Mexikansk skrika

Från Wikipedia
Mexikansk skrika
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Underarten arizonae
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKråkfåglar
Corvidae
SläkteAphelocoma
ArtMexikansk skrika
A. wollweberi
Vetenskapligt namn
§ Aphelocoma wollweberi
Auktor(Kaup, 1854)
Utbredning
Synonymer
Mexikoskrika

Mexikansk skrika[2] (Aphelocoma wollweberi) är en fågel i tättingfamiljen kråkfåglar.[3] Den förekommer som namnet avslöjar i Mexiko, men även i USA i delstaterna Arizona, New Mexico och Texas.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mexikansk skrika är en rätt liten (28–32 cm) och satt kråkfågel med relativt kraftig spetsig näbb, breda vingar samt kort och bred stjärt. Fjäderdräkten är mattblå ovan och smutsvit under med ljusare strupe. Den saknar snårskrikornas kontrasterande halsband och har blå, ej grå eller svartaktig kind. Den är mycket lik närbesläktade ultramarinskrikan, som den tidigare behandlades som en del av, men skiljer sig genom ljusare blå ovansida, svagare streckning på strupen och mindre storlek. Underarterna skiljer sig något åt i färgton och storlek, där exempelvis fåglar i Texas är mer färgglad och något mindre än de i Arizona och New Mexiko.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Mexikansk skrika förekommer i bergstrakter i sydvästligaste USA och norra Mexiko. Den delas upp i fem arter i tre grupper med följande utbredning:[3]

Underarten gracilis inkluderas ofta i nominatformen.[6]

Artstatus[redigera | redigera wikitext]

Tidigare behandlades den som en del av Aphelocoma ultramarina, men dessa urskiljs numera som egna arter efter studier som visar på tydliga genetiska skillnader.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Mexikansk skrika hittas i torra bergsbelägna skogar med ek, tall eller en. Fågeln är allätare, men är säsongsvis specialiserad på tallfrön och ekollon. I Arizona har bobygge noterats i slutet av februari och början mars, och äggläggning från slutet av mars till början av april.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till två miljoner vuxna individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Wollweber, en tysk resenär och samlare av specimen för Darmstadt Museum.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2013 Aphelocoma wollweberi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 juli 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Marks, J.S. (2020). Mexican Jay (Aphelocoma wollweberi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343850 3 april 2020).
  6. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi :  10.14344/IOC.ML.10.1.
  7. ^ McCormack, J.E., Peterson, A.T., Bonaccorso, E. & Smith, T.B. (2008) Speciation in the highlands of Mexico: genetic and phenotypic divergence in the Mexican Jay (Aphelocoma ultramarina). Molecular Ecology 17(10): 2505–2521.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]