Pleistocen
| Kenozoikum: 65 miljoner år före nutid till nutid | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Period | Epok | Miljoner år sedan | ||||
| Kvartär 2,59 | Holocen 0,01 | 0,01–0 | ||||
| Pleistocen 2,58 | 2,59–0,01 | |||||
| Neogen 20 | Pliocen ≈2,4 | 5–2,6 | ||||
| Miocen 18 | 23–5 | |||||
| Paleogen 42 | Oligocen 12 | 35–23 | ||||
| Eocen 22 | 57–35 | |||||
| Paleocen 8 | 65–57 | |||||
| Eran kenozoikum är en del av eonen fanerozoikum. Se vidare geologisk tidsskala. |
||||||
Pleistocen är en geologisk epok som sträcker sig från 2 588 000 år sedan till ungefär 11 600 år sedan. Denna epok omfattar numera även Gelasium, som började för 2 588 000 ± 50 000 år sedan och slutade för 1 806 000 ± 50 000 år sedan.[1] Det var länge tvistat om den skulle höra till pliocen eller till pleistocen. International Union for Quaternary Research (INQUA) föreslog flytten från pliocen till pleistocen, eftersom den geologiska tidsskalan då skulle bli mer konsistent med de viktiga förändringarna i klimatet, haven och biotan på jorden för 2,588 miljoner år sedan.[2]
Under pleistocen sker omfattande nedisningar på norra jordklotet, som vanligen benämns istider. Tidsperioden utgör huvuddelen av kvartärtiden, en tidsperiod som också innefattar holocen. Namnet pleistocen kommer från lagerstudier utförda på Sicilien av Charles Lyell i mitten av artonhundratalet.
Perioden definieras av en omfattande nedkylning av klimatet på jorden, att vattenlevande blötdjur som klarar sig i kallare vatten utvecklas och att äldre vattenbaserade organismer (latin: Discoaster) försvinner, samt att moderna hästar och elefanter uppträder och sprider sig över större områden.
I arkeologi motsvaras pleistocen av paleolitikum, den äldre stenåldern.
