Nebukadnessar (opera)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Operor av Giuseppe Verdi
Verdi.jpg

Oberto, greve från San Bonifacio (1839)
Kung för en dag (1840)
Nebukadnessar (1842)
Lombarderna vid första korståget (1843)
Ernani (1844)
De två Foscari (1844)
Orleans jungfru (1845)
Alzira (1845)
Attila (1846)
Macbeth (1847)
Rövarna (1847)
Jerusalem (1847)
Piraten (1848)
La battaglia di Legnano (1849)
Luisa Miller (1849)
Stiffelio (1850)
Rigoletto (1851)
Trubaduren (1853)
La traviata (1853)
Sicilianska aftonsången (1855)
Simon Boccanegra (1857)
Aroldo (1857)
Maskeradbalen (1859)
Ödets makt (1863)
Don Carlos (1867)
Aida (1871)
Otello (1887)
Falstaff (1893)

Den schlesiska nationaloperans uppsättning av Nebukadnessar på friluftsteaterna i Eberswalde i augusti 2004

Nebukadnessar (på italienska ursprungligen kallad Nabucodonosor, men senare nedkortad till Nabucco) är en opera i fyra akter av Giuseppe Verdi och libretto av Temistocle Solera.

Premiären ägde rum 1842 på Teatro alla Scala, Milano under den fullständiga titeln Nabucodonosor. Inför en uppsättning på San Giacomo-teatern på grekiska Korfu 1844 förenklade man dock den svåruttalade titeln, liksom namnet på den babyloniske kungen, till Nabucco, och den titeln har sedan blivit den gällande på många språk. I Sverige är operan dock mest känd som Nebukadnessar.

Svensk premiär skedde på Stora Teatern i Göteborg den 5 november 1865.[1]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Nebukadnessar är berättelsen om hur det israeliska folket längtar tillbaka till sitt Jerusalem under den babyloniska fångenskapen. Nebukadnessar II av Babylonien har erövrat Jerusalem, förstört Salomos tempel och deporterat israelerna till Babylon.

Kritisk mot Österrike[redigera | redigera wikitext]

Verdi var aktiv i kampen för ett enat Italien och precis som ett flertal av Verdis verk är operan en dold kritik mot Österrike som hade stort inflytande över de olika italienska småstaterna. Redan vid premiären förstod man att de förtryckta israelerna skulle föreställa det italienska folket och babylonierna var de inkräktande österrikarna. Detta gestaltas bland annat i det mest kända numret i operan Va, pensiero (Fångarnas kör).

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Operalexikonet, s. 387

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Va, pensiero [1]