Pleistocen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kenozoikum: 65 miljoner år före nutid till nutid
Period Epok Miljoner år sedan
Kvartär 2,59 Holocen 0,01 0,01–0
Pleistocen 2,58 2,59–0,01
Neogen 20 Pliocen ≈2,4 5–2,6
Miocen 18 23–5
Paleogen 42 Oligocen 12 35–23
Eocen 22 57–35
Paleocen 8 65–57
Eran kenozoikum är en del av eonen fanerozoikum.

Se vidare geologisk tidsskala.

Pleistocen är en geologisk epok som sträcker sig från 2 588 000 år sedan till ungefär 11 600 år sedan. Denna epok omfattar numera även Gelasium, som började för 2 588 000 ± 50 000 år sedan och slutade för 1 806 000 ± 50 000 år sedan.[1] Det var länge tvistat om den skulle höra till pliocen eller till pleistocen. International Union for Quaternary Research (INQUA) föreslog flytten från pliocen till pleistocen, eftersom den geologiska tidsskalan då skulle bli mer konsistent med de viktiga förändringarna i klimatet, haven och biotan på jorden för 2,588 miljoner år sedan.[2]

Under pleistocen sker omfattande nedisningar på norra jordklotet, som vanligen benämns istider. Tidsperioden utgör huvuddelen av kvartärtiden, en tidsperiod som också innefattar holocen. Namnet pleistocen kommer från lagerstudier utförda på Sicilien av Charles Lyell i mitten av artonhundratalet.

Perioden definieras av en omfattande nedkylning av klimatet på jorden, att vattenlevande blötdjur som klarar sig i kallare vatten utvecklas och att äldre vattenbaserade organismer (latin: Discoaster) försvinner, samt att moderna hästar och elefanter uppträder och sprider sig över större områden.

I arkeologi motsvaras pleistocen av paleolitikum, den äldre stenåldern.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ GeoWhen Database – Gelasian
  2. ^ Clague, John et al. (2006) "Open Letter by INQUA Executive Committee" Quaternary Perspective, the INQUA Newsletter International Union for Quaternary Research 16(1):


Geokronologi
Teckenförklaring: Tidsintervallet inom parenteser representerar miljoner år sedan då epoken varade
Supereon Eon Era Period Epok
Prekambrium Fanerozoikum Kenozoikum Kvartär Holocen (0,01–0)
Pleistocen (2,59–0,01)
Neogen Pliocen (5–2,6)
Miocen (23–5)
Paleogen Oligocen (35–23)
Eocen (57–35)
Paleocen (65–57)
Mesozoikum Krita Yngre krita (100–65)
Äldre krita (146–100)
Jura Yngre jura (161–146)
Mellersta jura (176–161)
Äldre jura (200–176)
Trias Yngre trias (228–200)
Mellersta trias (245–228)
Äldre trias (251–245)
Paleozoikum Perm Loping (260–251)
Guadalup (271–260)
Cisulal (299–271)
Karbon Pennsylvan (318–299)
Mississippi (359–318)
Devon Yngre devon (385–359)
Mellersta devon (398–385)
Äldre devon (416–398)
Silur Pridoli (419–416)
Ludlow (423–419)
Wenlock (428–423)
Llandovery (444–428)
Ordovicium Yngre ordovicium (461–444)
Mellersta ordovicium (472–461)
Äldre ordovicium (488–472)
Kambrium Furong (501–488)
Mellersta kambrium (513–501)
Äldre kambrium (542–513)
Proterozoikum Neoproterozoikum Ediacara
Kryogenium
Tonium
Mesoproterozoikum Stenium
Ecstasium
Kalymmium
Paleoproterozoikum Staterium
Orosirium
Ryacium
Siderium
Arkeikum Neoarkeikum
Mesoarkeikum
Paleoarkeikum
Eoarkeikum
Hadeikum