Marilyn Monroe
| Marilyn Monroe | |
 Marilyn Monroe 1952. | |
| Född | Norma Jeane Mortenson 1 juni 1926 Los Angeles, Kalifornien, USA |
|---|---|
| Död | 5 augusti 1962 (36 år) Brentwood, Los Angeles, Kalifornien, USA |
| Dödsorsak | Överdos av barbiturater |
| Begravningsplats | Westwood Village Memorial Park Cemetery, Westwood, Los Angeles |
| Nationalitet | Amerikansk |
| Andra namn | Norma Jeane Baker Norma Jeane Dougherty Norma Jeane DiMaggio |
| Yrke/uppdrag | Skådespelare, fotomodell, filmproducent, sångerska, showgirl |
| År som aktiv | 1947–1962 |
| Religion | Kristendom (1926–1956) Judendom (1956–1962) |
| Make | James Dougherty (1942–1946) Joe DiMaggio (1954–1954) Arthur Miller (1956–1961) |
| Namnteckning |  |
Marilyn Monroe, född Norma Jeane Mortenson (men med dopnamnet Norma Jeane Baker) den 1 juni 1926 i Los Angeles i Kalifornien, död 5 augusti 1962 i Brentwood i Los Angeles i Kalifornien, var en amerikansk skådespelare, sångerska och fotomodell.
Marilyn Monroe inledde sin karriär som fotomodell men skrev på ett filmkontrakt 1946. Under den tidiga filmkarriären var rollerna ofta små men allteftersom rollerna blev större och större blev hon känd som en sexsymbol. Hon medverkade bland annat i filmer som Herrar föredrar blondiner (1953), Bus stop (1956), I hetaste laget (1959) (vilken hon vann en Golden Globe Award för) och De missanpassade (1961).
1999 rankades Marilyn Monroe som den sjätte största kvinnliga filmstjärnan genom tiderna av American Film Institute.[1]
Biografi
De tidiga åren
Hon föddes som Norma Jeane Mortenson, men fick dopnamnet Norma Jeane Baker. Hennes mor hette Gladys Pearl Baker (1902–1984), men vem fadern var är oklart.[2] På födelsebeviset står Martin Edward Mortenson, Gladys andre make, men de flesta är eniga om att han inte var flickans biologiske far, då paret hade separerat. Sannolikt var det istället försäljaren Charles Stanley Gifford, en man som lämnade Gladys då hon berättade om graviditeten.[3]
Barnet hamnade hos fosterföräldrarna Wayne och Ida Bolender fram till sju års ålder, då modern tog hem henne. Några år senare blev Gladys Pearl Baker psykiskt sjuk, liksom båda hennes föräldrar varit och flickan togs om hand av mammans bästa väninna, Grace, under några år. När hon gifte sig 1935 hamnade Marilyn Monroe på barnhem och så mycket som tolv olika fosterhem, där hon utsattes för övergrepp och försummelse. I september 1941 tog Grace henne tillbaka och Marilyn Monroe lärde då känna grannpojken James Dougherty, som skulle komma att bli hennes förste make. Hon gifte sig med honom den 19 juni 1942, då hon var sexton år. Deras äktenskap varade i fyra år, till den 13 september 1946.
Karriär
Marilyn Monroes karriär började med att fotografen David Conover upptäckte henne den 2 augusti 1945. Den 26 augusti 1946 skrev hon sitt första kontrakt med Twentieth Century Fox. Hon tjänade 125 dollar i veckan och färgade sitt hår blont och ändrade sitt namn till Marilyn Monroe, efter sin mormors efternamn. Namnet togs fram tillsammans med skådespelaren Ben Lyon som ordnade den provspelning som gav henne filmkontrakt. Hennes första filmroll var som växeltelefonist i filmen Skandalflickan (1947). Det var filmen Niagara (1953) som gjorde henne stor och hon fick mer framträdande roller, som exempelvis i Herrar föredrar blondiner (1953) och Hur man får en miljonär (1953).
Den 14 januari 1954 gifte Monroe om sig med basebollspelaren Joe DiMaggio. Monroes kändisskap och hennes status som sexsymbol blev ett slag för deras förhållande och nio månader senare, den 27 oktober 1954, skilde de sig.
1959 medverkade Marilyn i I hetaste laget och vann en Golden Globe för "The Best Actress in a Comedy".
Den 29 juni 1956 gifte Monroe sig med sin tredje man, dramatikern Arthur Miller. Miller var med och skrev en del av filmen De missanpassade (1961). Den kvinnliga rollfiguren var speciellt skriven för Monroe. Den var hennes sista fullbordade film. Monroes och Millers förhållande tog slut den 20 januari 1961. 1962 fick hon en Golden Globe igen, för "Female World Film Favorite".
Marilyn Monroe gjorde 30 filmer och lämnade endast en ofullbordad, Something's Got to Give (1962).
