Zoran Đinđić

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Zoran Đinđić


Ämbetsperiod
25 januari 200112 mars 2003
Företrädare Mirko Marjanović
Efterträdare Zoran Živković

Ämbetsperiod
21 februari 199730 september 1997
Företrädare Nebojša Čović
Efterträdare Vojislav Mihailović

Född Zoran Đinđić
1 augusti 1952
Bosanski Šamac, Socialistiska federationen Jugoslavien
Död 12 mars 2003 (50 år)
Belgrad, Serbien och Montenegro
Politiskt parti Serbiens demokratiska parti
Maka Ružica Đinđić
Namnteckning Zoran Đinđićs namnteckning

Zoran Đinđić (kyrilliska Зоран Ђинђић), född 1 augusti 1952 i Šamac i dåvarande Jugoslavien, död 12 mars 2003 i Belgrad (mördad), var en serbisk filosof (fil. dr), politiker och landets premiärminister 2001-2003.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Đinđić föddes i norra Bosnien som son till en officer i jugoslaviska armén. Han bedrev studier vid Belgrads universitet och var politisk fånge på 1970-talet. År 1979 erhöll han doktorsgrad i filosofi vid Konstanz universitet i Tyskland. Han återvände till Jugoslavien 1989 och bildade Demokratiska Partiet. Han invaldes i Serbiens parlament 1990 och blev borgmästare i Belgrad 1996. Efter underrättelse om dödshot från Slobodan Milošević, levde han i exil i Montenegro under NATO:s bombningar av Serbien. Han blev premiärminister i Serbien 25 januari 2001.

Trots att Đinđić själv ansåg sig vara reformistisk socialist, hade han goda kontakter med västvärlden, och bedömdes av många vara liberal. Han upprättade förbindelser dels med socialistiska ledare som Gerhard Schröder och Tony Blair, men även med Bill Gates, Bill Clinton och George Bush.

Đinđić vann mångas anseende när han sände Milošević till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag, men kritiserade rättegången som enligt honom styrdes i allt för hög grad av den forne diktatorn.

Den 12 mars 2003 klockan 12.23 sköts Đinđić på trappan till Serbiens regeringshus i huvudstaden Belgrad. Han avled av sina skador senare samma dag. Gärningsmannen, Zvezdan Jovanović (född 1965) var polisman från Kosovo, tidigare medlem av Röda baskrarna, men mordet antogs vara beställt av den serbiska maffian. Två timmar efter mordet på Đinđić skulle ett sammanträffande ha skett mellan honom och Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh, som befann sig i närheten av mordplatsen.

Vladimir Milisavljevic,[1] har pekats ut som en av de inblandade i mordet på Đinđić. Fredagen den 10 febrauri 2012[2] greps han på en restaurang i Valencia i Spanien. Han blev dömd i sin frånvaro 2007 för delaktighet i mordet. De huvudansvariga - Milorad Ulemek,[3] som planerade mordet, och Zvezdan Jovanovic, dömdes vardera till 40 års fängelse. Đinđić efterträddes av Zoran Živković. Den dåvarande presidenten Nataša Mićić förklarade området som krisdrabbat omedelbart efter dådet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.interpol.int/Wanted-Persons/(wanted_id)/2003-11676
  2. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3911&artikel=4958951
  3. ^ http://www.b92.net/eng/news/crimes-article.php?yyyy=2007&mm=05&dd=23&nav_id=41345

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]