Mickey Rooney

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mickey Rooney
Mickey Rooney 1945.
Mickey Rooney 1945.
Född Joseph Yule, Jr.
23 september 1920
Brooklyn, New York, USA
Död 6 april 2014 (93 år)
Los Angeles, Kalifornien, USA
Aktiva år 1922–2014
Maka Ava Gardner (1942–1943)
B.J. Baker (1944–1949)
Martha Vickers (1949–1952)
Elaine Devry (1952–1958)
Carolyn Mitchell (1958–1966)
Margaret Lane (1966–1967)
Carolyn Hockett (1969–1975)
Jan Rooney (1978–2014)
IMDb

Mickey Rooney, född Joseph Yule, Jr. den 23 september 1920 i Brooklyn, New York, död 6 april 2014 i Los Angeles, Kalifornien,[1] var en amerikansk skådespelare.

1939 fick Rooney en speciell "ungdoms-Oscar" tillsammans med Deanna Durbin "för deras betydelsefulla bidrag att personifiera ungdomlig anda på filmduken". 1983 belönades han med en heders-Oscar för sin livslånga insats inom filmen. Rooneys karriär, som spänner över tio decennier från 1920-talet till 2010-talet, är en av filmhistoriens längsta. Han har varit gift åtta gånger - däribland med Ava Gardner - och har fem söner och fyra döttrar.

Karriär som barnskådespelare[redigera | redigera wikitext]

Joseph Yule, Jr. (Mickey Rooney) föddes i en vaudeville-familj. Redan innan han fyllde två år debuterade han på scen. Han började inom filmbranschen som barn där han spelade med i över fyrtio stumfilmer mellan 1927 och 1933. Han spelade rollen som Mickey McGuire. Under denna period träffade han en gång Walt Disney. Rooney hävdade senare att Disney tagit namnet till Musse Pigg (Mickey Mouse) från hans rollfigur.

1932 bytte han officiellt namn till Mickey Rooney. 1934 skrev han kontrakt med MGM och fick börja på filmbolagets skola för professionella barnskådespelare. Succérollen som Andy Hardy i A Family Affair 1937 ledde till att han fick spela i ytterligare fjorton filmer mellan 1938 och 1958. Utanför Andy Hardy-serien syntes han även i filmer som Havets hjältar (1937) och Han som tänkte med hjärtat (1938). Under andra världskriget spelade han mot Judy Garland i flera filmer.

Efter kriget[redigera | redigera wikitext]

Rooney underhåller trupper 1945.

1944 påbörjade Rooney sin militärtjänst vilken varade i 21 månader, till strax efter krigsslutet. Under och efter kriget hjälpte han till att underhålla trupperna i USA och Europa. För dessa insatser fick han Bronze Star-medaljen, liksom en rad andra utmärkelser. Efter kriget dalade karriären. Han dök upp i ett antal filmer, däribland Words and Music 1948, där han för sista gången uppträdde på film tillsammans med Judy Garland.

Hans första TV-serie The Mickey Rooney Show: Hey, Mulligan (skapad av Blake Edwards med Rooney som sin egen producent), sändes på TV-kanalen NBC i trettiotvå avsnitt mellan 28 augusti 1954 och 4 juni 1955. 1951 gjorde han en långfilm för Columbia Pictures, My True Story med Helen Walker i huvudrollen. 1958 var han värd för ett avsnitt av NBC:s kortlivade komedi Club Oasis tillsammans med Dean Martin och Frank Sinatra.

Rooney fortsatte sin skådespelarkarriär på TV och film även som vuxen. Han syntes bland annat i Frukost på Tiffany's (1960), En ding, ding, ding, ding värld (1963), Babe - en gris kommer till stan (1998) och Natt på museet (2006).

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Rooney (mitten) på 1940-talet.
Rooney talar i Pentagon år 2000.
Rooney (till vänster) år 2013.

Äktenskap[redigera | redigera wikitext]

  • Ava Gardner (10 januari 1942 - 21 maj 1943)
  • Betty Jane Rase (30 september 1944 - 3 juni 1949) (2 barn)
  • Martha Vickers (3 juni 1949 - 25 september 1951) (1 barn)
  • Elaine Devry (1952 - maj 1959)
  • Carolyn Mitchell (1 december 1958 - 31 januari 1966) (4 barn)
  • Marge Lane (1967 - 1967) (de var endast gifta i 100 dagar)
  • Carolyn Hockett (1969 - 1974) (2 barn)
  • Jan Chamberlin (18 juli 1978 - 2014 (separerade maj 2013)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mickey Rooney död”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article18676602.ab. Läst 6 april 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]