Macbeth (Verdi)

Från Wikipedia
Samtida tidningsillustration visar akt 1, scen 2 från den franska urpremiären 1865.
Franska urpremiären: akt 2, scen 5 från urpremiären.

Macbeth är en italiensk opera i fyra akter med musik av Giuseppe Verdi. Libretto av Francesco Maria Piave efter Shakespeares drama med samma namn.

Historia

Operan är en av Verdis tre Shakespeareoperor tillsammans med Otello och Falstaff. Macbeth var en stor utmaning för Verdi, och innehåller flera experimentella ansatser i partituret, till exempel ledmotiv. Även om operan följer den konventionella formen med arior, duetter, ensembler och finaler så finns det visst nytänkande i den. Bland annat blev recitativen viktiga, till skillnad från tidigare operor där de mest fanns med mest som en transportsträcka till nästa aria. Librettot följer Shakespeares text mycket nära, något som Verdi var oerhört noga med.

Macbeth hade urpremiär 14 mars 1847 i Florens på Teatro della Pergola med kompositören själv som dirigent och därefter i New York 1850 och Dublin 1859. Verdi omarbetade operan inför uruppförandet på franska i Paris år 1865 på Théâtre Lyrique.

Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 29 april 1852 med en version i svensk översättning av C.V.A. Strandberg och den iscensattes åter med premiär den 15 oktober 1921 i nyöversättning av Helmer Key och den 9 oktober 1947.[1] Birgit Nilssons första stora roll var som Lady Macbeth år 1947 - efter inhopp som Agathe i Friskytten 1946.

Den sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 2 februari 2008.[2]

Roller

  • Duncan, Skottlands kung (stum roll)
  • Macbeth, fältherre i Duncans armé (baryton)
  • Banquo, fältherre i Duncans armé (bas)
  • Lady Macbeth (sopran)
  • Lady Macbeths kammarjungfru (mezzosopran)
  • Macduff, skotsk adelsman (tenor)
  • Malcolm, Duncans son (tenor)
  • Fleance, Bancos son (stum roll)
  • En läkare (bas)
  • En mördare (bas)
  • En härold (bas)

Hecate, häxor, kungens budbärare, skotska adelsmän och flyktingar, lejda mördare, engelska soldater, barder, andar och gengångare.

Handling

Operan utspelas i Skottland omkring 1040, huvudsakligen på Macbeths slott. Fjärde aktens första tablå utspelas på gränsen mellan England och Skottland.

Referenser

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  2. ^ GöteborgsOperan
  • Gammond, Peter; Edlén, Håkan; Thölén, Lennart (1982). Opera-handbok: [550 operor, biografier över 155 kompositörer och 100 operaartister och utförlig förteckning över rekommenderade inspelningar]. Göteborg: Wezäta. sid. 209. Libris 7745312. ISBN 91-8507491-8 
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. sid. [221]-230. Libris 420182 

Vidare läsning

  • Key, Helmer (1919). Verdis Macbeth : företal och bearbetning för svenska scenen. Stockholm. Libris 1324579 
  • Krohn, Nina; Reinton, Per Olav; Formgren, Elsie; Sundström, Sten (2009). Opera! : en handbok. Sundbyberg: Optimal. Libris 11255262. ISBN 978-91-7241-160-9 
  • Macbeth : opera i 3 akter (10 bilder) efter Shakespeares drama av Francesco Maria Piave ; musik Giuseppe Verdi ; svensk text: Britt G. Hallqvist, .... Stockholm: Operan. 1980. Libris 11875389 
  • Sundberg, Björn (2006). ”Farväl till ärans glans : Verdis tre Shakespeareoperor”. Operavärldar från Monteverdi till Gershwin : tjugo uppsatser redigerade av Torsten Petterson (2006): sid. 177-[189].  Libris 10286443