Nederländska Antillerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nederlandse Antillen
Antia Hulandes
Netherlands Antilles

1954–2010
Flag of Curaçao.svg
Flag of Sint Maarten.svg
Flag of the Netherlands.svg
Flagga Vapen
Valspråk: latin: ”Libertate unanimus”
svenska: ”Förenad i frihet”
Nationalsång: Nationalsång utan titel
Nederländska Antillernas läge
Huvudstad Willemstad 12°7′N 68°56′Ö / 12.117°N 68.933°Ö / 12.117; 68.933
Största stad Willemstad
Språk nederländska, engelska, papiamento
Statsskick land inom Kungariket Nederländerna
Sista Guvernör Frits Goedgedrag
Sista Premiärminister Emily de Jongh-Elhage
Bildades 1954


Upphörde 2010


Areal
 – varav vatten
960 km²
försumbart
Folkmängd
 – befolkningstäthet
183 000 (2005)
229 inv/km²
Valuta antillergulden (ANG)
Tidszon UTC − 4
Landskod AN
Landsnummer 599
Spanska, ehuru ej officiellt språk, talades av många.

Nederländska Antillerna (nederländska: Nederlandse Antillen) var en autonom provins i Västindien, associerad med Nederländerna. Huvudstad var WillemstadCuraçao.

Nederländska Antillerna skulle ursprungligen upphöra som enhet 15 december 2008, men detta sköts upp till 10 oktober 2010. Enligt en överenskommelse från 2004 har två av öarna – Curaçao och Sint Maarten – erhållit status som autonoma länder inom Konungariket Nederländerna, samma status som Aruba redan tidigare haft. De övriga tre – Bonaire, Saba och Sint Eustatius – har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna, utanför någon särskild provins. Det har dock föreslagits att de ska tillhöra provinsen Nordholland.[1]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nederländska Antillerna

Nederländska Antillerna bestod av öar i två ögrupper:

  1. Öarna under vinden
    • Aruba (tillhör området geografiskt men är förvaltningsmässigt en oberoende enhet)
    • Bonaire
    • Curaçao
  2. Öarna över vinden

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nederländska Antillerna kolonialiserades av Nederländerna1600-talet och var ett centrum för slavhandel. Slaveriet avskaffades 1863.

1954 blev öarna ett eget autonomt område inom Nederländerna.

1986 blev Aruba ett eget autonomt område inom Nederländerna och politiskt fristående från de Nederländska Antillerna.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Turism, oljeraffinering och finansiering är stöttepelarna i denna lilla ekonomi som är nära knuten till omvärlden. Även om bruttonationalprodukten har minskat eller ökat något under alla de senaste åtta åren har öarna en hög inkomst per capita och en väl utbyggd infrastruktur jämfört med andra länder i regionen. Större delen av oljan importeras från Venezuela för raffinering. Nästan alla konsumtions- och kapitalvaror är importerade. USA, Italien och Mexiko är de största leverantörerna. Magra jordar och otillräcklig vattenförsörjning hindrar utvecklingen av jordbruket. Budgetmässiga problem hindrar reformer av hälso- och pensionssystemen för en åldrande befolkning. Nederländerna ger ekonomiskt stöd för att stödja ekonomin.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Antillen opgeheven op 10-10-2010" (in Dutch). NOS. 2009-10-01. Retrieved 2009-10-01

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]