Malaysia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 4°N 102°Ö / 4°N 102°Ö / 4; 102

مليسيا
Malaysia
Flagga
ValspråkBersekutu Bertambah Mutu
(malajiska för "Enighet är styrka")
Nationalsång: Negaraku

Huvudstad Kuala Lumpur

Putrajaya (administrativ)

Största stad Kuala Lumpur
Officiellt språk malajiska
Statsskick monarki
 -  monark Mizan Zainal Abidin
 -  premiärminister Najib Tun Razak
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 31 augusti 1957 
Area
 -  Totalt 329 750 km2 (64:e)
 -  Vatten (%) 0,3%
Befolkning
 -   års uppskattning 27 565 821 (2010)[1] (46:e)
 -  Befolkningstäthet 83,6/km2 (97:e)
BNP (PPP) 2012 års beräkning
 -  Totalt $491 967 milj (2012)[2] (37:e)
 -  Per capita $16 942[2] 
Valuta ringgit (MYR)
Tidszon UTC+8
Topografi
 -  Högsta punkt Gunung Kinabalu, 4 095 m ö.h.
Nationaldag 31 augusti
Nationalitetsmärke MAL
Landskod MY, MYS
Landsnummer 60

Malaysia är en förbundsstat i sydöstra Asien, bestående av tidigare brittiska besittningar på Malackahalvön och norra Borneo. Landet gränsar på Malacka till Thailand i norr och Singapore i syd, samt på Borneo till Indonesien i syd och öst samt mot Brunei. Malaysia blev självständigt från Storbritannien 1957. År 1963 skapades staten Malaysia genom en sammanslagning av Malaya (Västmalaysia), Östmalaysia och Singapore. Singapore bröt sig ut 1965. Landet är en konstitutionell valmonarki och har en kung som statsöverhuvud. Abdul Halim av Kedah är kung sedan december 2011.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1920 startades ett kommunistiskt gerillakrig i dåvarande brittiska besittningen Malacka, och stridigheterna höll på i drygt tio år. Brittiska trupper lyckades där för första gången i modern tid helt besegra en gerilla militärt. En bidragande orsak var att man tvångsförflyttade nära en halv miljon av den kinesiska minoriteten i landet. När landet Malaya förklarades självständigt 1957 var landets fulla namn Federation av Melayus länder, ofta kallat Malajiska federationen. 1963 tillkom territorierna Sarawak, Sabah och Singapore och landet bytte namn till Malaysia. 1965 uteslöts dock Singapore ur federationen och efter detta har relationen mellan de båda länderna varit frostig.

Sedan 1957 har Malaysia varit en av medlemsstaterna i Brittiska samväldet. 1981 blev Mahathir Mohamad premiärminister och i 22 år fram till och med 2003, när Abdullah Ahmad Badawi tog över posten, höll han landet i ett järngrepp. Abdullah Badawi har i sin tur styrt landet på ett mer diplomatiskt vis och internationella bedömare har hyllat hans modernisering av landets näringsliv. Dock är fortfarande exempelvis pressfrihet en eftersatt fråga i landet. Den malajiska förbundsstaten har en kung som statsöverhuvud, och kungatiteln Yang Di-pertuan Agon roterar mellan sju sultaner. Varje kung innehar ämbetet i fem år. 2007 blev Mizan Zainal Abidin kung.

Malaysia Act 1963 (dokument).

Flaggan[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Malaysias flagga

Den malajiska flaggan härstammar från 1957. De 14 ränderna och de 14 strålarna i stjärnan representerar de tretton delstaterna och de tre federala territorierna. Halvmånen och stjärnan representerar Islam, den officiella religionen. Det blå fältet symboliserar det malajiska folkets enhet. Den gula färgen hos halvmånen och stjärnan är en kunglig färg som symboliserar delstaternas ledare. Rött symboliserar mod och vitt symboliserar renhet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Landskap vid Titiwangsabergen.

