Millerozyma farinosa

Från Wikipedia
Millerozyma farinosa
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäcksvampar
Ascomycota
KlassSaccharomycetes
OrdningSaccharomycetales
FamiljDebaryomycetaceae
SläkteMillerozyma
ArtMillerozyma farinosa
Vetenskapligt namn
§ Millerozyma farinosa
Auktor(Lindner) Kurtzman & M. Suzuki 2010
Synonymer
Yamadazyma farinosum (Lindner) Billon-Grand 1989[1]
Pichia sorbitophila Rodr. Mir., K.R. Appel & Seyfarth 1980[2]
Pichia petrophila C.J. Mu 1979[3]
Candida cacao H.R. Buckley & Uden 1968[4]
Debaryomyces halotolerans Y. Sasaki & Tak. Yoshida 1966[5]
Saccharomyces miso (Mogi) E.K. Novák & Zsolt 1961[6]
Pichia minuscula Soneda 1959[7]
Pichia farinosa var. japonica (H. Nagan.) Y. Ohara & Nonom. 1954[8]
Pichia mogii Y. Ohara & Nonom. 1954[9]
Pichia sake H. Nagan. ex Y. Ohara & Nonom. 1954[8]
Zygopichia miso Mogi 1942[10]
Zygosaccharomyces tikumaensis Mogi 1941[10]
Zygopichia farinosa var. japonica H. Nagan. 1941[11]
Zygopichia sake H. Nagan. 1941[12]
Pichia miso Mogi 1939[13]
Zygopichia farinosa (Lindner) Klöcker 1924[14]
Zygopichia farinosa var. farinosa (Lindner) Klöcker 1924[14]
Zygosaccharomyces farinosus (Lindner) Papadakis 1922[10]
Pichia farinosa var. farinosa (Lindner) Guillierm. 1910[10]
Pichia farinosa (Lindner) Guillierm. 1910[15]
Saccharomyces farinosus Lindner 1895[16]

Millerozyma farinosa (synonym Pichia farinosa) är en jästsvamp som tillhör den stora gruppen sporsäcksvampar.

M. farinosa är en del av människans munflora (orala mycobiom), och som normalt inte orsakar någon skada. Tvärtom har M. farinosa visat sig kunna erbjuda ett botemedel mot torsk.[17]

Arten hittas också vanligtvis i fermenterat livsmedel så som sake och miso. Arten används också inom bioteknologin för att producera stora mängder av ämnena xylitol och glycerol.[18]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Millerozyma farinosa är en svampart[19] som först beskrevs av Lindner, och fick sitt nu gällande namn av Kurtzman & M. Suzuki 2010. Millerozyma farinosa ingår i släktet Millerozyma och familjen Debaryomycetaceae.[20][21] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[20]

Arten uppträder i fyra klader, som haploida kloner och diploida hybrider mellan kladerna.[18] Det pågår en diskussion om en femte klad ska ingå i arten eller klassificeras som en egen art M. miso.[18]

M. farinosa tillhör divisionen sporsäcksvampar (Ascomycota). Det är en stor grupp svampar som innehåller en knapp tredjedel av samtliga kända svamparter. De flesta sporsäcksvampar tillhör de så kallade micromyceterna, “småsvamparna”. I den gruppen hamnar M. farinosa tillsammans med exempelvis encelliga jästsvampar och penselmögel.[22]

Ekologi och utbredning[redigera | redigera wikitext]

M. farinosa förekommer vanligtvis i mat och drycker som exempelvis öl och sojasås.[18] Arten är halotolerant vilket innebär att den är anpassad till miljöer med hög salthalt.[23] M. farinosa förekommer också i människans mun som en del av mikrobiomet. Den klassificeras som en kommensal, en organism som utnyttjar en annan organism utan att orsaka någon skada på värden. Ny forskning har visat att den lever i ett konkurrensförhållande med andra organismer i munnens mikrobiom, bland andra Candida albicans som orsakar torsk, en vanlig åkomma som ofta drabbar HIV-infekterade personer och personer med andra immunrelaterade störningar. Preliminära försök visar att toxiner som bildas av M. farinosa är effektiva som botemedel mot just torsk (oral candidiasis).[17]

