Perm (geologi)
- För staden, se Perm (stad).
| Paleozoikum 541 miljoner – 252 miljoner år före nutid | ||
|---|---|---|
| Period | Epok | Mås |
| Perm 47 | Loping 7 | 259–252 |
| Guadalupe 14 | 273–259 | |
| Cisural 26 | 299–273 | |
| Karbon 60 | Pennsylvania 24 | 323–299 |
| Mississippi 36 | 359–323 | |
| Devon 60 | Yngre devon 24 | 383–359 |
| Mellersta devon 10 | 393–383 | |
| Äldre devon 26 | 419–393 | |
| Silur 25 | Pridoli 4 | 423–419 |
| Ludlow 4 | 427–423 | |
| Wenlock 6 | 433–427 | |
| Llandovery 11 | 444–433 | |
| Ordovicium 41 | Yngre ordovicium 14 | 458–444 |
| Mellersta ordovicium 12 | 470–458 | |
| Äldre ordovicium 15 | 485–470 | |
| Kambrium 56 | Furong 12 | 497–485 |
| Miaoling 12 | 509–497 | |
| Kambriums serie 2 12 | 521–509 | |
| Terreneuve 20 | 541–521 | |
| Eran paleozoikum är en del av eonen fanerozoikum. Se även Geologisk tidsskala. | ||
Perm är en geologisk period i eran paleozoikum. Slutet av perm kännetecknas av en av de största massutdöendena i jordens historia, när 90 % av allt liv dör ut, perm–trias-utdöendet. Perm följs av perioden trias i eran mesozoikum.
Perm har fått sitt namn av de rika lämningar, särskilt av marina fossil från tiden, som förekommer i det ryska guvernementet Perm. Även i Tyskland förekommer rikligt med avlagringar från Perm, där perioden tidigare kallades Dyas, (av grekiskansks "tvådelning"), då avlagringarna där bestod av två skilda delar, rotliegende och zechsten.[1]
Källor
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937
Externa länkar
- Teckenförklaring: Tidsintervallet inom parenteser representerar miljoner år sedan då epoken varade.