De två delarna av Malaysia som skiljs åt av Sydkinesiska havet har liknande landskap i det att både Väst- och Östmalaysia har slättland mot kusten som stiger till täta skogar och berg mot inlandet. Det högsta berget i Malaysia är Mount Kinabalu som är 4 095 meter högt. Det står på ön Borneo. Klimatet är ekvatorialt och karaktäriseras av de årliga monsunerna som förekommer i sydväst (april till oktober) och nordöst (oktober till februari). Tanjung Piai, som ligger i den sydliga delstaten Johor, är den sydligaste punkten i kontinentala Asien, om Singapore, som är en ö som kopplas samman till kontinenten via en väg- och järnvägsbank (The Causeway), samt Malaysia-Singapore Second Link, inte räknas in.

Malackasundet, som ligger mellan Sumatra och Malackahalvön, är troligen den viktigaste fraktsträckan i världen. Putrajaya är en nyligen skapad administrativ huvudstad för Malaysias regering, och byggs för att minska trängseln i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur. Premiärministerns kontor flyttades dit 1999 och flytten var klar 2005. Kuala Lumpur kommer dock fortfarande att hysa parlamentet och vara landets kommersiella och finansiella huvudstad. Andra större städer inkluderar George Town, Ipoh, Johor Bahru, Kota Kinabalu och Kuching.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Malaysia är en federal, konstitutionell valmonarki. Styrelseskicket har baserats på det parlamentariska Westminstersystemet, ett arv från det brittiska koloniala styret.[3] Statschefen är Yang di-Pertuan Agong, vanligen kallad kung. Kungen väljs för en femårsperiod bland de nio ärftliga härskarna i de malaysiska staterna, de övriga fyra staterna, som har ordinarie guvernörer, deltar inte i valet. Genom en informell överenskommelse roteras positionen regelbundet bland de nio,[3] och har innehafts av Abdul Halim i Kedah sedan december 2011.[4] Kungens roll är till stor del ceremoniell sedan en ändring av konstitutionen 1994, att utse ministrar och medlemmar av överhuset.[5]

Den lagstiftande makten delas mellan federala och delstatliga lagstiftande församlingar. Det tudelade federala parlamentet består av ett underhus, representanthuset, och en första kammare, senaten. [6] Representanthusets 222 medlemmar väljs för en maximal löptid på fem år från enmansvalkretsar. De 70 senatorerna sitter treårsperioder, 26 väljs av de 13 delstatsparlamenten, och de återstående 44 utses av kungen på premiärministerns rekommendation.[7] Riksdagen har ett flerpartisystem och regeringen väljs. genom enkel majoritet. Allt sedan självständigheten har Malaysia styrts av en flerpartikoalition kallad Barisan Nasional. [7]

Varje delstat har en enkammars lagstiftande församling vars medlemmar väljs från enmansvalkretsar. Medlemsstaternas regering leds av Chief Ministers,[7] som är delstatsvalet medlemmar från det största partiet i församlingen. I de stater som har en ärftlig härskare, krävs att Chief Ministern är en malaj, och utses av härskaren på rekommendation av premiärministern.[8] Parlamentsval hålls minst en gång vart femte år, det senaste 5 maj 2013.[7] Registrerade väljare i åldern 21 och uppåt kan rösta på ledamöterna i representanthuset och, i de flesta stater, för delstatens lagstiftande kammare. Röstning är inte obligatorisk.[9] Med undantag för valet i Sarawak, hålls alla statliga val samtidigt med federala val.[5]

an official photo of prime minister Najib Tun Razak.
Najib Razak, premiärminister sedan 2009.

Den verkställande makten ligger hos regeringen, som leds av premiärministern. Premiärministern måste vara en medlem av representanthuset, som enligt kungens uppfattning, kontrollerar en majoritet i parlamentet. Regeringen väljs från medlemmar av båda kamrarna i parlamentet.[7] Premiärministern är både kanslichef och regeringschef. [5] Den nuvarande, Najib Razak, den sjätte i ordningen, utnämndes år 2009.[10]

