Kramfors

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Kramfors (olika betydelser).
Koordinater: 62°55′50″N 17°46′34″Ö / 62.93056°N 17.77611°Ö / 62.93056; 17.77611
Kramfors
Tätort
Centrala Kramfors med järnvägen Ådalsbanan
Centrala Kramfors med järnvägen Ådalsbanan
Land  Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Kramfors kommun
Församling Gudmundrå församling
Koordinater 62°55′50″N 17°46′34″Ö / 62.93056°N 17.77611°Ö / 62.93056; 17.77611
Area 733,85 hektar
Folkmängd 5 990 (2010)[1]
Befolkningstäthet 8,16 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kramfors
Postnummer 872 XX
Riktnummer 0612
Tätortskod 7524
Kramfors läge i Västernorrlands län
Red pog.svg
Kramfors läge i Västernorrlands län

Kramfors är en tätort i Ångermanland och centralort i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Orten ligger vid Ångermanälvens västra strand och genomkorsas av Riksväg 90.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I området kring Kramfors finns flera gravplatser. I Torsåker finns det så kallade häxberget, där man under 1600-talet höll ett flertal häxprocesser. Under mitten av 1670-talet brändes och halshöggs totalt 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar för trolldom och häxeri

Christoffer Kramm som 1742 byggde en vattensåg i Sqvällsån (Kramforsån) är bakgrunden till namnet.[2] Träindustrin har historiskt sett spelat en viktig roll för kommunen.

Under 1800-talet upplevde Ådalen mycket stora befolkningsökningar, till följd av etableringen av såväl råvaruproduktion som förädling inom skogsindustrin. Under flottarepoken var timmersorteringen i det näraliggande samhället Sandslån världens största i sitt slag och sysselsatte 700 personer.

Det tidiga 1900-talets ekonomiska instabilitet påverkade starkt Kramfors-området, som var beroende av utländskt kapital (då stora delar av skogsindustrin utvecklad genom utländska investerare). Orten var ytterst känslig för fluktuationer i priserna på trävaror och under 1920-talet gick många arbetslösa. År 1931 demonstrerade ett stort antal människor och gick från Frånö till Lunde, två orter som ligger strax söder om Kramfors stad. De möttes av militär som avfyrade vapen mot demonstranterna. Händelsen blev känd som "Ådalen -31" eller Ådalshändelserna. Detta har gjort att Kramforstrakten för eftervärlden blivit känd som det "Röda Ådalen".

1960- och 1970-talen innebar stagnation, innan det nya Kramfors med en mera diversifierad industri växte fram.

År 1974 invigdes Kramfors-Sollefteå flygplats.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Kramfors var en ort i Gudmundrå socken där Gudmundrå landskommun inrättades vid kommunreformen 1862, där 7 juli 1889 Kramfors municipalsamhälle inrättades för orten. 1947 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Kramfors stad. 1971 uppgick Kramfors stad i Kramfors kommun med Kramfors som centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Gudmundrå församling.[4]

Orten ingick till 1905 i Gudmundrå tingslag, därefter till 1971 i Ångermanlands södra domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Kramfors i Härnösands tingsrätts domsaga.[5]

Upprustning och nybyggnationer 2009–2014[redigera | redigera wikitext]

År 2009 påbörjades omfattande upprustningar av stadens centrum. Ådalsbanan är ansluten till Botniabanan, och i augusti 2010 invigdes det nya Resecentrumet av kung Carl XVI Gustaf, som är banans station i staden tillsammans med den nya ditflyttade busstationen. (I juli 2012 återupptogs passagerartågtrafik genom staden för första gången på 11 år.) Till detta byggdes en viadukt över Riks 90, och den södra gamla trafikljuskorsningen togs således bort. 2011 byggdes den norra trafikljuskorsningen om till en cirkulationsplats.

Den 24 oktober 2013 invigdes Kramfors första galleria, Gallerian Christoffer, i den före detta Coop Konsum-byggnaden. Coop fick istället i februari 2012 en egen byggnad där gamla busstationen var. I maj 2013 invigdes livsmedelsbutiken Willy's som blev en direkt förnyelse till Hemköp. Våren 2013 påbörjades bygge av en ICA-butik mitt emot Coop, som sedermera skall ersätta nuvarande Kvantumbutiken i byn Fiskja tre kilometer utanför centrum. En ny och större lågstadieskola i villaområdet Skarpåkern byggs för närvarande sedan sommaren 2013, med en nästan dubbel kapacitet än den föregående från 1974. Även idrottsplatsen (fotbolls- och friidrottsanläggningen), Kramfors IP, genomgår för närvarande sedan hösten 2013 en fullständig ny-/ombyggnation som ersätter den föregående från 1936.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kramfors 1900–2010[6][7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
656
1940
  
