Kramfors
- För andra betydelser, se Kramfors (olika betydelser).
| Kramfors | |
| Tätort | |
 Centrala Kramfors med järnvägen Ådalsbanan
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Kramfors kommun |
| Församling | Gudmundrå församling |
| Koordinater | 62°55′50″N 17°46′34″Ö / 62.93056°N 17.77611°V |
| Area | 733,85 hektar |
| Folkmängd | 5 990 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,16 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | KRAMFORS |
| Postnummer | 872 XX |
| Riktnummer | 0612 |
| Tätortskod | 7524 |
  Kramfors läge i Västernorrlands län
|
|
Kramfors är en tätort i Ångermanland och centralort i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Orten ligger vid Ångermanälvens västra strand och genomkorsas av Riksväg 90.
Innehåll |
Historia [redigera]
I området kring Kramfors finns flera vikingagravar. I Torsåker finns det så kallade häxberget, där man under 1600-talet höll ett flertal häxprocesser. Under mitten av 1670-talet brändes och halshöggs totalt 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar för trolldom och häxeri
Christoffer Kramm som 1742 byggde en vattensåg i Sqvällsån (Kramforsån) är bakgrunden till namnet.[2] Träindustrin har historiskt sett spelat en viktig roll för kommunen.
Under 1800-talet upplevde Ådalen mycket stora befolkningsökningar, till följd av etableringen av såväl råvaruproduktion som förädling inom skogsindustrin. Under flottarepoken var timmersorteringen i det näraliggande samhället Sandslån världens största i sitt slag och sysselsatte 700 personer.
Det tidiga 1900-talets ekonomiska instabilitet påverkade starkt Kramfors-området, som var beroende av utländskt kapital (då stora delar av skogsindustrin utvecklad genom utländska investerare). Orten var ytterst känslig för fluktuationer i priserna på trävaror och under 1920-talet gick många arbetslösa. År 1931 demonstrerade ett stort antal människor och gick från Frånö till Lunde, två orter som ligger strax söder om Kramfors stad. De möttes av militär som avfyrade vapen mot demonstranterna. Händelsen blev känd som "Ådalen -31" eller Ådalshändelserna. Detta har gjort att Kramforstrakten för eftervärlden blivit känd som det "Röda Ådalen".
1960- och 1970-talen innebar stagnation, innan det nya Kramfors med en mera diversifierad industri växte fram.
År 1974 invigdes Kramfors-Sollefteå flygplats.
År 2009 påbörjades omfattande upprustningar av stadens centrum. Ådalsbanan kommer anslutas till Botniabanan, och i augusti 2010 invigdes det nya Resecentrumet av kung Carl XVI Gustaf, som kommer att vara banans station i staden, tillsammans med den nya ditflyttade busstationen. Bygget av stadens första galleria planeras starta under sommaren 2012, och Coop Konsum får istället en egen byggnad där gamla busstationen var.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Kramfors var en ort i Gudmundrå socken där Gudmundrå landskommun inrättades vid kommunreformen 1862, där 7 juli 1889 Kramfors municipalsamhälle inrättades för orten. 1947 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Kramfors stad. 1971 uppgick Kramfors stad i Kramfors kommun med Kramfors som centralort.[3]
I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Gudmundrå församling.[4]
Orten ingick till 1905 i Gudmundrå tingslag, därefter till 1971 i Ångermanlands södra domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Kramfors i Härnösands tingsrätts domsaga.[5]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Kramfors 1960–2010[6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1940 | 7 413 | ## | ||
| 1960 | 6 957 | |||
| 1965 | 7 053 | |||
| 1970 | 7 267 | |||
| 1975 | 7 719 | |||
| 1980 | 7 642 | |||
| 1990 | 6 909 | 730 | ||
| 1995 | 6 923 | 733 | ||
| 2000 | 6 361 | 738 | ||
| 2005 | 6 235 | 738 | ||
| 2010 | 5 990 | 734 | ||
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1955. |
||||
Stadsbild [redigera]
Centrala Kramfors byggdes under 1960-talet till stora delar om. De gamla trähus, som tidigare dominerat stadskärnan ersattes enligt tidens idéer med moderna betonghus.
