Mindre strandpipare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mindre strandpipare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Mindre strandpipare ssp. curonicus
Mindre strandpipare ssp. curonicus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Charadrii
Familj Pipare och vipor
Charadriidae
Släkte Strandpipare
Charadrius
Art Mindre strandpipare
C. dubius
Vetenskapligt namn
§ Charadrius dubius
Auktor Linné, 1758
Spelande mindre strandpipare.
Spelande mindre strandpipare.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Mindre strandpipare (Charadrius dubius) är en fågel som tillhör familjen pipare och vipor (Charadriidae).

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Mindre strandpipare har ett stort utbredningsområde och häckar i nordvästra Afrika, i stora delar av Europa och Asien sydost till Filippinerna och Nya Guinea, och på några enstaka öar i Stilla havet.

Den delas upp i tre underarter:[2]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar den mest i de södra och mellersta delarna av landet.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

En adult mindre strandpipare blir 15,5-18 centimeter lång, har ett vingspann på 32-35 centimeter och väger 25-55 gram. Den har brun rygg och vit undersida, kort mörk näbb med rött vid näbbroten och brungula ben. Ögat är svart med tydlig gul orbitalring. Främre delen av huvudet har svartvit teckning. Den har ett svart halsband. Båda könen har samma teckning. Underarten dubius har i adult dräkt tydligt bredare orbitalring och stort rött parti vid näbbroten.

Dess vanligaste läte är ett nedåtkrökt "piu" och den varnar med ett liknande men rivigare "prii". Sången framförs i sångflykt med långsamma vingslag både på dagen och natten och består av rytmiska "pri-pri-pri" och raspigare "krri-a, krri-a, krri-a".

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Den häckar på slam-, sand- och grusytor och vid muddervatten. Eftersom det numera inte finns många sand- och grusstränder, fågelns tidigare livsmiljö, finner man den ofta i ruderat eller andra biotoper som skapats av människan genom exempelvis grävning och schaktning. Den finns i större delen av Europa utom.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Mindre strandpipare. 25 sek.

Häckningstiden varar från april till juli. Boet är en urholkning i marken som inreds med växtdelar och annat. Honan lägger fyra ägg som genom sitt färgmönster är väl dolda. Båda föräldrar ruvar äggen i fyra veckor tills de kläcks.
Om en fara närmar sig lockar föräldrarna inkräktaren i en annan riktning med avledningsbeteenden för att skydda ungarna.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Mindre strandpiparen livnär sig av maskar, spindlar, insekter, larver och andra ryggradslösa djur.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Mindre strandpipare ska förr ha kallats nordanvärstyta i Södermanland.[3] Nordanvärstyta skulle kunna översättas med "liten fågel i samband med nordanvind eller nordanväder, det vill säga kyla".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln bygger på översättning av artikeln Flussregenpfeifer i tyskspråkiga Wikipedia, läst 1 september 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Charadrius dubius Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-04-11
  3. ^ Sven Nilssons (1858) Foglarna

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. ISBN 91-1-913142-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]