Malaysias rättssystem bygger på engelsk rätt.[7] Även om rättsväsendet i teorin är oberoende, har oberoendet ifrågasatts och utnämningen av domare saknar ansvarsskyldighet och öppenhet.[11] Den högsta domstolen i rättsväsendet är den federala domstolen, följt av hovrätten och två höga domstolar, en för Malackahalvön och en för Östmalaysia. Malaysia har också en särskild domstol för att döma i mål av eller mot kungligheter.[12] Separat från de civila domstolarna är Shariadomstolarna, som gäller Sharialag i de fall som involverar malaysiska muslimer[13] och löper parallellt med det sekulära rättssystemet.[14] Internal Security Act tillåter frihetsberövande utan rättegång, och dödsstraffet används för brott såsom narkotikahandel.[15]

Ras är en viktig kraft i politiken, och många politiska partier är etniskt baserade.[7] Åtgärder som den nya ekonomiska politiken och den nationella utvecklingspolitiken som ersatte den, genomfördes för att främja ställningen för bumiputera, bestående av malajer och de inhemska stammar som anses vara de ursprungliga invånarna i Malaysia, över icke-bumiputera såsom malaysiska kineser och malaysiska indier.[16] Denna politik ger särbehandling för bumiputera i sysselsättning, utbildning, stipendier, affärer och tillgång till billigare bostäder och gynnat sparande. Det har dock lett till ökande interetnisk förbittring.[17] Det pågår diskussioner om huruvida lagarna och samhället i Malaysia bör avspegla sekulära eller islamiska principer.[18] Islamiska lagar som beslutats av Parti Islam Se-Malaysia i delstatliga lagstiftande församlingar har blockeras av den federala regeringen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Den totala befolkningen uppgick 2010 till 28,3 miljoner, varav 92% är medborgare. Medborgarna i Malaysia kallas malaysier. Malajer är en etnisk grupp. Cirka 22 miljoner av befolkningen bor i VästmalaysiaMalackahalvön. Landet har en ung befolkningsstruktur, med ca 28% av befolkningen under 15 år.

Malaysias befolkning består av många olika folkgrupper. Majoriteten av medborgarna räknas som bumiputera ("jordens söner", av austronesiskt ursprung), med 56% av medborgarna malajer och 11% andra infödda, men landet har också en betydande kinesisk minoritet som utgör cirka 25% av befolkningen, och en indisk minoriet som utgör cirka 7% av befolkningen, varav 85% tamiler[19].

Bland ursprungsfolken finns exempelvis de så kallade orang asli, och, i Sabah och Sarawak, Iban, Melanau, dajaker med flera. Bland de malaysiska medborgarna, är malajer med 63% den dominerande etniska gruppen på Malackahalvön. Iban utgör med 30 % den största gruppen i Sarawak, medan Kadazan-Dusun utgör ca 25% procent i Sabah.

Islam är Malaysias statsreligion trots att bara omkring hälften av befolkningen är muslimer. Malajerna definieras enligt paragraf 160 i konstitutionen som muslimer.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Malaysias delstater

Malaysia är en federation och består av tretton delstater (Negeri) och tre federala territorier (Wilayah Persekutuan). Elva av delstaterna och två av de federala territorierna ligger på Malackahalvön och resterande två delstater och ett federalt territorium på ön Borneo.

Malaysias delstater.

Malackahalvön[redigera | redigera wikitext]

Inom parentes delstatens huvudstad

Borneo[redigera | redigera wikitext]

Inom parentes statens huvudstad

Kuala Lumpur, Putrajaya och Labuan är federala territorier.

Turism[redigera | redigera wikitext]

