant.
• 15 november - Beverly D'Angelo, amerikansk skådespelare.
• 19 november - Zeenat Aman, indisk skådespelare.
• 20 november - Bengt Järnblad, svensk skådespelare.
• 26 november
  • Ilona Staller, (Cicciolina) italiensk politiker och porrfilmsstjärna.
  • Bruno K. Öijer, svensk författare.
• 27 november - Kathryn Bigelow, amerikansk regissör och manusförfattare.
• 28 november - Barbara Morgan, amerikansk rymdlärare.
• 1 december
  • Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör.
  • Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist.
  • Treat Williams, amerikansk skådespelare.
• 9 december - Lis Engblom, svensk konstnär.
• 11 december - Spike Edney, brittisk musiker.
• 27 december - Ernesto Zedillo, president i Mexiko, 1994-2000.
• 31 december
  • Bárbara Carrera, nicaraguansk skådespelare.
  • Tom Hamilton, amerikansk musiker, basist i Aerosmith.
• Magnus Malm, svensk själavårdare och författare.
• Christer Isaksson, svensk författare och fristående skribent född i Ronneby

[redigera] Avlidna

• 3 januari - Gösta Bagge, svensk professor i nationalekonomi och politiker, partiledare för Moderaterna.
• 7 januari - Sven Lilja, musikdirektör och allsångsledare.
• 10 januari
  • Sinclair Lewis, amerikansk författare.
  • Yoshio Nishina, japansk atomenergiexpert.
• 11 januari - Lennart von Post, svensk professor i geologi.
• 13 januari - Carl Arthur Sjögren, svensk illustratör och författare.
• 16 januari - Anders Wassén, svensk bakteriolog.
• 17 januari - Arve Arvesen, norsk violinist och musikpedagog.
• 19 januari
  • Anton E. Blanck, svensk professor i litteraturhistoria.
  • Jack Holt, amerikansk skådespelare.
• 21 januari - Bror Hasselrot, f.d. landshövding i Örebro län.
• 22 januari - Harald Bohr, dansk matematiker och fotbollsspelare.
• 24 januari - Hildor Lundvik, svensk musikdirektör och tonsättare.
• 28 januari - Carl Gustaf Emil Mannerheim, finländsk militär och statsman, Finlands president 1944-1946.
• 29 januari - James Bridie, skotsk dramatiker och författare.
• 30 januari - Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
• 3 februari - Karl Wester, svensk konteramiral och museichef.
• 8 februari
  • Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
  • Fritz Thyssen, tysk industrimagnat.
• 15 februari - Otto Pukk, estländsk jurisk och politiker.
• 18 februari - Siri Schotte, svensk konstnär.
• 19 februari - André Gide, fransk författare.
• 20 februari - Elisabeth Waern-Bugge, svensk författare och rösträttskvinna.
• 21 februari
  • Hjalmar Holmgren, svensk professor i histologi.
  • Lilian Lind, dansk skådespelerska och dansös.
• 22 februari - Ethel Snowden, brittisk socialistisk och feministisk politiker.
• 24 februari - Johannes Collin, svensk skulptör.
• 27 februari - Marcus Ehrenpreis, fil. dr. och överrabin.
• 6 mars - Ivor Novello, engelsk skådespelare, regissör, manusförfattare och sångtextförfattare.
• 7 mars
  • Åke Malmfors, svensk musikdirektör, kör- och orkesterledare.
  • Ali Razmara, persisk general och generalstabschef.
• 8 mars - Josef Weijne, ecklesiastikminister.
• 10 mars
  • August Giron, kommendör, f.d. marinattaché.
  • Victor Odelberg, svensk agronom och hovjägmästare.
  • Kijuro Shidehara, japansk konseljpresident.
• 16 mars
  • Robert Gerald Riddell, kanadensisk professor och FN-delegat.
  • Ivar Widéen, svensk kyrkomusiker, tonsättare.
• 17 mars - Karl Albrecht, ärkehertig av Österrike.
• 21 mars - Gerda Sprinchorn, skulptör.
• 22 mars - Willem Mengelberg, holländsk dirigent.
• 24 mars - José Varela, spansk generalguvernör i Marocko.
• 27 mars - Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop.
• 30 mars - Yngve Ekstrand, svensk konteramiral och marindistriktschef.
