Korfu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om ön Korfu. Se även Korfu (stad)
Gamla stan i staden Korfu
Karta över Grekland, med ön Korfu markerat i rött
Topografisk karta över Korfu
Pontikonissiön ligger vid Korfu
Stadshuset på Korfu
Monument över den brittiske guvernören Sir Thomas Maitland
Slottet Palaia Anaktora. Statyn föreställer den brittiske guvernören Sir Frederick Adam.
Centrala staden Korfu
Den berömda stranden i Sidari

Korfu, även Kerkyra (grekiska: Κέρκυρα, Kérkyra), är en grekisk ö i Joniska havet, där Korfu är den nordligaste av de joniska öarna utanför Greklands och Albaniens kust. Huvudorten heter även den Korfu. Ön har omkring 105 000 invånare.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Korfu är cirka 60 kilometer lång och 30 kilometer bred på den bredaste punkten, totalt ca 580 km². De berg som uppfyller en stor del av ön och bestämmer dess form grupperar sig i två huvudsträckningar, en sydligare i riktning mellan norr och söder samt en nordligare mellan öster och väster, vilken senare med sin högsta topp, Pantokrator (Παντοκράτωρ), når en höjd av 906 m. På västra sidan stupar bergen tvärbrant mot havet, men sänker sig sluttande mot den östra, där flera inskärande vikar erbjuder förträffliga hamnar, som i förening med det gynnsamma läget tidigt framkallat livlig sjöfart och handel. Jordmånen är på de för odling tillgängliga delarna i allmänhet mycket bördig, och bland produkterna märks i synnerhet olivolja och vin. På ön odlas även fikon och citrusfrukter. Klimatet är milt och hälsosamt. På västkusten finns det fina stränder.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 14 14 16 19 23 28 31 31 28 23 18 15
 Lägsta medeltemp. 5 6 7 9 13 16 18 18 16 13 9 7
 Nederbörd 132,1 137,2 99,1 61 35,6 15,2 7,6 17,8 76,2 147,3 180,3 180,3

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistorisk och antik tid[redigera | redigera wikitext]

Enligt en åsikt som omfattades redan av forntidens greker är Korfu samma ö som det homeriska Scheria, faiakernas hemland, utan att dock de homeriska sångerna själva ger tillräckligt stöd för detta antagande.

Ön synes under den förhistoriska tiden ha varit bebodd av en liburnisk (illyrisk) folkstam. Omkring 734 f.Kr. anlades ungefär mitt på öns östra kust av korinthiska nybyggare en stad, som liksom hela ön erhöll namnet Korkyra. Stadens borg utgjordes av två befästa bergstoppar, på grekiska kallade Koryfo, varav sedan uppstått det nyare namnet Korfu. Denna koloni höjde sig snart till ett välstånd som väckte moderstatens avund. Det kom till stridigheter, och Korfus flotta besegrade år 665 f.Kr. den korinthiska i en sjödrabbning på Adriatiska havet, den första som nämns i de grekiska hävderna. Nya misshälligheter mellan Korinth och Korfu var sedan en medverkande orsak till utbrottet av det peloponnesiska kriget (431-404 f.Kr.). Redan från denna tid började dock Korfus makt och välstånd sjunka, huvudsakligen till följd av de ständigt förnyade inre slitningarna mellan aristokraterna och folkpartiet.

Länge var Korfu en kastboll under striderna mellan de angränsande makterna, till dess det 229 f Kr. överlämnade sig åt det Romerska riket, i vilkas hand det blev en viktig flottstation och stödjepunkt under krigen mot Makedonien. Såsom en fristat under romerskt skydd höjde sig Korfu åter till en viss välmåga, som kvarstod ännu sedan Korfu år 337 e.Kr. blivit en del av det Bysantinska riket.

Medeltiden till 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Korfu styrdes under perioder av goter och normander, och efter åtskilliga växlingar gav sig ön 1386 under Republiken Venedigs välde och tillhörde republiken ända till dess upplösning 1797. Korfu är den enda regionen av Grekland som aldrig lyckades intas av Ottomanska riket. Sedermera har ön delat samma öden som de övriga Joniska öarna. Det tillhörde fransmännen mellan 1807 och 1814 och britterna mellan 1814 och 1864, då det blev en del av det enade Grekland.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Trots att Korfu av de stormakter som undertecknat 1815 års Parisfördrag tillförsäkrats ständig neutralitet, besatte under första världskriget fransmännen den 12 januari 1916 Achilleion, staden Korfus järnvägsstation, kasernerna och gniststationen, och sedan serbiska armén i november samma år upprivits bestämde de allierade att de slagna serbiska trupperna skulle få använda Korfu som rekreations- och reorganisationsort. De började anlända dit i januari 1916, och småningom blev hela serbiska armén där reorganiserad.

