Nauru

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 0°31′50″S 166°56′0″Ö / 0.53056°S 166.93333°Ö / -0.53056; 166.93333

Naoero
Republic of Nauru
Flagga
ValspråkGod's Will First
Nationalsång: Nauru Bwiema
(och största stad) Yaren¹
Officiella språk engelska, nauriska
Statsskick republik
 -  President Baron Waqa
 -  Regeringschef Baron Waqa
Självständighet Från Australien 
 -  Erkänd 31 januari 1968 
Area
 -  Totalt 21 km2 (193:e)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 13 287 (193:e)
 -  Befolkningstäthet 621,3/km2 (9:e)
Valuta Australisk dollar (AUD)
Tidszon UTC+12
Topografi
 -  Högsta punkt Ej namngiven plats, 61 m ö.h.
Nationaldag 31 januari
Nationalitetsmärke NAU
Landskod NR, NRU
Landsnummer 674
¹Yaren är utsedd av FN som huvuddistrikt. Nauru är världens enda stat som saknar officiell huvudstad.

Nauru, formellt Republiken Nauru, tidigare känd som Pleasant Island, är världens minsta oberoende republik och utgörs av en ö i Stilla havet. Det är ett av världens minsta länder både sett till invånare och areal, arealmässigt är det även världens minsta icke-europeiska land.

Mycket av landets tidigare rikedom kom från de stora fosfatfyndigheterna, som antas komma från antingen guano eller havet. Fosfatet används som gödsel i hela världen, men det mesta exporterades till Australien. I och med att fosfatresurserna är i princip förbrukade, går Nauru en osäker framtid till mötes. På 1990-talet försökte landet locka till sig intäkter genom att agera skatteparadis, ett försök som avbröts i juli 2004.

Motorfordon från Nauru bär nationalitetsbeteckningen NAU.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Naurus ursprung är okänt, redan då ön upptäcktes av västerlänningar kallade invånarna ön "Naoero". Paul Hambruch, som besökte ön i maj 1909 och mellan september och november 1910, gav förklaringen att "Naoero" var en sammansättning av "A-nuau-A-A-ororo" (idag "A nuaw ea arourõ"), vilket betyder "jag går till stranden". Den här förklaringen användes i det tyska kolonilexikonet. Missionären Alois Kayser avvisade dock denna teori av språkvetenskapliga skäl.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Naurus historia
Tyskar på besök 1888

Nauru befolkades i förhistorisk tid av polynesier och melanesier. Den förste europé som kom dit var kapten John Fearn 1796. Nauru hade kvar sitt oberoende som ett kungarike ända tills det annekterades av Tyskland 1888 och blev en del av Tyska Nya Guinea. I början av 1900-talet inleddes utvinningen av fosfat.

Efter första världskriget blev Nauru ett NF-mandat administrerat av Australien. 1968 blev Nauru självständigt och medlem av Förenta nationerna 1999.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Satellitbild över Nauru
Karta över Nauru

Nauru är en korallö i Stilla havet vid 0° 32’ sydlig breddgrad och 166° 55’ östlig längdgrad. Den är av vulkaniskt ursprung och står på resterna av en gammal, sjunken vulkankrater (redan en kilometer utanför ön är havet 1 000 meter djupt.). Den därefter bildade atollen har sedan orogeniskt lyfts ovan vattenytan (se även Niue med motsvarande historia), så lagunen i det närmaste torrlagts. Korallbasen som Nauru ligger på har sina rötter omkring 2 000 meter under havsytan och når idag cirka 61 meter över havet. Denna punkt ligger längs med kanten av öns platå och kallas Command Ridge. I jämförelse med de allra flesta atoller har Nauru en mycket liten lagun och en som saknar anslutning till havet.

Förr var öns inre i princip helt täckt av fosfater, i form av fågelexkrementer. Omkring 2 km² av Nauru består av skog.

Naurus maritima krav är en fiskezon på 200 nautiska mil omkring ön och 12 nautiska mil territorialvatten.

På grund av Naurus läge precis söder om ekvatorn ligger temperaturen på i genomsnitt 27,5 °C året om. Det är svårt att bedriva jordbruk på ön på grund av den porösa kalkstenen som gör att vatten omedelbart rinner undan.

