Kramfors
- För den historiska stadskommunen, se Kramfors stad. För äppelsorten se Kramfors (äpple).
| Kramfors | |
| Tätort | |
 Centrala Kramfors med järnvägen Ådalsbanan
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Kramfors kommun |
| Församling | Gudmundrå församling |
| Koordinater | |
| Area | 733,85 hektar |
| Folkmängd | 5 990 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,16 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | KRAMFORS |
| Postnummer | 872 XX |
| Riktnummer | 0612 |
| Tätortskod | 7524 |
  Kramfors läge i Västernorrlands län
|
|
Kramfors är en tätort i Ångermanland och centralort i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Orten ligger vid Ångermanälvens västra strand och genomkorsas av Riksväg 90. Över denna väg går den täckta gångbro som kallas Kurredoren.
I Kramfors kommun, som har en kråka som vapen, ingår också större delen av Höga Kusten med orter som Nordingrå, Ullånger och Docksta.
Innehåll |
[redigera] Historia
I området kring Kramfors finns flera vikingagravar. I Torsåker finns det så kallade häxberget, där man under 1600-talet höll ett flertal häxprocesser. Under mitten av 1670-talet brändes och halshöggs totalt 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar för trolldom och häxeri
Christoffer Kramm som 1742 byggde en vattensåg i Sqvällsån (Kramforsån) är bakgrunden till namnet.[2] Träindustrin har historiskt sett spelat en viktig roll för kommunen.
Under 1800-talet upplevde Ådalen mycket stora befolkningsökningar, till följd av etableringen av såväl råvaruproduktion som förädling inom skogsindustrin. Under flottarepoken var timmersorteringen i det näraliggande samhället Sandslån världens största i sitt slag och sysselsatte 700 personer.
Det tidiga 1900-talets ekonomiska instabilitet påverkade starkt Kramfors-området, som var beroende av utländskt kapital (då stora delar av skogsindustrin utvecklad genom utländska investerare). Orten var ytterst känslig för fluktuationer i priserna på trävaror och under 20-talet gick många arbetslösa. År 1931 demonstrerade ett stort antal människor och gick från Frånö till Lunde, två orter som ligger strax söder om Kramfors stad. De möttes av militär som avfyrade vapen mot demonstranterna, som var obeväpnade. Totalt fem personer dödades av militär. Händelsen blev känd som "Ådalen -31" eller Ådalshändelserna. Detta har gjort att Kramforstrakten för eftervärlden blivit känd som det "Röda Ådalen". Kramfors uppstod som municipalsamhälle och industriort och blev stad 1947.
År 1974 invigdes Kramfors-Sollefteå flygplats.
År 2009 påbörjades omfattande upprustningar av stadens centrala delar[förtydliga], då Ådalsbanan, som rustas upp och kommer att återinvigas med anslutning till Botniabanan, kommer att få en station i stadens centrum.
[redigera] Kommunsammanslagningen
Kramfors är centralort i Kramfors kommun. Kramfors som benämning på en kommunal enhet började 1889, då ett municipalsamhälle med Gudmundrå landskommun namnet inrättades. År 1947 ombildades Gudmundrå till Kramfors stad, varvid municipalsamhället upplöstes. Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Bjärtrå (av Bjärtrå), Boteå (av Boteå, Styrnäs, Sånga och Överlännäs), Noraström (av Nora och Skog), Nordingrå (av Nordingrå), Ullånger (av Ullånger och Vibyggerå) och Ytterlännäs (av Dal, Torsåker och Ytterlännäs). Den fem år tidigare bildade Kramfors stad berördes inte av den indelningsrefomen.
Då enhetlig kommuntyp infördes 1971 bildades Kramfors kommun samtidigt som Nylands municipalsamhälle, som ett av landets sista municipalsamhällen, upphörde. Sammanläggningen inom Kramfors kommunblock genomfördes 1974.
[redigera] Näringsliv
Ångermanälven var tidigare Sveriges viktigaste flottled och längs älven byggdes sågverk och massaindustrier upp från 1800-talet och in på 1900-talet. Strukturomvandlingar inom skogsindustrin på 60- och 70-talen innebar stagnation årtionden innan det nya Kramfors med en mera diversifierad industri växte fram. Idag finns två stora skogsindustrier: Mondi Dynäs AB i Väja som tillverkar säckpapper och SCA:s sågverk i Bollstabruk som idag har den volymmässigt största produktionen i Sverige.[3] I byn Veda (ca 20 km söder om Kramfors i Härnösands kommun) belägen vid Högakustenbron fanns ett massabruk som lades ned 2008, Utansjöfabriken, och delar flyttades till Sydafrika. I Lunde finns ett veteranbilmuseum.
