Kiribati

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 4°S 171°V / 4°S 171°V / -4; -171

Ribaberikin Kiribati
Republic of Kiribati
Flagga Statsvapen
ValspråkTe mauri, te raoi ao te tabomoa
(Kiribatiska: Hälsa, fred och välstånd)
Nationalsång: Teirake Kaini Kiribati
Huvudstad
(och största stad)
Södra Tarawa
Officiella språk engelska, kiribatiska
Statsskick Republik
 -  President Anote Tong
 -  Regeringschef Anote Tong
Självständighet Från Storbritannien 
 -  Erkänd 12 juli 1979 
Area
 -  Totalt 811 km² (174:e)
 -  Vatten (%) Försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 105 432 (180:e)
 -  Befolkningstäthet 127,1/km² (65:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $58 milj (182:a)
Valuta Australisk dollar (AUD)
Tidszon UTC+12, +13, +14
Topografi
 -  Högsta punkt namnlös plats på Banaba, 81 m ö.h.
Nationaldag 12 juli (1979)
Nationalitetsmärke KIR
Landskod KI, KIR
Landsnummer 686

Kiribati (kiribatiska: Ribaberikin Kiribati, uttalas "Kiribass") , officiellt Republiken Kiribati, är en östat beläget i det centrala tropiska Stilla havet. Öarna i de tre ingående ögrupperna – Gilbertöarna, Phoenixöarna och Linjeöarna – är alla låga korallöar. Kiribati är beläget på båda sidor av ekvatorn och gränsar till internationella datumlinjen i öster. Namnet Kiribati är ett lokalt uttal av "Gilberts", som kommer från huvudögruppen, Gilbertöarna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gilbertöarna beboddes av mikronesier långt innan de upptäcktes av européer. Butaritari upptäcktes av spanjoren Pedro Fernández de Quirós redan i december 1605. Brittiske Thomas Gilbert och John Marshall seglade genom området 1788. År 1820 namngav estnisk/ryske Adam Johann von Krusenstern öarna îles Gilbert och Gilbertöarna blev tillsammans med Elliceöarna slutligen ett brittiskt protektorat 1892. I januari 1916 införlivades Gilbert och Elliceöarna i det Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.

Under andra världskriget ockuperades öarna åren 1941 till 1943 av Japan. USA erövrade området i november 1943 under slaget om Tarawa (Operation Galvanic). Efter kriget återgick öarna under brittisk överhöget. 1971 erhåller öarna autonomi och den 12 juli 1979 självständighet under namnet Kiribati. Samma år avstod USA ögrupperna Phoenixöarna och Linjeöarna till Kiribati. 1995 deklarerade Kiribati att hela dess territorium har samma datum som Gilbertöarna, även Phoenix- och Linjeöarna som då låg på andra sidan den internationella datumgränsen, vilket gjorde att denna gräns flyttades till att gå runt Kiribati.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karta över Kiribati.

Kiribati består av 3 ögrupper med omkring 32 atoller och en ö varav 21 är bebodda. Ögrupperna är

  • Gilbertöarna: 16 atoller, lokaliserade ungefär 1500 km norr om Fiji.
  • Phoenixöarna: 8 atoller och korallöar, lokaliserade ungefär 1800 km sydöst om Gilbertöarna.
  • Linjeöarna: 8 atoller och ett rev, lokaliserade ungefär 3300 km öst om Gilbertöarna.
  • Banaba: en isolerad ö som ligger mellan Nauru och Gilbertöarna

Öarna har en sammanlagd landareal om cirka 811 km² men en total riksyta på cirka 5,2 milj km². Den högsta höjden är en namnlös plats på Banaba på 81 meter över havet. Huvudatollen Tarawa fungerar som huvudstad, där de flesta förvaltningsbyggnader finns på ön Bairiki men huvudorten heter Södra Tarawa.

Banaba är en rest korallö som en gång var rik på fosfater, men det mesta fördes bort innan Kiribatis självständighet. Resten av Kiribati består av atoller och korallöar, som stiger som mest ungefär två meter över havet. Marken är tunn, vilket gör det svårt att odla. Kiritimati på Line Islands är världens största atoll, och dess 388 km²[1] står ensamt för nästan halva Kiribatis landareal.

Kiribati är världens östligaste land efter 1995 års ändring av datumgränsen.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Kiribati har ett tropiskt klimat, det vill säga varmt och fuktigt. Regnperioden varar från december till april och tyfoner kan uppträda när som helst under året, men är vanligast från november till mars.

Öarna har en låg höjd över havet, vilket gör att många tror att de är de sårbara vid förändringar av havsytans nivå. Man skall dock vara medveten om att detta är korallöar och tillväxten är ca 4 mm per år.(Vattenytan höjs för närvarande med ca 2-3 mm per år) Att de trots detta bara är 1-2 meter höga beror på en ständigt pågående errosion. Vissa laguner är mycket förorenade, eftersom de använts som soptippar.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Parlamentet "Maneaba ni Maungatabu" har sitt säte i Södra TarawaTarawa.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

En av Kiribatis få naturtillgångar är fosfat men de kommersiellt utvinningsbara förråden var slut vid tiden för självständigheten 1979. Nu produceras och exporteras framför allt kopra men även kokosnötter och fisk. Kiribati importerar mat, bränsle, maskiner och en mängd andra varor.

På senare år har ekonomin fluktuerat. Ekonomisk utveckling förhindras av brist på kvalificerad arbetskraft, dålig infrastruktur och stora avstånd från internationella marknader. Turismen står för mer än en femtedel av BNP. 20-25% av BNP är ekonomiskt bistånd.

All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom petroleum.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Den största delen av befolkningen bor på Gilbertöarna, bland Phoenixöarna är endast Kanton Island bebodd och bland Linjeöarna är endast 3 öar permanent bebodda.

Politik[redigera | redigera wikitext]

  • Militär: Kiribati har inga militära styrkor. Australien och Nya Zeeland anlitas för försvaret.

Presidenter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Kiritimati". NE.se. Läst 17 februari 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]