Politisk mitt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Politisk mitt eller center (på engelska centrism, ej att förväxla med centrism i marxistisk terminologi) är en politisk beteckning på partier eller åsikter som inte anses vara tydligt till höger eller vänster på den politiska skalan utan någonstans där emellan, med en blandning eller balans mellan social jämlikhet och social hierarki. Mittenpartier motsätter sig förändringar som skulle medföra ett tydligt skifte åt antingen höger eller vänster i samhället.[1]

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Den politiska mitten bör ses som en inplacering på en politisk skala som utanförstående betraktare kan hålla med om, snarare än partiers egna uttalanden av typen "vi är varken höger eller vänster" eller "vi står utanför den politiska skalan", vilka oftast har taktiska syften när det gäller att söka väljarstöd, jämför tredje positionen. Ett mittenparti är ett politiskt parti som anses ligga vid mitten av den klassiska höger-vänster-skalan; partier nära den politiska mitten betecknas som mitten-vänster (med mer socialliberala inslag) eller mitten-höger (med mer högerliberala inslag).[1][2]

Marxist Anarkist Socialist Liberal Konservativ Monarkist Fascist
 
längst till vänster längst till höger

Mitten-vänster brukar ofta representeras av politik som strävar efter social jämlikhet utan att förändra det etablerade samhällssystemet medan mitten-höger innefattar politik som strävar efter ökad frihet för individen från samhällets ingripande. Att undvika kraftigt polariserande politiska åsikter och en ovilja mot blockpolitik och politisk extremism (såväl höger som vänster) kan möjligen betraktas som en typisk mittenhållning. Väljare har idenitiferat sig med mittenpartier av olika anledningar, inklusive deras pragmatism (brist på ideologisk dogmatism och radikala åsikter) men även av statistiska anledningar.[3]

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Vid olika tidpunkter och i olika länder har exempelvis socialliberala, socialdemokratiska och kristdemokratiska partier och politiker betraktas som "i mitten" och det är därför svårt att ange några klassiska politiska mittenåsikter enbart utifrån hur partierna själva betecknar sig. I Sverige har Miljöpartiet och Kristdemokraterna tidvis tagit ställning mot blockpolitiken och den socioekonomiska höger-vänsterskalan, och betraktar således sig själva som mittenpartier (även om Kristdemokraterna har stått till höger och Miljöpartiet till vänster i frågor som rör sociala värderingar). Även Centerpartiet och Folkpartiet beskrivs ofta som mittenpartier. Socialdemokraternas pragmatiska blandekonomi har ibland beskrivits som mittenpolitik. I Sverige hade begreppet borgerlig vänster sin största betydelse under 1970-talet.

I USA täcker Demokratiska partiet ideologiskt alltifrån socialliberala till liberalkonservativa ståndpunkter men ses som "vänster" då det oftast bara jämförs med Republikanska partiet, och vad som då i den nationella politiska debatten anses vara "mitten" skiljer sig därför från hur partierna ses ur en europeisk synvinkel.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Oliver H. Woshinsky (2008). Explaining Politics: Culture, Institutions, and Political Behavior, Routledge, Oxon, England, UK; New York, New York, USA. s.141-143, 146, 161.
  2. ^ Ian Adams. Political Ideology Today. Manchester, England; New York, New York, USA: Manchester University Press, 2001. ss. 57.
  3. ^ "Probabilistic Voting and the Importance of Centrist Ideologies in Democratic Elections" Enelow and Hinich, The Journal of Politics, 1984 Southern Political Science Association