När Italien i augusti 1923 kommit i konflikt med Grekland med anledning av att några italienska medlemmar av en gränsregleringskommission mördats på grekiskt område nära albanska gränsen, lät Mussolini den 31 augusti, efter ett ultimatum till Grekland om ursäkt och skadestånd, italienska trupper besätta Korfu som en påtryckningsåtgärd. I samband med detta bombarderades staden Korfus länge sedan nedlagda fästning av italienska krigsfartyg, varvid en del civila personer, mestadels armeniska och grekiska flyktingar från Mindre Asien som var inhysta på Korfu, dödades eller sårades. Den grekiska regeringen hänsköt tvisten om ansvaret för mordet på gränskommissionens medlemmar samt besättandet av Korfu till Nationernas förbund, men då Italiens representant där hotade med Italiens utträde ur förbundet, vågade rådet inte officiellt uppta tvisten till behandling. Det medverkade emellertid under hand till dess lösning genom ambassadörskonferensen i Paris på för Grekland synnerligen hårda villkor. I dessa ingick bland annat att en kommission bestående av brittiska, italienska, franska och japanska representanter på plats skulle övervaka utredningen av mordaffären vid albanska gränsen samt att Grekland hos en neutral bank deponerade 50 miljoner lire, varur skulle tagas skadestånd till Italien till det belopp som Permanenta internationella domstolen i Haag med ledning av utredningskommissionens rapporter bestämde. Italienska regeringen, som genast vid Korfus ockupation förklarat denna vara temporär, lovade att senast 27 september, då undersökningen skulle vara avslutad, utrymma Korfu. Sedan kommissionen i en förberedande rapport meddelat att mördarna inte kunnat uppspåras och att deras nationalitet inte bestämt kunnat konstateras, beslöt ambassadörskonferensen, utan att avvakta kommissionens slutrapport, att tillhålla Grekland att till Italien omedelbart utbetala hela den deponerade summan (under förevändning att grekiska myndigheter inte med tillbörlig energi efterspanat mördarna), och detta skedde även, varpå Italien 27 september utrymde Korfu. Denna "Korfuaffär" ansågs med fog visa att Nationernas förbund ännu inte förmådde att strängt objektivt handlägga ömtåliga tvister mellan en stormakt och en mindre stat.

Under det Grek-italienska kriget besatte Italien Korfu i april 1941. När fascismen föll i Italien 1943 anföll och ockuperade tyskarna ön, som sedan befriades av allierade styrkor den 14 oktober 1944.

Där sundet mellan Korfu och fastlandet är som smalast är det bara någon kilometer över till Albanien, vilket under kommunisttiden gjorde att många albaner försökte simma över till ön, för att på så sätt lättare ta sig in i Grekland.

Arkeologi[redigera | redigera wikitext]

På Korfu företogs 1910-1913 omfattande utgrävningar, till största delen under ledning av Wilhelm Dörpfeld, varvid man bland annat påträffade flera tempel (ett arkaiskt från 500-talet f.Kr. i Garitsa, två tempel i Kardaki, ett Gorgotempel i Monrepos) samt en förhistorisk boplats från 1000-talet f.Kr. i öns nordvästra del.

Orter på Korfu[redigera | redigera wikitext]

A–B[redigera | redigera wikitext]

C–D[redigera | redigera wikitext]

E–F[redigera | redigera wikitext]

G–I[redigera | redigera wikitext]

K–L[redigera | redigera wikitext]

M–N[redigera | redigera wikitext]

O–P[redigera | redigera wikitext]

R–S[redigera | redigera wikitext]

T–V[redigera | redigera wikitext]

X–Z[redigera | redigera wikitext]

Andra sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Monthly Averages for Corfu, Greece”. Weather Channel. http://www.weather.com/outlook/travel/businesstraveler/wxclimatology/monthly/graph/GRXX0068?from=36hr_bottomnav_business. Läst 7 september 2008. 
  2. ^ ”Communities of the Corfu Prefecture” (på engelska). Mlahanas.de. http://www.mlahanas.de/Greece/Cities/CommunitiesOfCorfu.html. Läst 21 mars 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 39°37′N 19°49′Ö / 39.617°N 19.817°Ö / 39.617; 19.817