I huvudstaden Kuala Lumpur hittar man bland annat Petronas Twin Towers, en av världens mest berömda och högsta byggnader som är placerad mitt i centrala delen av staden och det kungliga palatset. Landets nationalmoské, Masjid Negara, ligger också i huvudstaden och rymmer ca 15 000 personer. Malaysia har flera nationalparker utspridda i landet där den kanske mest kända och en av de äldsta är Bako nationalpark med sitt rika djurliv. Det finns otaliga badorter och vackra öar. Några av de populäraste är Tioman (som av Time Magazine på 1970-talet utnämnde ön till en av världens tio vackraste öar), Rawa, Langkawi och Perhentianöarna med sina finkorniga stränder och sköna badvatten. Det finns mängder med aktiviteter att göra i landet, bland annat trekking i djungeln, dykning bland korallreven eller öluffa bland öarna.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Population and Housing Census of Malaysia 2010, Population distribution and basic demographic characteristics (pdf-fil) Läst 1 juli 2012.
  2. ^ [a b] ”Malaysia”. International Monetary Fund. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2012/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=43&pr.y=9&sy=2012&ey=2017&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=548&s=NGDP_RPCH%2CNGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 23 januari 2013. 
  3. ^ [a b] ”Malaysia Information”. Federation of International Trade Associations. http://www.fita.org/countries/malaysia.html?ma_rubrique=cadre. Läst 27 oktober 2010. 
  4. ^ ”Tuanku Abdul Halim takes oath as 14th Yang di-Pertuan Agong”. The Star. http://thestar.com.my/news/story.asp?file=/2011/12/13/nation/20111213111936&sec=nation. Läst 13 december 2011. 
  5. ^ [a b c] ”Malaysia country brief”. Australian Government Department of Foreign Affairs and Trade. 10 October. http://www.dfat.gov.au/geo/malaysia/malaysia_brief.html. Läst 19 februari 2011. 
  6. ^ ”Background”. Parlimen Malaysia. 3 June 2010. http://www.parlimen.gov.my/index.php?modload=sites&action=innerpage&id=5&view=23&uweb=p&lang=en. Läst 25 juli 2011. 
  7. ^ [a b c d e f g] ”Malaysia”. United States State Department. 14 July 2010. http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2777.htm. Läst 14 september 2010. 
  8. ^ The management of secondary cities in southeast Asia. United Nations Centre for Human Settlements. 1996. sid. 120. ISBN 92-1-131313-9. http://books.google.com/?id=P-3155j7FLkC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false 
  9. ^ ”Malaysia (Dewan Rakyat)”. Inter-Parliamentary Union. 29 September 2008. http://www.ipu.org/parline/reports/2197.htm. 
  10. ^ ”About Najib Razak”. 1Malaysia. http://www.1malaysia.com.my/about/about-najib-razak/. Läst 1 juli 2011. 
  11. ^ ”Attacks on Justice - Malaysia”. International Commission of Jurists. http://www.icj.org/IMG/MALAYSIA.pdf. Läst 5 december 2011. 
  12. ^ ”Malaysian criminal court system”. Association of Commonwealth Criminal Lawyers. http://www.acclawyers.org/resources/malaysia/. Läst 15 december 2010. 
  13. ^ Malaysia rejects Christian appeal”. BBC News. 30 May 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/6703155.stm. Läst 27 september 2010. 
  14. ^ England, Vaudine (9 July 2010). ”Malaysian groups welcome first Islamic women judges”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/10567857. Läst 27 september 2010. 
  15. ^ ”Malaysia”. World Desk Reference. http://dev.prenhall.com/divisions/hss/worldreference/MY/crime.html. Läst 16 april 2011. 
  16. ^ ”Dasar Ekonomi Baru”. Pusat Maklumat Rakyat. 14 November 2008. http://pmr.penerangan.gov.my/index.php?option=com_content&view=article&id=237:dasar-ekonomi-baru-&catid=88:dasar-dasar-negara. Läst 21 november 2010. 
  17. ^ Jomo Kwame Sundaram (1 September 2004). ”The New Economic Policy and Interethnic Relations in Malaysia”. United Nations Research Institute for Social Development. http://www.unrisd.org/unrisd/website/document.nsf/(httpPublications)/A20E9AD6E5BA919780256B6D0057896B?OpenDocument. Läst 22 augusti 2011. Okänd parameter issn
  18. ^ Perlez, Jane (24 August 2006). ”Once Muslim, Now Christian and Caught in the Courts”. New York Times. http://www.nytimes.com/2006/08/24/world/asia/24malaysia.html. Läst 22 augusti 2011. 
  19. ^ http://www.statistics.gov.my/portal/index.php?option=com_content&view=article&id=1215%3Apopulation-distribution-and-basic-demographic-characteristic-report-population-and-housing-census-malaysia-2010-updated-2972011&catid=130%3Apopulation-distribution-and-basic-demographic-characteristic-report-population-and-housing-census-malaysia-2010&lang=bm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]