The Svedberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Theodor Svedberg (politiker).
The Svedberg Nobel prize medal.svg
The Svedberg
Född 30 augusti 1884
Fleräng, Valbo, Gästrikland
Död 26 februari 1971
Kopparberg, Örebro län
Nationalitet Svensk
Institutioner Uppsala universitet
Nämnvärda priser Nobelpriset i kemi (1926)

The Svedberg, egentligen Theodor Svedberg, född 30 augusti 1884 i Fleräng, Valbo, Gästrikland, död 26 februari 1971 i Kopparberg, Örebro län, var en svensk kemist. Han var professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet 1912–1949, föreståndare för Gustaf Werners institut för kärnkemi i Uppsala 1949–1967, och mottog Nobelpriset i kemi 1926 för sina studier av dispersa system med hjälp av sin analytiska ultracentrifug.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Svedberg var son till förmannen Elias Svedberg och hans fru Augusta, född Alstermark. Efter skolgång i Köping, Örebro och Göteborg, där han avlade mogenhetsexamen i december 1903, skrevs han in vid Uppsala universitet i januari 1904. Han blev filosofie kandidat 1905, filosofie licentiat 1907 och filosofie doktor 1908 på avhandlingen Studien zur Lehre von den kolloiden Lösungen ("Studier över läran om kolloidala lösningar").[1] Han var amanuens i kemi i Uppsala 1905–1909 och tillförordnades som docent 1907. Från 1909 hade han en särskild lärartjänst i fysikalisk kemi, och 1912 utsågs han till professor i detta ämne.[2]

Svedbergs arbete med kolloider stödde de teorier om Brownsk rörelse som Albert Einstein och den polske geofysikern Marian Smoluchowski hade lagt fram. Under arbetet utvecklade han även analytisk ultracentrifugering och demonstrerade metodens användbarhet för att separera renade proteiner från varandra. Enheten svedberg, med beteckning S, är uppkallad efter honom. Det är ett mått på sedimentationshastighet som motsvarar 10-13 sekunder eller 100 femtosekunder.

Svedberg invaldes 1913 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien,[2] 1921 som ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala och 1922 som ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.[3] Han utsågs till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944.[4]

Svedberg var gift med Andrea Andreen 1909–1915 och blev i det äktenskapet far till Elias Svedberg och Hillevi Svedberg. Han blev far till ytterligare fem söner och fem döttrar i sina äktenskap med Jane Frodi (1916-38), Ingrid "Lillan" Blomquist (1938-46) och Margit Hallén (från och med 1948). En sondotter till Svedberg är författaren Karolina Ramqvist.

The Svedberg-priset är uppkallat efter honom.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Studien zur Lehre von den kolloiden Lösungen (1907), doktorsavhandling, Libris 1841295
  • Die Existenz der Moleküle (1912)
  • Materien (1912)
  • Arbetets dekadens (1915)
  • Forskning och industri (1918)
  • Strindberg som kemist (1918)
  • The Ultracentrifuge (1940)
  • Fragment. Urval och inledning av Carl Frängsmyr, Acta universitatis upsaliensis, serie B. Inbjudningar, 169 (2012).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Svedberg - Biography”. Nobel Foundation. http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1926/svedberg-bio.html. Läst 12 april 2009.  (engelska)
  2. ^ [a b] Svedberg, The i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  3. ^ Svedberg, The i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  4. ^ ”Hedersdoktorer 1944-2009”. Kungliga Tekniska Högskolan. http://www.kth.se/om/fame/hedersdoktorer/1.3974. Läst 20 oktober 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]