Magma

Den här artikeln behandlar det geologiska begreppet. För musikgruppen, se Magma (musikgrupp). För det matematiska begreppet, se Magma (matematik). För radioprogrammet, se Magma (radioprogram).

Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1

Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller. Bergarter kan aldrig smälta totalt så magma kan därför aldrig bestå av endast smält material.

Magma kan bildas genom att bergarter i den lägre delen av jordskorpan eller den övre delen av manteln astenosfären smälter då de utsätts för högt tryck och temperatur.^{[källa behövs]}

Då magma tränger upp ur jordskorpan genom ett vulkanutbrott eller när en vulkan bildas kallas den lava och sedan den stelnat bildar magman en eruptiv magmatisk bergart. Magmatiska bergarter kan även bildas genom att magman stelnar under jord till en intrusiv magmatisk bergart.^{[källa behövs]}

Sammansättning och bildning

En anatektisk magma blir till genom att äldre bergarter smälts ner, när en sådan magma stelnar blir det en anatektisk bergart.

Magmor kan delas in i sura och basiska. Naturligtvis är detta en grov indelning och hela skalan mellan dessa är vanlig. Sura magmor är trögflytande och basiska ibland mycket lättflytande.^{[källa behövs]}

Huruvida en magma är basisk eller sur beror på i vilken geologisk miljö den har bildats.^{[källa behövs]}

Sura magmor

Sura magmor har hög kiselhalt (ca 70 %) och bildar bergarter som huvudsakligen är uppbyggda av kvarts, kalifältspat, plagioklas men också består av mindre mängder biotit eller amfibol.^{[källa behövs]}

En sur magma bildas av att kontinental jordskorpa vid subduktionszoner smälter i samband med att havsplattan tränger in under den kontinentala plattan. Exempel på detta är Anderna.^{[källa behövs]}

Basiska magmor

Basiska magmor har en låg kiselhalt (ca 51 %) och består till stor del av plagioklas, pyroxen, en mindre mängd olivin och mycket lite eller ingen kvarts.

En basisk magma bildas genom partiell uppsmältning av manteln längs riftzoner på havsbottnen, exempelvis den mittatlantiska ryggen eller vid hetfläckar (hotspots) exempelvis Hawaii.^{[källa behövs]}

Se även

• Magmatisk differentiation

Källor

• Liten Geologisk Encyklopedi /utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö. kan hittas på internetadressen:

http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedOkt2011Rev2.pdf

• Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se
• Geologia.fi - http://www.geologia.fi/index.php/sv/geologi/bergarter/magmatiska-bergarter från Geologia.fi med startsidan http://www.geologia.fi
• Lärare på en skola i Göteborg
• http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/magmatiskabergarter.1605.html - från http://www.nrm.se en internetsida från Naturhistoriska riksmuseet med startsida:http://www.nrm.se läst datum nov,dec 2013