Näringsliv [redigera]
I Kramfors finns två stora skogsindustrier: Mondi Dynäs AB i Väja som tillverkar säckpapper och SCA:s sågverk i Bollstabruk som idag har den volymmässigt största produktionen i Sverige.[8]
Utbildning [redigera]
I centrala Kramfors finns Ådalsskolan, en kommunal gymnasieskola, som bland annat har ett av Sveriges tennisgymnasier och sedan 2008 också ett hockeygymnasium. Inom Vuxenutbildningen på Vallen utbildar Yrkeshögskolan Mätningstekniker, Byggproduktionsledare, Specialiserade undersköterskor i demensvård och Maskinkonstruktörer. KomVux, SFI, FFI och yrkesvux. Träakademien i Mittuniversitetets regi, bedriver utbildningar i smide, byggnadsvård, möbeltapetsering och möbelsnickeri.
Dolph Lundgren bodde i Kramfors under sin tonårstid och blev den första eleven som lämnade Ådalsskolan med högsta möjliga betyg. Numera delas varje år ett stipendium om 25 000 kr ut till den elev som fått högsta betyg, Dolph Lundgren-stipendiet.[9]
Kramfors i konst och kultur [redigera]
Filmen Ådalen 31, som behandlar Ådalshändelserna, spelades in i Kramfors med omnejd. Staden är också platsen för många av Birger Normans noveller. Delar av filmen Ronja Rövardotter spelades in i Slåttdalsskrevan utanför Kramfors. En del av Lukas Moodysons diktsamling "Vad gör jag här" utspelar sig i Kramfors. I "Under dubbelgöken" skämtar Hasse och Tage om Robert Lind i Kramfors. Hanna Dambers monolog "Gladan revisited" från 2012 utspelar sig på en krog i Kramfors.
Sport [redigera]
Kramfors främsta sport- och idrottsverksamheter är inom exempelvis fotboll, ishockey, längdskidor, alpint, ridning och handboll. Föreningen Kramfors-Alliansen är störst i socknen, med innehåll av tolv idrottsgrenar. Cirka två mil nordväst om Kramfors tätort finns Dannero travbana.
Kända personer från Kramfors [redigera]
Några personer med anknytning till Kramfors är: skidåkaren Anna Olsson, uppväxt här [10], ishockeyspelarna Magnus Wernblom, Tobias Viklund, Mario Kempe, uppväxta här [10], konstnären Thage Nordholm, uppväxt i Gudmundrå [10] samt cirkusartisten och serietecknaren Mats Jonsson, delvis uppväxt i Kramfors. [10].
Se även [redigera]
- Gudmundrå socken
- Personer från Kramfors
- Lista över fasta fornminnen i Kramfors (för omfattning av detta område, se Kramfors stad#Sockenkod)
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ http://www.kulturarvvasternorrland.se/Kulturarv/Industriminnen/Kramfors/tabid/148/Default.aspx
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Härnösands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1940, I Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m. m. Befolkningsagglomerationer.” (PDF). Statistiska Centralbyrån. 1942. http://www.scb.se/Pages/List____321400.aspx. Läst 26 april 2013. ”Not: Kramfors med Fiskja, Jättesta, Limsta med Brunne samt Östby med Mellby och Öd i Gudmundrå”
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ http://www.uni4marketing.se/content.asp?nodeid=19
- ^ Anders Lidén (29 april 2009). ”Dolph Lundgren-stipendiet inrättat”. Arkiverad 12 januari 2012. http://www.webcitation.org/64dugKVYr. Läst 12 januari 2012.
- ^ [a b c d] Enligt personartikeln
|
|||||||||||||