Nauru berörs allvarligt av den globala uppvärmningen, då ön kan bli översvämmad om havsnivån stiger ytterligare. Detta har påpekats flera gånger i FN, och Nauru kräver åtgärder från USA och andra industriländer.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

På Nauru råder ett tropiskt klimat. Regntiden varar från november till februari. Det förekommer monsuner.

Tillgången på naturligt färskvatten är begränsad. Man är beroende av en enda, åldrande avsaltningsanläggning.

Fosfatutvinningen har gjort att den största delen av centrala Nauru är ett öde landskap.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Ett tåg som transporterar fosfat

Landets naturtillgångar är fosfat och fisk. Det finns ingen odlingsbar mark. Den enda jordbruksprodukten som exporteras är kokosnötter.

Naurus fosfat-tillgångar började exploateras i början av 1900-talet av ett tyskt-brittiskt konsortium. När Nauru blev självständigt 1968 blev utvinnandet av fosfat navet i landets ekonomi. Fosfatet gav Nauru en enorm ekonomisk tillväxt under de första åren av självständighet. Men sedan 1989 har produktionen successivt avtagit på grund av minskad efterfrågan (fosfat kan numera tillverkas ur mineraler), samt att tillgångarna börjar ta slut och det är dyrare att utvinna fosfaten som återstår. Stora belopp från fosfatförsäljningen sparades i fonder, för att klara en framtid utan fosfat. Men det mesta av landets enorma besparingar gick under 1990-talet och början av 2000-talet förlorade i en lång rad usla investeringar och en i allmänhet katastrofal finanspolitik på hemmaplan, ett av de mest kända exemplen var när Naurus regering under 1990-talet i ett skandalomsusat och kostsamt projekt försökte lansera landet som ett skatteparadis, ett försök man tvingades avbryta 2004. Ett annat var satsningen på flygbolaget (hette då Air Nauru), som flög till många destinationer, dock med få passagerare. Allt detta har i kombination gjort att Nauru idag är nästintill ekonomiskt barskrapat och hårt skuldsatt. På senare tid har man gjort ansträngningar för att satsa mer på turismen och fisket. Men Naurus ekonomiska framtid är fortfarande mycket oviss.

Nauru måste importera det mesta, även färskvatten från Australien. All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom petroleum.

Nauru har gjort vissa mindre försök att locka till sig turister, men få besöker landet. De rankas idag som världens minst besökta land. [1][2]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Naurus parlament

Nauru är en parlamentaristisk-demokratisk republik.

Partier[redigera | redigera wikitext]

I Nauru brukas ett löst flerpartisystem, de två formella partierna är oppositionspartiet Naoero Amo och deras rivaler Naurus demokratiska parti. Utöver detta finns ett informellt konservativt parti, Centerpartiet. Bägge oppositionspartierna grundades för att styrka parlamentets och tidigare presidentens roll. Idag spelar Naoero Amo störst roll, medan demokraterna och Centerpartiet har liten politisk makt.

Presidenter sedan självständigheten[redigera | redigera wikitext]

  • Hammer DeRoburt, 1968-76, 1978-86, 1986-89
  • Bernard Dowiyogo, 1976-78, 1989-95, november 1996, 1998-99, 2000-01, januari-mars 2003
  • Lagumot Harris, april-maj 1978, 1995-96
  • Kennan Adeang, september-oktober 1986, november-december 1996
  • Kenas Aroi, augusti-december 1989
  • Rueben Kun, 1996-97
  • Kinza Clodumar, 1997-98
  • René Harris, 1999-2000, 2001-03, januari 2003, 2003-04
  • Derog Gioura, mars-maj 2003
  • Ludwig Scotty, 2004-2007
  • Marcus Stephen, 2007-2011
  • Simon Jackslin 2011
  • Sprent Dabwido 2011-2013
  • Baron Waqa 2013-

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Landet har inga militära styrkor, men genom en informell överenskommelse sköts Naurus försvar av Australien. Trots detta finns omkring 2000 personer i beredskap, och omkring 3000 är tillgängliga för rekrytering. Naurus interna säkerhet garanteras av en liten civil polisstyrka. De flesta lagbrott består av hastighetsöverträdelser, cykelstölder och husbråk.

