Max Perutz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Max Perutz

Max Ferdinand Perutz, född i Wien 19 maj 1914, död i Cambridge 6 februari 2002, var en österrikisk-brittisk kemist och molekylärbilog.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Perutz föddes i Wien som son till Adele (Dely) Goldschmidt och Hugo Perutz, en textiltillverkare. Efter att ha tagit sin första examen vid universitetet i Wien 1936, blev han doktorand vid Cavendish Laboratory i University of Cambridge. Han var assistent i forskargrupp kring kristallografi, ledd av John Desmond Bernal. Han tog sin doktorsexamen under nobelpristagaren William Lawrence Bragg.

På Cambridge var han grundare och ordförande (1962-1979) i det medicinska forskningsrådet (MRC) Laboratory of Molecular Biology. Fjorton av dessa forskare har vunnit Nobelpris. Perutz själv var handledare till James Watson och Francis Crick, vilka senare var upptäckarna av strukturen hos DNA.

År 1962 erhöll Perutz, tillsammans med John Kendrew, Nobelpriset i kemi för studier av strukturer av hemoglobin och myoglobin. Han fortsatte med att även bli tilldelad den kungliga medaljen av Royal Society 1971 och Copley Medal i 1979.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]