Oscar Bernadotte
| Oscar Bernadotte | |
|---|---|
 |
|
|
|
|
|
|
|
| Gemål | Ebba Munck af Fulkila (sedan 15 mars 1888) |
| Barn | |
| Maria Carl Oscar Sophia Elsa Folke |
|
| Personnamn | Oscar Carl August |
| Ätt | Bernadotte |
| Far | Oscar II |
| Mor | Drottning Sofia |
| Född | 15 november 1859 Drottningholms slott, Stockholms län, Uppland |
| Död | 4 oktober 1953 (93 år) Malmsjö gård, Stockholms län, Södermanland |
| Begravd | Norra begravningsplatsen, Solna, Stockholms län, Uppland |
Oscar Carl August Bernadotte, född 15 november 1859 på Drottningholms slott i Lovö,[3] död 4 oktober 1953 på Malmsjö gård i Grödinge i Stockholms län, var prins av Sverige och Norge, hertig av Gotland och greve af Wisborg.
Innehåll |
[redigera] Biografi
[redigera] Prins
Prins Oscar var andre son till den svenske kungen Oscar II och drottning Sofia och därmed yngre bror till Gustaf V. Han fick vid födseln titlarna kunglig höghet, Sveriges arvfurste och hertig av Gotland.
Han fick först specialundervisning i hemmet för att därefter sättas i Beskowska skolan. Som trettonåring skrevs han in vid flottan, där han redan första sommaren gjorde en långresa som extra kadett med korvetten HMS Balder. Han avlade sjöofficersexamen 1879 och utnämndes samma år till underlöjtnant. År 1890 blev han kommendörkapten av 1:a graden och 1903 viceamiral, då han även tog avsked från aktiv tjänst.[4] Prinsen tjänstgjorde i flottan i tjugofem år, och bodde i ett eget hus vid Kungsbron i Karlskrona under flera år.
Den 12 maj 1880 utsågs han till förste hedersledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var även mycket aktiv inom religiösa och sociala organisationer, främst som ordförande i Sveriges KFUM 1892–1943, och som ordförande för Lapska missionens vänner från 1899 till föreningens upplösande 1934. Han var såvitt är känt den ende av Sveriges prinsar som blev öppet frälst.
[redigera] Äktenskap
Den 29 januari 1888 trolovade han sig med hovfröken Ebba Munck af Fulkila som han vigdes med den 15 mars samma år i S:t Stephenskyrkan i Bournemouth. Eftersom hon inte var av kunglig börd fråntogs han sin arvsrätt till de svenska och norska tronerna samt sina titlar. Han räknades dock fortfarande till det svenska kungahuset och erhöll den 28 januari 1888 den icke-ärftliga titeln "prins Bernadotte".[5][6]
Den 2 april 1892 intogs han av sin morbror, storhertig Adolf av Luxemburg, i Luxemburgs adel som Comte de Wisborg (greve af Wisborg), en ärftligt titel som senare även tilldelats andra svenska prinsar som gift sig icke-kungligt. Tillstånd att mottaga adelskapet och titeln med tillhörande vapen meddelades genom konseljbeslut den 22 oktober 1892. Kungligt tillstånd för Oscar Bernadottes samtliga efterkommande att använda släktnamnet Bernadotte meddelades den 28 januari 1939. Ättemedlemmarna skriver sig Bernadotte af Wisborg,[7] och tillhör endast luxemburgisk adel.
Trots att han var sjuklig och bland annat 1885 reste till Amsterdam för att bli behandlad av den berömde doktor Metzger, blev prins Bernadotte den manlige medlem av ätten som levt längst då han avled 1953, 93 år gammal. Hans dotter Elsa blev 102 år.
[redigera] Barn
- Maria Bernadotte (1889-1974), ogift.
- Carl Oscar Bernadotte (1890-1977). Gift 1915-1935 med Marianne De Geer af Leufsta (1893-1978), som gifte om sig med Marcus Wallenberg. Två döttrar och två söner. Gift andra gången 1937 med Gerty Börjesson (1910-2004). En son.
- Sophia Bernadotte (1892-1936). Gift 1917 med Carl-Mårten Fleetwood (1885-1966). Inga barn.
- Elsa Cedergren (1893-1996). Gift 1929 med Hugo Cedergren (1891-1971). Inga barn.
- Folke Bernadotte (1895-1948). Gift 1928 med Estelle Manville (1904-1984). Fyra söner.
[redigera] Utmärkelser
Prins Bernadotte var innehavare av Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, av det till Oscar II:s 35-åriga regeringsjubileum instiftade minnestecknet, av det med anledning av Hans Majestät Konung Gustaf V:s 90-årsdag instiftade minnestecken, av det med anledning av Hans Majestät Konung Gustaf V:s 70-årsdag instiftade minnestecken, av den med anledning av DD. KK. HH. Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllop utdelade medalj samt riddare av kung Carl XIII:s orden.
[redigera] Utländska ordnar
Badiska husorden Fidelitas och Berthold den I:s af Zähringen orden, Belgiska Leopoldsorden, Brasilianska Södra korsets orden, Danska Elefantorden, Grekiska Frälsareorden, Japanska Chrysantemumorden, Nassauska Adolfsorden, Norska S:t Olavsorden, Portugisiska Torn- och svärdsorden, Preussiska Svarta örns orden och Röda Örns orden, Ryska S:t Andreas-, S:t Alexander Nevskys-, Vita örns-, S:t Anna- och S:t Stanislaiordnarna, Sachsen-Weimarska orden Vita falken, Siamesiska orden Maha Chakri och Kronorden, Tunesiska Amanorden, Turkiska Osmaniéorden samt Imtiazordens guld- och silvermedaljer, Ungerska S:t Stefansorden, Havaiska Kamehameha den I:s orden samt Furstens av Monaco orden S:t Carlo.
[8]
[redigera] Anfäder
[redigera] Se även
- Bernadotte, släkt
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Avsade sig titeln vid giftermålet 1888, förlänades titeln icke-ärftliga titeln prins Bernadotte
- ^ Avsade sig titeln vid giftermålet 1888
- ^ Trots födelseplatsen Drottningholm kyrkobokfördes han i Kungliga hovförsamlingen, enligt Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 (korr.)
- ^ Familjen Bernadotte : en kunglig släktkrönika, Lars Elgklou, Fischer & Co, Stockholm 1995 ISBN 91-7054-755-6, s. 137
- ^ Sveriges statskalender för år 1899, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1898 s. 2
- ^ Kungliga familjen ... (1895) s. 9
- ^ Kalender över Ointroducerad Adels Förening 1985, [på föreningens uppdrag redigerad av :], Lars Wikström, Ointroducerad adels förening, Stockholm 1985 ISBN 91-85388-01-7 s. 17f
- ^ Sveriges statskalender för året 1950, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1950 ISSN 0347-7223, Bihang, s. 6
[redigera] Källor
- Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud år 1900
- Oscar II och hans tid - 1872-1907, Erik Lindorm år 1936
- Bernadotterna, Jörgen Weibull 1991
- Kungliga familjen samt konungens stamfader och öfriga aflidna medlemmar af konungahuset : med biografiska uppgifter och en genealogisk tabell, F. U. Wrangel, Hasse W. Tullbergs förlag, Stockholm 1895 s. 9
- Nationalencyklopedin på internet, uppslagsord: Oscar Bernadotte
- Alla dessa Bernadottar : Kungarna, de kungliga och de övriga, Staffan Skott, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1996 ISBN 91-0-056022-7, s. 327ff