7 413 ##
1960
  
6 957
1965
  
7 053
1970
  
7 267
1975
  
7 719
1980
  
7 642
1990
  
6 909 730
1995
  
6 923 733
2000
  
6 361 738
2005
  
6 235 738
2010
  
5 990 734

 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Centrala Kramfors byggdes under 1960-talet till stora delar om. De gamla trähus, som tidigare dominerat stadskärnan ersattes enligt tidens idéer med moderna betonghus.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sveriges första finbladiga sågverk togs i drift i Kramfors 1744. Samma år tillkom Lo sågverk lite längre norrut, nära Loåns utlopp i Ångermanälven.[9]

I Kramfors finns två stora skogsindustrier: Mondi Dynäs AB i Väja som tillverkar säckpapper och SCA:s sågverk i Bollstabruk som idag har den volymmässigt största produktionen i Sverige.[10]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I centrala Kramfors finns Ådalsskolan från 1968, en kommunal gymnasieskola, som bland annat har ett av Sveriges tennisgymnasier och sedan 2008 också ett hockeygymnasium. Inom Vuxenutbildningen på Vallen utbildar Yrkeshögskolan Mätningstekniker, Byggproduktionsledare, Specialiserade undersköterskor i demensvård och Maskinkonstruktörer. KomVux, SFI, FFI och yrkesvux. Träakademien i Mittuniversitetets regi, bedriver utbildningar i smide, byggnadsvård, möbeltapetsering och möbelsnickeri.

Dolph Lundgren bodde i Kramfors under sin tonårstid och blev den första eleven som lämnade Ådalsskolan med högsta möjliga betyg. Numera delas varje år ett stipendium om 25 000 kronor ut till den elev som fått högsta betyg, Dolph Lundgren-stipendiet.[11]

Kramfors i konst och kultur[redigera | redigera wikitext]

Filmen Ådalen 31, som behandlar Ådalshändelserna, spelades in i Kramfors med omnejd. Staden är också platsen för många av Birger Normans noveller. Delar av filmen Ronja Rövardotter spelades in i Slåttdalsskrevan utanför Docksta. En del av Lukas Moodysons diktsamling "Vad gör jag här" utspelar sig i Kramfors. I "Under dubbelgöken" skämtar Hasse och Tage om Robert Lind i Kramfors. Hanna Dambers monolog "Gladan revisited" från 2012 utspelar sig på en krog i Kramfors.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Kramfors främsta sport- och idrottsverksamheter är inom exempelvis fotboll, ishockey, längdskidor, alpint, ridning, tennis och handboll. Föreningen Kramfors-Alliansen är störst i socknen, med innehåll av tolv idrottsgrenar. Cirka två mil nordväst om Kramfors tätort finns Dannero travbana.

Kända personer från Kramfors[redigera | redigera wikitext]

Några personer med anknytning till Kramfors är: skidåkaren Anna Olsson, uppväxt här [a], ishockeyspelarna Magnus Wernblom, Tobias Viklund, Mario Kempe, uppväxta här [a], konstnären Thage Nordholm, uppväxt i Gudmundrå [a], författaren och pastorn Tomas Sjödin född och uppvuxen i Kramfors[a] samt cirkusartisten och serietecknaren Mats Jonsson, delvis uppväxt i Kramfors. [a].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ http://www.kulturarvvasternorrland.se/Kulturarv/Industriminnen/Kramfors/tabid/148/Default.aspx
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1940, I Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m. m. Befolkningsagglomerationer.” (PDF). Statistiska Centralbyrån. 1942. http://www.scb.se/Pages/List____321400.aspx. Läst 26 april 2013. ”Not: Kramfors med Fiskja, Jättesta, Limsta med Brunne samt Östby med Mellby och Öd i Gudmundrå” 
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ Wik, Harald (1950). Norra Sveriges sågverksindustri från 1800-talets mitt fram till 1937. Geographica, 0373-4358 ; 21. Uppsala. sid. 79. Libris 494032 
  10. ^ http://www.uni4marketing.se/content.asp?nodeid=19
  11. ^ Anders Lidén (29 april 2009). ”Dolph Lundgren-stipendiet inrättat”. Arkiverad 12 januari 2012. http://www.webcitation.org/64dugKVYr. Läst 12 januari 2012. 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Enligt personartikeln