Oscar Alin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oscar Alin 1846-1900

Oscar Josef Alin, född 22 december 1846 i Falun, död 31 december 1900 i Stockholm. Historiker, statsvetare, riksdagsman, rektor vid Uppsala universitet, professor skytteanus.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Oscar Alin föddes i Falun under en resa som hans föräldrar företog. Fadern, auditören Oscar Jonas Alin var verksam i Leksand; farfadern Jonas Alin var häradshövding i Säters län och Österdalarna. Modern hette Maria Josefa Ekman. Fadern avled när Oscar Alin var tre år, och farfadern året därefter och han växte huvudsakligen upp i Säter med sin mor. Modern, som var ättling till Christoffer Polhem, gifte om sig med kommissionslantmätare David Samuel Wolcker.[1]

Han studerade i Falun, och skrevs in vid Uppsala universitet hösten 1865. Han tog fil.kand. 1871, och hade under tiden haft tjänst som amanuens vid ärkebiskop Henrik Reuterdahls och professor skytteanus Wilhelm Erik Svedelius bibliotek. Den senare blev en fadersfigur för honom. Under studietiden hann han även översätta tyska verk i historia.

Den 21 maj 1872 disputerade Alin i historia med avhandlingen Bidrag till svenska rådets historia under medeltiden 1. Detta verk gav honom förutom doktorstiteln, Geijerska priset, och Svedelius erbjöd honom en tjänst som docent i statsvetenskap som han tillträdde nio dagar senare. Samma år blev han dessutom extra ordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket.

Åren 1876–1882 var Alin vid sidan av karriären vid universitetet rektor för Uppsala högre elementarläroverk för flickor. Under den tiden blev han flera gånger erbjuden den skytteanska professuren, men ägnade sig i stället åt historia som adjunkt och extra ordinarie professor. Han var därtill verksam vid hovet och undervisade Victoria av Baden, samt prinsarna Oscar och Carl. Den 31 mars 1882 tillträdde han ämbetet som skytteansk professor.

I samband med att han tillträdde detta ämbete, blev han rekryterad till politiken. Han var ledamot av Uppsala läns landsting 1884 till sin död, och var ordförande där 1894 och 1899–1900. Han var censor under flera perioder. 1889–1899 deltog han i riksdagen för Uppsala i första kammaren, och var ledamot i Konstitutionsutskottet, hemliga utskottet, samt i kommittén om förhållandet mellan Sverige och Norge. Året före sin död blev han rektor för Uppsala universitet.

Han var ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Vitterhetsakademien, Vetenskapssocieteten i Uppsala, Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, och hedersdoktor i juridik.

Han gifte sig 1879 med Gerda Elisabet Sallander, född 13 september 1859, dotter till kyrkoherden i Forshälla, Edvard Wilhelm Sallander och hans hustru Hedvig Ulrika (Eleonora) Ladau.

Vetenskaplig och politisk gärning[redigera | redigera wikitext]

Oscar Alin inledde sin statsvetenskapliga insats med doktorsavhandlingen, och till hans främsta verk i ämnet är Sveriges nydaningstid 1521–1611 (1877–78), biografiska skildringar av Karl XIV Johan (för detta verk erhöll Alin 1894 ett hederspris från Karl Johans förbundet), riksdagens historia, folk- och statsrättsliga skrifter om unionen med Norge, särskilt Den svensk–norska unionen (1889–91, 1902). Han var en förgrundsgestalt för tidens fosterlandskärlek, och bidrog avsevärt till att stärka den nationalanda som kännetecknar epoken. Hans mest berömda tes var att Norge tillfallit Sveriges konung såsom representant för riket. De anhängare han fick till denna unionshistoriska infallsvinkel och hans övriga teorier, kallas Alinska skolan.

Unionsfrågan var även ett av hans huvudsakliga engagemang som riksdagsman. En annan sak han ivrade för, var att värna om den sorts kungamakt som enligt hans mening är fundamental i 1809 års regeringsform, där kungen är statens representant. De frågor som berörde honom, och som han kämpade för, var av konstitutionell art, varför sociala och andra praktiska frågor inte intresserade honom i samma utsträckning.


Föregångare:
Thore M. Fries
Uppsala universitets rektor
1899-1900
Efterträdare:
Olof Hammarsten
Föregångare:
Wilhelm Erik Svedelius
Skytteanska professuren
1882–1900
Efterträdare:
Simon Boëthius
Föregångare:
Edward Clason
Inspektor vid Västmanlands-Dala Nation i Uppsala
1897–1900
Efterträdare:
Simon Boëthius


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Simon Boëthius, Svenskt biografiskt lexikon, band 1, ss. 398-411 (Sthlm 1918)
  1. ^ [1][död länk]