[redigera] Utbildning
I centrala Kramfors finns Ådalsskolan, en kommunal gymnasieskola, som bland annat har ett av Sveriges tennisgymnasier och sedan 2008 också ett hockeygymnasium. Inom Vuxenutbildningen på Vallen utbildar Yrkeshögskolan Mätningstekniker, Byggproduktionsledare, Specialiserade undersköterskor i demensvård och Maskinkonstruktörer. KomVux, SFI, FFI och yrkesvux. Träakademien i Mittuniversitetets regi, bedriver utbildningar i smide, byggnadsvård, möbeltapetsering och möbelsnickeri. 1896 startades Hola folkhögskola i byn Prästmon i Kramfors kommun. Hola folkhögskola är en av Sveriges äldsta folkhögskolor. Den grundades 1896 av läraren Johan Sandler. Johan Sandler hade många radikala idéer om hur undervisningen skulle förbättras. Bland annat tillät han att pojkar och flickor undervisades samtidigt, vilket var mycket progressivt runt sekelskiftet.[4] Johan Sandlers son, Rickard Sandler, jobbade under en period som lärare på Hola. Redan som ung var han aktiv socialdemokrat och vid 41 års ålder blev han utnämnd till statsminister. Han var den förste och ende socialdemokrat som utsetts till statsminister utan att ha varit partiledare. Han var också med och grundade ABF.
[redigera] Sport
Kramfors främsta sport- och idrottsverksamheter är inom exempelvis fotboll, ishockey, längdskidor, alpint, ridning och handboll. Föreningen Kramfors-Alliansen är störst i socknen, med innehåll av tolv idrottsgrenar. Ca två mil nordväst om Kramfors tätort finns Dannero travbana.
[redigera] Kända personer från Kramfors
Några personer med anknytning till Kramfors är: skidåkaren Anna Olsson (fd. Dahlberg), ishockeyspelarna Magnus Wernblom, Tobias Viklund, Mario Kempe, konstnären Thage Nordholm, cirkusartisten och serietecknaren Mats Jonsson.
[redigera] Kramfors i konst och kultur
Filmen Ådalen 31, som behandlar Ådalshändelserna, spelades in i Kramfors med omnejd. Staden är också platsen för många av Birger Normans noveller. Delar av filmen Ronja Rövardotter spelades in i Slåttdalsskrevan utanför Kramfors. Musikalerna "Där älv möter hav" (1999) skildrar sågverksepoken och "En vacker dag" (2004) skildrar Ådalshändelserna 1931. Båda skrivna av HansOlov Furberg och Hans Garneij. En del av Lukas Moodysons diktsamling "Vad gör jag här" utspelar sig i Kramfors. I "Under dubbelgöken" skämtar Hasse och Tage om Robert Lind i Kramfors.
[redigera] Stadsbild
Centrala Kramfors byggdes under 1960-talet till stora delar om. De gamla trähus, som tidigare dominerat stadskärnan ersattes enligt tidens idéer med moderna betonghus. Detta gjorde att boendestandarden förbättrades, men Lubbe Nordström nämnde så tidigt som 1946 att Kramfors hade goda boendeförhållanden.[källa behövs]
[redigera] Lokal kuriosa
 |
Kuriosaavsnitt och andra ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2012-01) Hjälp gärna till med att flytta väsentlig information till relevanta rubriker om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i kuriosaavsnitt kan tas bort. Se fler artiklar med samma problem. |
Ön Svanö utanför Kramfors utropades under sjuttiotalet till egen republik med Radio Kramfors grundare Rolf Tourd som president[5], men har till dags dato inte godkänts av någon annan suverän stat.
Stadsdelen Norrlimsta kallades under tidigt 1900-tal för "skuldåkern" eftersom så många där upprättat bostadshus med lån bekostade pengar.[källa behövs]Dolph Lundgren bodde här under sin tonårstid och blev den första eleven som lämnade Ådalsskolan med högsta möjliga betyg. Numera delas varje år ett stipendium om 25 000 kr ut till den elev som fått högsta betyg, Dolph Lundgren-stipendiet.[6]
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kramfors 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 6 957 | |||
| 1965 | 7 053 | |||
| 1970 | 7 267 | |||
| 1975 | 7 719 | |||
| 1980 | 7 642 | |||
| 1990 | 6 909 | 730 | ||
| 1995 | 6 923 | 733 | ||
| 2000 | 6 361 | 738 | ||
| 2005 | 6 235 | 738 | ||
| 2010 | 5 990 | 734 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011.
- ^ http://www.kulturarvvasternorrland.se/Kulturarv/Industriminnen/Kramfors/tabid/148/Default.aspx
- ^ http://www.uni4marketing.se/content.asp?nodeid=19
- ^ http://www.hola.se/se/historik.asp
- ^ artikel på radiokramfors.se, hämtad 23 december 2011
- ^ Anders Lidén (29 april 2009). ”Dolph Lundgren-stipendiet inrättat”. Arkiverad 12 januari 2012. http://www.webcitation.org/64dugKVYr. Läst 12 januari 2012.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
|
|||||||||||||
|
|||||