Förekomsten av mikrosvampar i munnen hos HIV-infekterade personer har visats skilja sig åt mot förekomsten hos dem som inte är infekterade av HIV. Bland undersökta HIV-infekterade personer var sporsäcksvampar inom släktena i Candida, Epicoccum och Alternaria vanligast, medan de vanligaste mikrosvamparna hos övriga personer var sporsvampsläktena Candida, Millerozyma (Pichia) och Fusarium. Vidare upptäcktes att en minskad mängd Millerozyma var korrelerad med ökad mängd Candida i munnen. Det ledde till experiment som visade att Millerozyma och Candida lever i ett konkurrensförållande, och att Millerozyma konkurrerar ut Candida i miljöer där de båda vistas samtidigt. I studien klassificerades Millerozyma arten som Pichia farinosa, vilket är ett äldre namn (synonym) på Millerozyma farinosa. Candida albicans var den vanligast förekommande Candida-arten hos personerna som deltog i studien. Genom experimenten visades att M. farinosa vinner över C. albicans i kampen om näring och att M. farinosa utsöndrar ett proteinbaserat medium kallat ”Pichia spent medium”, PSM, som inhiberar tillväxt av C. albicans och dess förmåga att bilda biofilm.[17]

In vivo-experiment har också utförts på möss med oral candidiasis. Behandling med PSM gjorde att mössen uppvisade betydligt lägre grad av infektion än möss som inte behandlats med PSM.[17]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Billon-Grand, G. (1989) A new ascosporogenous yeast genus: Yamadazyma gen. nov., In: Mycotaxon 35(2):201–204
  2. ^ Rodr. Mir., K.R. Appel & Seyfarth (1980) , In: Antonie van Leeuwenhoek 46(2):157
  3. ^ C.J. Mu (1979) , In: Acta microbiol. sin. 19(3):263
  4. ^ H.R. Buckley & Uden (1968) , In: Mycopath. Mycol. appl. 36:261
  5. ^ Y. Sasaki & Tak. Yoshida (1966) , In: J. Ferment. Technol., Osaka 44:70
  6. ^ E.K. Novák & Zsolt (1961) , In: Acta microbiol. hung. 7:110
  7. ^ Soneda (1959) , In: Nagaoa 6:1–24
  8. ^ [a b] Y. Ohara & Nonom. (1954) , In: J. agric. Chem. Soc. Japan 28:164
  9. ^ Y. Ohara & Nonom. (1954) , In: J. agric. Chem. Soc. Japan 28:122–124
  10. ^ [a b c d] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  11. ^ H. Nagan. (1941) , In: Gakujutsu Kyokai Hokaku 15:419–422
  12. ^ H. Nagan. (1941) , In: Jozogaku Zasshi, [Journal of Brewing] 19:29
  13. ^ Mogi (1939) , In: J. agric. Chem. Soc. Japan 15:1231
  14. ^ [a b] Klöcker (1924) , In: Die Gärungsorganismen in der Theorie und Praxis der Alkoholgarungsgewerbe 3:290
  15. ^ Guillierm. (1910) , In: Annls mycol. 8:296
  16. ^ Lindner (1895) , In: Mikrosk. Betriebskontr.:381
  17. ^ [a b c d] Mukherjee, P. K.; Chandra, J.; Retuerto, M.; Sikaroodi, M.; Brown, R. E.; Jurevic, R.. ”Oral Mycobiome Analysis of HIV-Infected Patients: Identification of Pichia as an Antagonist of Opportunistic Fungi”. PLOS Pathogens 10 (3): sid. 1-15. doi:10.1371/journal.ppat.1003996. http://journals.plos.org/plospathogens/article?id=10.1371/journal.ppat.1003996. 
  18. ^ [a b c d] Mallet, S.; Weiss, S.; Jacques, N.; Leh-Louis, V.; Sacerdot, C.; Casaregola, S.. ”Insights into the Life Cycle of Yeasts from the CTG Clade Revealed by the Analysis of the Millerozyma (Pichia) farinosa Species Complex”. PLOS Pathogens 7 (5): sid. 1-8. doi:10.1371/journal.pone.0035842. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0035842. 
  19. ^ Kurtzman & M. Suzuki (2010) , In: Mycoscience 51:8
  20. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/millerozyma+farinosa/match/1. Läst 24 september 2012. 
  21. ^ Saccharomycetes. Offord L.C. & Kirk P.M., 2010-11-23
  22. ^ Holmberg, P.; Marklund, H. (2014). Nya svampboken. Stockholm: Nordstedts. sid. 16-20 
  23. ^ Antón, J. (2011). Halotolerance. Encyclopedia of Astrobiology.. doi:10.1007/978-3-642-11274-4_695. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-642-11274-4_695. Läst 25 april 2017 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Millerozyma_farinosa&oldid=45980666”