Organiserad brottslighet från Balkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Organiserad brottslighet från Balkan innefattar organiserad brottslighet på eller med ursprung i Balkan, både nationellt och transnationellt. Organiserad kriminalitet med ursprung i Balkan finns, förutom på Balkan, även i EU-länder och till viss del även i USA.[1] De brottsliga grupperingarna är bland annat inblandade i människohandel, illegal vapenhandel och narkotikahandel.[2][3] Rosa pantrarna är en särskild grupp av den organiserade brottsligheten.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ett politiskt beslut som fick stor betydelse för den organiserade brottslighetens framväxt anses vara FN:s säkerhetsråds resolution 754 från 30 maj 1992. Resolutionen var ett beslut om ekonomiska sanktioner mot Serbien-Montenegro under de jugoslaviska krigen. Embargopolitiken gjorde att de balkanska brottssyndikaten slöt fred och inriktade sig på att gemensamt organisera smugglingsleder till de blockerade områdena. Enbart de albanska ligorna skall under den här tiden ha tjänat över en miljon dollar dagligen 1993-1994 på oljesmuggling.[4]

2008-ff[redigera | redigera wikitext]

I en rapport från mars 2008, Crime and its impact on the Balkans and affected countries, redogör FN-organet Office on Drugs and Crime för den organiserade brottsligheten på Balkan, dess dåvarande omfattning och konsekvenser för berörda länder. I rapporten specificeras Balkan som det område som omfattar Albanien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Kosovo, Makedonien, Montenegro, Rumänien och Serbien. Rapporten [5] drar följande slutsatser avseende just nu-läget för den organiserade brottsligheten på Balkan:

  • Organiserad brottslighet på Balkan var inte endemisk utan en följd av det postkommunistiska Jugoslaviens omvandling och de konflikter som detta medförde
  • Fler öppna gränser har minskat möjligheten för kriminella och dess verksamhet snarare än att öka den
  • Gränstrafiken i Balkan har övergått till öppen, laglig handel hellre än smuggling och associerad kriminalitet

Albanien[redigera | redigera wikitext]

År 1999 omnämndes den albanska maffian som en av de snabbast växande i Europa.[6] Maffian påstods ligga bakom narkotikasmuggling och människohandel. Liksom sin motsvarighet på Sicilien bygger den albanska maffian på täta familjeband och alla medlemmar iakttager en strikt tystnadsplikt, besa. Representanter för brittiska National Criminal Intelligence Service, numer Serious Organised Crime Agency, meddelade 1999 att den albanska maffian efter en två år lång maktkamp hade manövrerat ut den italienska maffian i Milano.[6] Den albanska organiserade brottsligheten beskrevs år 2000 av den italienske juristen och åklagaren Cataldo Motta som en "utgångspunkt för organiserad brottslighet" och "ett hot mot det västerländska samhället".[7] Motta hävdade att den albanska maffian gradvis tagit kontroll över organiserad brottslighet på båda sidor om Adriatiska havet och att människosmuggling då var den mest lönsamma formen av brottslighet. 17 mars 2009 meddelade tidningen The London Daily News att albanska ligor tagit över sexhandeln i Londons Soho och att albanska yrkesmördare kunde hyras för £5000.[8] Den albanska maffian sades inte vara en enhetlig organisation med en ledare, utan en vidare krets med flera chefer. Handeln med heroin i ett dussintal länder i Europa stod under kontroll av ett trettiotal albanska familjegrupperingar, bland dem Ekrem Luka, Naser Keljmendi och Redzep Selimi.[8]

Serbien[redigera | redigera wikitext]

Den serbiska maffian, Naša Stvar (= "Cosa Nostra"), är en allmän beteckning på flera kriminella organisationer i Serbien. Den består av tre större grupper, Voždovac, Surčin och Zemun, som i sin tur sysselsätter större och mer löst sammansatta nätverk.

Från tiden då den socialistiska federationen Jugoslavien upplöstes i och med de jugoslaviska krigen (1991-2001) till mordet på den dåvarande jugoslaviska premiärministern Zoran Đinđić 2003, var korruption mycket vanligt i det serbiska samhället, från gränstrupper till de rättsvårdande myndigheterna. År 2003 meddelade Colombia att man inlett en utredning om huruvida den serbiska maffian haft samröre med colombianska drogkarteller i fråga om mordet på Đinđić.[9] Efter att Slobodan Milošević avsatts gick den organiserade brottsligheten under jorden och snart utbröt blodiga uppgörelser mellan de olika grupperna. Dessa uppgörelser gick över i öppet krig under vilka flera av maffians ledare mördades.

