Kiribati

Ribaberikin Kiribati Republic of Kiribati
Flagga Statsvapen
Valspråk: Te mauri, te raoi ao te tabomoa (Kiribatiska: Hälsa, fred och välstånd)
Nationalsång: 'Teirake Kaini Kiribati'
Huvudstad	Södra Tarawa
Största stad	Södra Tarawa
Officiella språk	engelska, kiribatiska
Statsskick	Republik
President	Anote Tong
Regeringschef	Anote Tong
Självständighet	Från Storbritannien
• deklarerad
• erkänd	12 juli 1979
Yta	811 km² (174:e)
• varav vatten	Försumbart
Demografi
• folkmängd	105 432 (180:e)
• befolkningstäthet	127,1 inv/km² (65:e)
BNP (PPP)	(2003)
• totalt	$58 milj  (182:a)
• per capita
Valuta	Australisk dollar (AUD)
Tidszon	UTC+12, +13, +14
Topografi
• högsta punkt	namnlös plats på Banaba 81 m ö.h.
Nationaldag	12 juli (1979)
Landskod	KI, KIR
Landsnummer	686

Kiribati (kiribatiska: Ribaberikin Kiribati, uttalas "Kiribass") , officiellt Republiken Kiribati, är en östat beläget i det centrala tropiska Stilla havet. Öarna i de tre ingående ögrupperna – Gilbertöarna, Phoenixöarna och Linjeöarna – är alla låga korallöar. Kiribati är beläget på båda sidor av ekvatorn och gränsar till internationella datumlinjen i öster. Namnet Kiribati är ett lokalt uttal av "Gilberts", som kommer från huvudögruppen, Gilbertöarna.

Historia

Gilbertöarna beboddes av mikronesier långt innan de upptäcktes av européer. Butaritari upptäcktes av spanjoren Pedro Fernández de Quirós redan i december 1605. Brittiske Thomas Gilbert och John Marshall seglade genom området 1788. År 1820 namngav estnisk/ryske Adam Johann von Krusenstern öarna îles Gilbert och Gilbertöarna blev tillsammans med Elliceöarna slutligen ett brittiskt protektorat 1892. I januari 1916 införlivades Gilbert och Elliceöarna i det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.

Under andra världskriget ockuperades öarna åren 1941 till 1944 av Japan. USA erövrade området i november 1944 under Slaget om Tarawa ("Operation Galvanic"). Efter kriget återgick öarna under brittisk överhöget. 1971 erhåller öarna autonomi och den 12 juli 1979 självständighet under namnet Kiribati. Samma år avstod USA ögrupperna Phoenixöarna och Linjeöarna till Kiribati. 1995 deklarerade Kiribati att hela dess territorium har samma datum som Gilbertöarna, även Phoenix- och Linjeöarna som då låg på andra sidan den internationella datumgränsen, vilket gjorde att denna gräns flyttades till att gå runt Kiribati.

Geografi

Karta över Kiribati.

Kiribati består av 3 ögrupper med omkring 32 atoller och en ö varav 21 är bebodda. Ögrupperna är

• Gilbertöarna: 16 atoller, lokaliserade ungefär 1500 km norr om Fiji.
• Phoenixöarna: 8 atoller och korallöar, lokaliserade ungefär 1800 km sydöst om Gilbertöarna.
• Linjeöarna: 8 atoller och ett rev, lokaliserade ungefär 3300 km öst om Gilbertöarna.
• Banaba: en isolerad ö som ligger mellan Nauru och Gilbertöarna

Öarna har en sammanlagd areal om ca 811 km² men en riksyta på ca 5,2 milj km² och den högsta höjden är en namnlös plats på Banaba på ca 81 meter över havet. Huvudatollen Tarawa fungerar som huvudstad där de flesta förvaltningsbyggnader finns på ön Bairiki men huvudorten heter Södra Tarawa.

Banaba är en rest korallö som en gång var rik på fosfater, men det mesta fördes bort innan Kiribatis självständighet. Resten av Kiribati består av atoller och korallöar, som stiger som mest ungefär två meter över havet. Marken är tunn, vilket gör det svårt att odla. Kiritimati på Line Islands är världens största atoll.

Kiribati är världens östligaste land efter 1995 års ändring av datumgränsen.

Klimat och miljö

Kiribati har ett tropiskt klimat, det vill säga varmt och fuktigt. Regnperioden varar från december till april och tyfoner kan uppträda när som helst under året, men är vanligast från november till mars.

Eftersom några öar har en låg höjd över havet, är de mycket sårbara vid förändringar av havsytans nivå. Vissa laguner är mycket förorenade, eftersom de använts som soptippar.

Administrativ indelning

• Enheter (uppdelade i 3 distrikt): Gilbertöarna, Linjeöarna, Phoenixöarna
• Distrikt (uppdelade i ö-råd): Banaba, Centrala Gilbertöarna, Linjeöarna, Norra Gilbertöarna, Södra Gilbertöarna, Tarawa
• Ö-råd (ett för varje bebodd ö): Abaiang, Abemama, Aranuka, Arorae, Banaba, Beru, Butaritari, Kanton, Kiritimati, Kuria, Maiana, Makin, Marakei, Nikunau, Nonouti, Onotoa, Tabiteuea, Tabuaeran, Tamana, Tarawa, Teraina.

Parlamentet "Maneaba ni Maungatabu" har sitt säte i Södra Tarawa på Tarawa.

Ekonomi

En av Kiribatis få naturtillgångar är fosfat men de kommersiellt utvinningsbara förråden var slut vid tiden för självständigheten 1979. Nu produceras och exporteras framför allt kopra men även kokosnötter och fisk. Kiribati importerar mat, bränsle, maskiner och en mängd andra varor.

På senare år har ekonomin fluktuerat. Ekonomisk utveckling förhindras av brist på kvalificerad arbetskraft, dålig infrastruktur och stora avstånd från internationella marknader. Turismen står för mer än en femtedel av BNP. 20-25% av BNP är ekonomiskt bistånd.

All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom petroleum.

Demografi

• Etniska grupper: en stor majoritet mikronesier, ett litet antal polynesier
• Religiös tillhörighet: katoliker 52%, protestanter 40%, annan (bland annat sjundedagsadventister, muslimer, bahai)
• Språk: engelska, kiribatiska

Den största delen av befolkningen bor på Gilbertöarna, bland Phoenixöarna är endast Kanton Island bebodd och bland Linjeöarna är endast 3 öar permanent bebodda.

Politik

• Militär: Kiribati har inga militära styrkor. Australien och Nya Zeeland anlitas för försvaret.

Presidenter

• 1979-82 Ieremia Tabai
• 1982-83 Rota Onorio
• 1983-91 Ieremia Tabai
• 1991-94 Teatao Teannaki
• 1994 Tekiree Tamuera
• 1994 Ata Teaotai
• 1994-2003 Teburoro Tito
• 2003 Tion Otang
• 2003- Anote Tong

Se även

• Kiribatiska köket

Externa länkar

• Kiribatis turistbyrå