• 31 mars - Johan Henrik Wiers-Jenssen, norsk teaterman och journalist.
• 1 april - Ebba Wilton, dansk sångerska.
• 3 april - Simon Barer, amerikansk pianist av ryskbörd.
• 5 april - George Albert Smith, mormonkyrkans ledare.
• 6 april
  • Elias Corneliussen, norsk konteramiral.
  • Karl-Henrik Högstedt, justitieråd.
  • Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
• 8 april - Tyra Dörum, svensk skådespelare.
• 9 april - Vilhelm Bjerknes, norsk fysiker och meteorolog.
• 11 april - Willi Wells, dansk revyskådespelare.
• 14 april - Ernst Revin, brittisk politiker.
• 15 april - Sara Cahier, amerikansk operasångerska.
• 18 april
  • Antonio Oscar Carmona, portugisisk president.
  • Arthur Vandenberg, amerikansk politiker.
• 20 april - Ivanoe Bonomi, italiensk senatspresident.
• 21 april - Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
• 23 april - Jules Berry, fransk skådespelare.
• 29 april - Ludwig Wittgenstein, österrikisk matematiker och filosof.
• 2 maj - Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
• 6 maj
  • Henri Carton de Wiart, belgisk politiker.
  • Hans Andreas Djurhuus, färöisk nationalskald.
  • Johan Johansson, svensk konstnär.
• 7 maj
  • Warner Baxter, amerikansk skådespelare.
  • Axel W Persson, svensk arkeolog och professor.
  • Jules Åkerman, svensk professor i kirurgi.
• 14 maj - Axel Romdahl, professor i konsthistoria.
• 17 maj
  • William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
  • Sadako, änkekejsarinna av Japan.
• 22 maj - Ivar Trägårdh, svensk professor i entomologi.
• 26 maj - Poul Nörlund, direktör för Köpenhamns nationalmuseum.
• 28 maj
  • Sir Thomas Albert Blamey, australiensisk fältmarskalk.
  • Kalima Tauno, professor i kirurgi vid Helsingfors universitet.
• 30 maj - Paul Myrén, svensk konstnär och författare.
• 31 maj - Dennis Dougherty, amerikansk teolog och ärkebiskop.
• 2 juni
  • John Erskine, amerikansk författare.
  • Ernst Poignant, hovapotekare.
• 4 juni
  • Henri Baels, belgisk politiker och kung Leopolds svärfar.
  • Louis de Brouckère, belgisk socialistisk politiker.
  • Sergej Kussevitskij, rysk musiker.
• 8 juni
  • Paul Blobel, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Werner Braune, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Erich Naumann, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Otto Ohlendorf, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Oswald Pohl, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Georg Schallermair, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Hans Schmidt, tysk krigsförbrytare (avrättad).
• 13 juni - Sven Ryman, svensk generalmajor och militärområdesbefälhavare.
• 20 juni - Angelos Sikelianos, grekisk diktare.
• 22 juni - Axel Essén, svensk författare och chefredaktör.
• 26 juni - Peter Cheyney, brittisk detektivromanförfattare.
• 2 juli - Ferdinand Sauerbruch, tysk kirurg .
• 6 juli - James Norman Hall, amerikansk författare.
• 7 juli - Sture Mörtzell, svensk bergsingenjör och professor.
• 9 juli
  • Jörgen Bentzon, dansk jurist och tonsättare.
  • Astri Torssell-Morgenstierne, skådespelerska.
• 13 juli - Arnold Schönberg, österrikisk-amerikansk tonsättare.
• 16 juli - Riad Solh, libanesisk politiker.
• 20 juli - Abdullah ibn Hussein, kung av Jordanien.
• 22 juli - Forrest Sherman, amiral och USA:s flottchef.
• 23 juli
  • Robert Flaherty, amerikansk ingenjör, forskningsresande och dokumentärfilmare.
  • Philippe Pétain, fransk militär och politiker, fransk statschef 1940-1944.
• 25 juli - Henrik Ramsay, finsk politiker.
• 27 juli
  • Wilhelm av Hohenzollern, tysk exkronprins.
  • Carl Mannerfelt, statssekreterare 1930, landshövding i Skaraborgs län 1935.
• 30 juli - Knut Frankman, svensk skådespelare.
• 13 augusti - Egmont Tornberg, överste och chef för övre Norrlands flygbasområde.