12 mars 2003, efter mordet på Đinđić, inledde myndigheterna en stor kampanj mot den organiserade brottsligheten.[10] Kampanjen gick under namnet Operation Sablja, Operation Sabel, och ledde till att många maffiamedlemmar arresterades, eliminerades eller emigrerade. I slutet av maj 2003 meddelade den dåvarande serbiske inrikesministern Dusan Mihajlovic att operationen, som lanserades under den period av undantagstillstånd som utlystes efter mordet, så långt hade omfattat förhör av över 10 000 personer, 2599 arresterade, 28 uppklarade mord och häktning av 23 misstänkta krigsförbrytare.[11] Operation Sablja kritiserades dock av människorättsorganisationer, till exempel Human Rights Watch, vilka hävdade att vissa åtgärder som den serbiska regeringen vidtagit inte var tillåtna enligt internationell rätt.[12] Man krävde även att regeringen skulle släppa in oberoende observatörer och att häktade skulle få träffa anhöriga och juridisk expertis.[13]

I januari 2009 uppskattade inrikesministern Ivica Dacic att ungefär 30-40 maffiagrupper var verksamma i landet.[14] I dessa uppgifter ingår inte mindre kriminella nätverk utan främst de större sammanslutningar som försörjer sig på narkotikahandel, vapenhandel, människohandel och stora rån. Numera uppges den i Stockholm baserade svensk-serbiska maffians ledare Milan Sevo bo i Serbien.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Den organiserade brottsligheten i Sverige består enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap främst av löst sammansatta nätverk där samarbetet bygger på förtroende mellan enskilda individer men där större eller mer komplicerade brott kräver en tydligare organisation.[15] År 2005 genomförde Dagens Nyheter en kartläggning av kriminella nätverk i Sverige [16] 1995 fanns fyra MC-klubbar och två andra sammanslutningar som förknippades med grov organiserad brottslighet. Tio år senare fanns 46 grupperingar fördelade på 23 orter. Av dessa var ca 50 personer i Malmö och Stockholm från det forna Jugoslavien. Den kanske mest kända var Naserligan, ett löst nätverk om ca 50-100 personer i Göteborg och som leddes av den makedonienfödde albanen Naser Dzeljilji. I Skåne, med centrum i Malmö, fanns ett antal namnlösa grupperingar med rötterna på Balkan. Dessa grupperingar kopplades samman med narkotika- och vapenhandel samt prostitution. Sedan 2001 handläggs gränsöverskridande brottslighet av de tre internationella åklagarkamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.[17] I augusti 2008 åtalades den i Sverige boende Bosnienserben Rade Kotur för anstiftan till mord, mord, skatte- och bokföringsbrott samt grovt dobbleri.[18] I kretsarna runt Kotur fanns bland annat personer från Serbien dit Milan Sevo, den serbiska maffians ledare i Sverige uppges ha flytt efter olika attentat i Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federal Bureau of Investigation: Balkan Organized Crime
  2. ^ BBC Analysis: Gangsters' paradise lost
  3. ^ Federal Bureau of Investigation/Grant D. Ashley: Eurasian, Italian, and Balkan Organized Crime
  4. ^ Misha Glenny: McMaffia. Brottslighet utan gränser. Norstedts förlag 2009, ISBN 9789113014234
  5. ^ UNODC: Crime and its impact on the Balkans and affected countries
  6. ^ [a b] Guardian.co.uk: Albanian mafia targets Britain
  7. ^ BBC.co.uk: Albanian mafia steps up people smuggling
  8. ^ [a b] London Daily News: Albanian hit men on hire in London for £5,000
  9. ^ Serbiska utrikesministeriet: Columbia to investigate possible link between drug cartels and serbian mafia
  10. ^ Regeringens i Serbien webbplats: Serbian Government will continue the fight against organised crime
  11. ^ Regeringens i Serbien webbplats: Fight against organised crime continues
  12. ^ HRW: Serbia: Emergency should not trump basic rights
  13. ^ HRW: End complete isolation of detainees
  14. ^ B92.net
  15. ^ Säkerhetspolitik.se: Organiserad brottslighet
  16. ^ DN.se: Ligorna har kopplat greppet om Sverige
  17. ^ Åklagarmyndigheten: Organiserad brottslighet
  18. ^ DN:se: Pengar, makt, fiendskap och dödligt våld

Översättning[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]