Död och eftermäle
.jpg)
Tidigt på morgonen den 5 augusti 1962 avled Marilyn Monroe i sömnen efter en överdos av barbiturater. Hon avled i sitt hem på 12305 5th Helena Drive i Los Angeles-stadsdelen Brentwood. Det har aldrig blivit helt klarlagt hur och varför Monroe dog. Det finns konspirationsteorier om att hon blivit mördad och att mordet var knutet till familjen Kennedy, då John F. Kennedy precis hade avslutat en affär med Marilyn Monroe. Vissa sådana teorier menar att exempelvis CIA eller Federal Bureau of Investigation skulle ha "ordnat" Monroes död för att undvika ett äventyrande av presidentämbetet. Monroes död har givit upphov till omfattande mytbildning och spekulation. Under sitt utåt sett glamorösa liv var hon dock ofta olycklig och led av dåligt självförtroende. Vid tiden för sin död befann hon sig i en av sina depressionsperioder.[4] Obducenten Thomas Noguchi uppgav att dödsfallet sannolikt var självmord. Hon är begravd på Westwood Village Memorial Park Cemetery i Los Angeles.[5][6]
Filmografi
| År | Filmtitel | Originaltitel | Roll | Regissör |
|---|---|---|---|---|
| 1947 | Skandalflickan | The Shocking Miss Pilgrim | Teleoperatör (röst; ej krediterad) | George Seaton |
| 1947 | Dangerous Years | Dangerous Years | Evie | Arthur Pierson |
| 1948 | Som skapt för mej | You Were Meant for Me | Flapper (ej bekräftad och ej krediterad) | Lloyd Bacon |
| 1948 | Tjo, vad vi har livat! | Scudda Hoo! Scudda Hay! | Betty (ej krediterad) | Hugh Herbert |
| 1948 | Åskmolnet och juvelen | Green Grass of Wyoming | Square Dancer (ej krediterad) | Louis King |
| 1948 | Ladies of the Chorus | Ladies of the Chorus | Peggy Martin | Phil Karfson |
| 1949 | Sardinmysteriet | Love Happy | Grunions klient | David Miller |
| 1950 | Vilda takter i Tomahawk | A Ticket to Tomahawk | Clara (ej krediterad) | Richard Sale |
| 1950 | I asfaltens djungel | The Asphalt Jungle | Angela Phinlay | John Huston |
| 1950 | Sista ronden | Right Cross | Dusky Ledoux (ej krediterad) | John Sturges |
| 1950 | Johnny gör sensation | The Fireball | Polly | Tay Garnett |
| 1950 | Allt om Eva | All About Eve | Miss Claudia Caswell | Joseph L. Mankiewicz |
| 1951 | Home Town Story | Home Town Story | Iris Martin | Arthur Pierson |
| 1951 | Plats för skratt | As Young as You Feel | Harriet | Harman Jones |
| 1951 | Love Nest | Love Nest | Roberta Stevens | Joseph M. Newman |
| 1951 | Gift dej mamma | Let's Make It Legal | Joyce Mannering | Richard Sale |
| 1952 | Urladdning | Clash by Night | Peggy | Fritz Lang |
| 1952 | Vi är inte gifta! | We're Not Married! | Anabel Norris | Edmund Goulding |
| 1952 | Drama på hotell | Don't Bother to Knock | Nell Forbes | Roy Baker |
| 1952 | Livets glada karusell (delen "The Cop and the Anthem") | O. Henry's Full House | Streetwalker | Henry Koster |
| 1952 | Föryngringsprofessorn | Monkey Business | Lois Laurel | Howard Hawks |
| 1953 | Niagara | Niagara | Rose Loomis | Henry Hathaway |
| 1953 | Herrar föredrar blondiner | Gentlemen Prefer Blondes | Lorelei Lee | Howard Hawks |
| 1953 | Hur man får en miljonär | How to Marry a Millionaire | Pola Debevoise | Jean Negulesco |
| 1954 | Floden utan återvändo | River of No Return | Kay Weston | Otto Preminger |
| 1954 | Sex i elden | There's No Business Like Show Business | Vicky | Walter Lang |
| 1955 | Flickan ovanpå | The Seven Year Itch | The Girl | Billy Wilder |
| 1956 | Bus Stop | Bus Stop | Cherie | Joshua Logan |
| 1957 | Prinsen och balettflickan | The Prince and the Showgirl | Elsie Marina | Laurence Olivier |
| 1959 | I hetaste laget | Some Like It Hot | Sugar Kane Kowalczyk | Billy Wilder |
| 1960 | Låt oss älska | Let's Make Love | Amanda Dell | George Cukor |
| 1961 | De missanpassade | The Misfits | Roslyn Taber | John Huston |
| 1962 | Something's Got to Give | Something's Got to Give | Ellen Wagstaff Arden | George Cukor |
Referenser
Noter
- ^ ”AFI's 100 YEARS...100 STARS” (på engelska). American Film Institute. http://www.afi.com/100years/stars.aspx. Läst 3 december 2008.
- ^ Marilyn Monroe Biography (engelska)
- ^ Summers, Anthony (1985) (på engelska). Goddess: the secret lives of Marilyn Monroe. London: Gollancz. sid. 5. Libris 5059229. ISBN 0-575-03641-9
- ^ Banner 2012, s. 312.
- ^ The Death of Marilyn Monroe (engelska)
- ^ The Death of Marilyn Monroe: Theories (engelska)
Tryckta källor
- Banner, Lois W. (2012) (på engelska). Marilyn: The Passion and Paradox. New York: Bloomsbury. ISBN 1-60819-531-7
- Spoto, Donald (1993). Marilyn Monroe. Stockholm: Bonnier Alba. ISBN 91-34-51270-5
- Wills, David; Schmidt, Stephen (2011). Marilyn Monroe: metamorfoser. Västerås: Ica. Libris 12274340. ISBN 978-91-534-3763-5 (inb.)
Vidare läsning
- Oates, Joyce Carol (2001). Blonde. Stockholm: Bonnier. Libris 8345275. ISBN 9100574465
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Marilyn Monroe.
Wikiquote har citat av eller om Marilyn Monroe.- Officiell webbplats (engelska)
- Marilyn Monroe på Internet Movie Database (engelska)