• 14 augusti
  • William Linder, f.d. statsråd och borgmästare i Malmö.
  • William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.
• 15 augusti - Artur Schnabel, polsk-österrikisk pianist.
• 16 augusti - Louis Jouvet, fransk skådespelare och regissör.
• 18 augusti - Johan Bergman, fil. dr., professor och riksdagsman.
• 23 augusti - Anders Pers, huvudredakör för Västmanlands Läns Tidning, riksdagsman.
• 29 augusti - Anton Wilhelm Brögger, norsk professor i arkeologi.
• 1 september - Sergej Voronov, rysk-fransk fysiolog.
• 7 september - Maria Montez, amerikansk skådespelare.
• 14 september - Fritz Busch, tysk dirigent.
• 15 september - Ludmilla Pitoëff, rysk-fransk skådespelerska.
• 16 september - Maurice Petsche, fransk politiker.
• 3 oktober - Sir John Milne Barbour, brittisk politiker.
• 6 oktober
  • Will K. Kellog, amerikansk industriman och donator.
  • Olav Kringen, norsk publicist.
• 7 oktober
  • Emil Gagner, dirigent och musikkritiker.
  • Anton Philips, holländsk industriman och chef för Philipskoncernen.
• 8 oktober - Otto Meyerhof, tysk fysiolog och nobelpristagare.
• 10 oktober - Axel Sjöblom, intendent vid Nationalmuseum.
• 12 oktober - Isidor Behrens, bocktryckare och AIK:s grundare.
• 17 oktober - Bernard Kellermann, tysk professor och författare.
• 21 oktober - Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 24 oktober - Prins Carl, hertig av Västergötland.
• 25 oktober - Amelia av Portugal, portugisisk exdrottning.
• 29 oktober - Robert Aitken, amerikansk astronom och professor.
• 3 november - Ernesti Hentunen, finsk professor och politiker.^[1]
• 4 november - Johan Heurlin, svensk konstnär.
• 5 november - Agrippina Vaganova, rysk ballerina och balettlärare.
• 7 november - sir Halilal Kania, indisk jurist, president i högsta domstolen.
• 9 november
  • Sigmund Romberg, ungersk-amerikansk operettkompositör.
  • Eero Snellman, finländsk konstnär.
• 13 november
  • Harry Federley, finsk ärftlighetsforskare.
  • Georg af Klercker, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  • Nikolaus Medtner, tysk-rysk kompositör och pianist.
• 22 november - Deshbandhu Gupta, indisk politiker.
• 30 november
  • Leon Lagerlöf, svensk skytteveteran.
  • Jöns Pålsson, svensk politiker och statsrevisor.
• 2 december - David Stockman, hovsångare.
• 3 december
  • Tore Mothander, svensk mästare i skidåkning 1926.
  • Alfred Pettersson, ledamot av Vetenskapsakademin och Nobelkommittén.
• 5 december
  • "Shoeless" Joe Jackson, amerikansk basebollspelare.
  • Abanindranath Tagore, indisk landskapsmålare och bokillustratör.
• 6 december - Harold W. Ross, amerikansk tidningsman, grundare av The New Yorker.
• 10 december - Algernon Blackwood, brittisk novellist.
• 11 december - Christopher Addison, brittisk politiker.
• 12 december - Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
• 13 december - Selim Palmgren, finsk tonsättare och pianist.
• 15 december - Ernie Hjertberg, svensk idrottstränare.
• 16 december
  • Dorothy Dix, amerikansk journalist och författare.
  • Hilary Saunders, brittisk författare.
• 19 december - Arthur Capper, amerikansk tidningsutgivare och politiker.
• 22 december - Henry G. Bennett, amerikan, chef för 4-punktsprogrammet.
• 27 december - Nils Nilsson Skum, lapsk konstnär.
• Henry Asbury Christian, amerikansk läkare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • Sir John Cockcroft, Storbritannien
  • Ernest Walton, Eire
• Kemi
  • Edwin McMillan, USA
  • Glenn Seaborg, USA
• Medicin - Max Theiler, Sydafrika
• Litteratur - Pär Lagerkvist, Sverige
• Fred - Léon Jouhaux, Frankrike

[redigera] Referenser

1. ^ http://fi.wikipedia.org/wiki/Ernesti_Hentunen