Malajo-polynesiska språk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Malajo-polynesiska språk är en språkgrupp inom de austronesiska språken som innefattar minst 351 miljoner talare. Språkgruppen är mycket utbredd bland öarna i Sydostasien och i Stilla havet, med några språk talade i Asien samt i Afrika (malagassiska talas på Madagaskar).

Det råder ingen konsensus om hur undergrupperna inom de malajo-polynesiska språken ska se ut. Relativt okontroversiellt är att samla de central-östliga malajo-polynesiska språken i en kategori. Övriga språk, tillhörande de Borneo-filippinska och Sunda-sulawesiska grenarna, grupperas ibland tillsammans som västliga malajo-polynesiska språk, men man kan även ibland finna Sunda-sulawesiska och central-östliga språk grupperade tillsammans som kärn-malajo-polynesiska språk. Här används den västliga -- central-östra klassificeringen.

Västliga[redigera | redigera wikitext]

De västliga malajo-polynesiska språken har omkring 350 miljoner talare och inkluderar språk som bahasa indonesia och javanesiska i Indonesien, samt tagalog, waray-waray och cebuano i Filippinerna, samt malajiska och många fler. Gruppen delas in i två grenar, Borneo-filippinska språk och Sunda-Sulawesi-språk.

Central-östliga[redigera | redigera wikitext]

De central-östliga malajo-polynesiska språken delas in i två undergrupper; den centrala och den östliga. Den östliga dominerar Oceanien och har ungefär en miljon talare allt som allt. Två välkända grupper är polynesiska språk och mikronesiska språk. Mikronesiskan inkluderar språken som talas av de infödda på Mikronesien samt Nauru och Kiribati. Polynesiska språk inkluderar hawaiiska, maori, samoanska, tahitiska, tonganska samt tuvaluanska.

Tabell med jämförelser mellan olika malajopolynesiska språk[redigera | redigera wikitext]

(översatt från franska wiki http://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Langues_malayo-polyn%C3%A9siennes&oldid=34801987

Exempel på basvokabulär i några malajopolynesiska språk

Svenska Malagassiska

(Madagaskar)

Ma'anyan

(Indonesien)

malajiska

(Indonesien, Malaysia)

Gammal-javanesiska

(Indonesien)

Cebuano/visayan

(Filippinerna)

Tagalog

(Filippinerna)

Futuna

(Polynesien)

Gemensamt protospråk
Ett isa, iray isa, erai satu -sa, tunggal usa isa tasi *esa, *isa
Två roa rueh dua rwa, ro duha dalawa rua *duha
Tre telo telu tiga telu tulo tatlo tolu, toru *telu
Jag, min (iz)aho, -ko aku, -ku aku, -ku ako, -ko ako, -ko- akô, akin au, avau, -ku *i-aku
Du, din ianao, -nao hanyu, -nyu engkau, -kau ko, ngko, kowe ikaw, -kaw ikaw, iyo akoe, kee *i-kahu
Han izy, -ny hanye, -nye ia, dia, -nya sira siya siya, niya o-ia, ia *si-ia
Himmel lanitra langit langit langit langit langit rangi *langit
Måne, månad volana wulan bulan wulan bulan buwan mirama *bulan
Sol masoandro mateandrau matahari ari adlaw arâw la *ha(n)daw
Dag andro andrau hari dina adlaw araw ao, aso *qalejaw
Natt alina (ka)malem malam wengi gab’i gabi bo, poo’uli *bengi
År taona taun tahun tahun tu'ig taôn tau *taqun
Jord tany tane tanah tanah yuta lupa kere, kele *tanaq, *taneq
Vatten, (sjö) rano, (farihy) ranu, (danaw) air, (danau) wway, (ranu) tubig, (lanaw) tubig, (ilog) wvai, (namo) *danum,(*wai)
Regn orana uran hujan udan ulan ùlan ua *quzan
Sten vato watu batu watu bato batô fatu *batu
Eld afo apuy api apuy kalayo apôy afi *hapuy
Skog hazo, -kazo, ala kakaw, jumpun kayu, hutan alas lasang kahôy, gubat la’au, 'ara *kayuh, *alas
Blad ravina rawen daun ron dahon dahon rau, lau *dahun
Frukt voa wua buah wwah bunga bûnga fua *buaq
Corde tady tadi tali tali pisi lubid taula, vava *talih
Fågel vorona wurung burung manuk langgam ibon manu *manuk
Namn anarana ngaran (nama) ngaran jeneng ngalan pangalan ingoa *ngayan
Människa olona ulun orang, (ulun) uwong tawo taò tangata *tau
Man (lehi)lahy upu laki-laki lanang lalaki lalake tane *laki
Kvinna (vehi)vavy wawey bini (épouse) wadon, wedok babaye babae fafine *bahi
Barn (z)anaka, zaza ia anak anak bata batà tama *anak
Huvud loha ulu' hulu hulu ulo ulô uru, ulu *qulu
Hår volo wulu bulu bulu buhôk balahibo, buhok fulu, furu *buhek
Skinn hoditra kudit kulit kulit panit balât kili, kiri *kulit
Hus trano, (levo), vala lewu balai (pavillon) bale balay bahay fale *humaq,*balay
Toiture tafo hapau atap atep atup bùbông ato, inaki *qatep
Väg lalana lalan jalan dalan dalan daân ala, retu *zalan
Äta (mi)hinana, homana kuman makan mangan mokaon kàin kai, omaki *kaen
Dricka misotro, (minona) ngo’ot minum ngombe moinum inòm inu *inum
Cuire (ma)handro nandruk (me)masak masak (mag)luto lutò hkavi *tanek,*zakan
Griller (mi)tono nutung (mem)bakar tunu sunugon ihaw tungia, tutu *tunu
Sova (ma)tory, mandry mandre tidur turu katurog tulog moe, moerua *tidu(r)
Leva, levande velona belum hidup urip mabuhi mabuhay, buhay mouri *ma-hudip
Dö, död maty matey mati mati mamatay mamatay, patay mate *matay
Döda mamono manuh (mem)bunuh mateni mopatay pumatay jiaka mate *bunuq
Varm (ma)fana malaing panas mapanas init, alimuot init, banas mafana *ma-panas
Vit fotsy mahilak putih putih buti pùti hkengo, tea *ma-putiq
Svart mainty maintem hitam ireng itum itim uli, uri *ma-qitem
Ny vao wa’u baru anyar bag'ô bago fou *ma-baqu
Det här, det där ity, iny, iry iti, iru ini, itu iki, iku kini, kana ito, èto tenei, tena *i-ni, *i-na