Valsystem[redigera | redigera wikitext]

I Nauru brukas ett prioritetssystem där de röstberättigade väljer kandidater från sin valkrets efter sina prioriteter. En försteprioritet är detsamma som en röst, andreprioritet är en halv röst, tredjeprioritet är en tredjedels röst, och så vidare. Om det exempelvis är 21 kandidater i en valkrets, gäller den sista rösten som en tjugoförstedels röst.

För att rösta måste man vara naurisk medborgare, och på dagen 20 år gammal eller äldre. För att ställa upp som kandidat måste man uppfylla de kraven, och lämna en ansökan med sin egen signatur, tillsammans med minst två andra röstberättigades signaturer, minst 14 dagar före valet.

Valkretsar[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Denigomodu och Nibok-distrikten

Nauru har 14 distrikt. I följande tabell anges antal byar på landsbygden i varje distrikt.

Nr. Distrikt Areal (km²) Befolkning (2005)
1 Aiwo 1,1 1092
2 Anabar 1,5 502
3 Anetan 2,2 516
4 Anibare 3,1 160
5 Baiti 1,2 572
6 Boe 0,5 795
7 Buada 2,6 716
8 Denigomodu 0,9 2827
9 Ewa 1,2 318
10 Ijuw 1,1 303
11 Meneng 3,1 1830
12 Nibok 1,6 432
13 Uaboe 0,8 335
14 Yaren 1,5 820
  Nauru 21 11 218

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningspyramid
Olika etniciteter på Nauru

Av de runt 13 000 invånarna på Nauru är 62 % etniska naurier, 25 % kiribatier och tuvaluer, 8 % kineser och vietnameser, samt 5 % européer och nyzeeländare. Den genomsnittliga livslängden är relativt låg, 62 år (58,8 för män och 66,1 för kvinnor), en av anledningarna till detta är diabetes. 2003 hade 30,2 % av alla vuxna på Nauru sjukdomen diagnostiserad, vilket gör Nauru till det land i världen med högst koncentration diabetiker. Detta tros bero på att befolkningen är en av världens mest överviktiga – 97 % av alla män och 93 % av alla kvinnor lider av övervikt eller fetma (baserat på BMI).[3]


Den årliga befolkningstillväxten ligger på 1,87 %; 38,2 % av befolkningen är yngre än 14 år, 60 % mellan 15 och 64, och 1,9 % över 64. Barndödligheten ligger på 1,014 %, fertiliteten på 2,73 födslar, och mortaliteten 0,72 dödsfall per hundra invånare. 48 % bor i städer och över 99 % är läskunniga, den högsta siffran i Oceanien, och bland de högsta i världen.

De flesta invånarna på Nauru tillhör någon form av kristendom (cirka 1/3 katoliker och 2/3 protestanter), men Nauru har även vad som kanske är världens största befolkningsandel tillhörande Bahá'í.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Australisk fotboll och tyngdlyftning är Naurus nationalsporter. En planerad arena, Meneñstadion, är under uppbyggnad, men på grund av finansiella problem har projektet skjutits upp. Den nuvarande nationalarenan ligger i Yaren.

2001 stod Nauru värd för VM i Tyngdlyftning, detta ses av många som ett av landets främsta sportsliga händelser. Nauru har haft representanter vid de Olympiska sommarspelen 1996, 2000 2004, 2008 och 2012.

En av landets mest kända atleter är tyngdlyftaren Itte Detenamo.

Helgdagar[redigera | redigera wikitext]

Datum Namn Kommentar
1 januari Nyårsdagen
31 januari Självständighetsdagen Årsdag av självständigheten 1968
Mars/april Påsk
17 maj Konstitutionsdagen Årsdag av konstitutionens antagande 1968
26 oktober Angamdagen Firar de tillfällen då Naurus befolkning passerat 1 500, den minsta hållbara folkmängden
25, 26 december Jul

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.travelforum.se/destinationer/oceanien/nauru/
  2. ^ http://www.travelforum.se/artiklar/tips/149/varldens-25-minst-besokta-lander/
  3. ^ Marks, Kathy (26 december 2010). ”Fat of the land: Nauru tops obesity league”. The Independent. http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/health-news/fat-of-the-land-nauru-tops-obesity-league-2169418.html. Läst 21 oktober 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]