Sverigedemokraterna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sverigedemokraterna
Förkortning SD
Land Sverige Sverige
Partiordförande Jimmie Åkesson
Partisekreterare Björn Söder
Gruppledare i riksdagen Björn Söder
Grundat 6 februari 1988
Antal medlemmar 7890[1] (9:e)
Politisk ideologi Nationalkonservatism
Socialkonservatism[2]
Nationalism[2]
Politisk position Socioekonomisk: Center[3]
Sociokulturellt: Auktoritär höger[3]
Färg(er) Blå, gul
Ungdomsförbund Sverigedemokratisk Ungdom
Riksdagen[4]
Röstandel
5,70 %
Mandattilldelning
20 av 349
Europaparlamentet[5]
Röstandel
3,27 %
Mandattilldelning
0 av 18
Landstingsfullmäktige[6]
Röstandel
4,73 %
Mandattilldelning
70 av 1 662
Kommunfullmäktige[7]
Röstandel
4,91 %
Mandattilldelning
612 av 12 978
Webbplats
www.sverigedemokraterna.se
Svensk politik
Politiska partier
Val

Sverigedemokraterna (SD) är ett politiskt parti i Sverige grundat 1988, som betecknar sig som ett demokratiskt, nationalistiskt[8], nationalkonservativt och socialkonservativt parti.[2] Framträdande profilfrågor är en restriktiv flykting- och invandringspolitik, bekämpning av brottslighet samt motstånd till överstatlighet i EU.[9] Partiet tar avstånd från såväl mångkulturalism som rasism.[10] I riksdagsvalet 2010 kom Sverigedemokraterna för första gången in i riksdagen.[4] Sverigedemokraternas partiledare sedan 2005 är Jimmie Åkesson.

Sverigedemokratiskt torgmöte störs av motdemonstranter.

Innehåll

Historia [redigera]

Huvudartikel: Sverigedemokraternas historia

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988. Partiets grundare och tidiga förgrundsgestalter utgjordes till viss del av personer tidigare verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer som Framstegspartiet,[11] Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS), däribland Leif Ericsson.[12][13][14][15] En av partiets tidiga ordförande, Anders Klarström, var tidigare aktiv i det nazistiska Nordiska Rikspartiet.[16] Partiet kännetecknades inledningsvis av högerextremism och aktivism.

Valåret 1994 fick partiet sammanlagt fem kommunfullmäktigemandat fördelade på två i Höör, två i Dals-Ed och ett i Ekerö kommun.[17] En av partiets grundare, Leif Ericsson, lämnade partiet 1994 för att senare bilda Hembygdspartiet.[18] Valet resulterade i stora skulder och många aktiva medlemmar lämnade politiken. Mikael Jansson från Örebro tog över partiledarskapet,[17] och började städa upp i partiet.[19] Sverigedemokraterna förbjöd 1996 bomberjackor och uniformsliknande klädsel vid sina möten. [20] [19][21] I Europaparlamentsvalet 1999 blev Sverigedemokraterna för första gången i ett val i Sverige det största av partierna utanför riksdagen med 0,33 procent av rösterna.[22] Sverigedemokraterna erhöll i kyrkovalet 2001 två mandat på riksnivå i kyrkomötet och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms stiftsfullmäktige.[23] Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund, Fädernas kyrka.[24] Samma år (2001) uteslöt partiledningen flera företrädare ur partiet, vilka då bildade Nationaldemokraterna.

Sverigedemokraterna använder sig sedan 2006 av en blåsippa (latin: Hepatica nobilis Schreb)som partisymbol.

År 2005 valdes Jimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokraterna efter inre stridigheter. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger, en symbol lånad av brittiska National Front. Den ersattes med en blåsippa.[25] Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan och att detta måste visas i yttre symboler.[26]

I riksdagsvalet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,93 procent av rösterna vilket var en ökning mot valet 2002 men under den gräns på 4 procent som krävs för att få mandat.[27]

I Europaparlamentsvalet 2009 fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna vilket inte räckte till något mandat.[5] I kyrkovalet samma år utökade partiet sina mandat från fyra till sju.[28]

Partiet hade 31 december 2009 4 094 medlemmar.[29][30]

I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna, med 5,7 procent av rösterna, 20 av 349 mandat.[4] Samtliga övriga riksdagspartier hade då före valet avvisat alla former av samarbete med Sverigedemokraterna.

Under sin tid i Riksdagen har partiet skakats av flera kontroverser främst orsakad av partiets egna kommunalpolitiker. Som konsekvens kritiserades partiet för att fortfarande vara kvar i sitt ursprung medan partiet själva förklarade fenomenet med att den snabba tillväxten inte har kunnat hanteras korrekt. I oktober 2012 vidtogs åtgärder i ett försök att motverka detta. En ny kommunikationsplan infördes[31] och nolltolerans mot extremism och rasism[32]. Under samma period nådde partiet rekordstort stöd i opinionsmätningar med 8,5 % i Sifos novembermätning[33] och Ipsos oktorbermätning[34]. Enligt dessa blev partiet då Sveriges fjärde respektive tredje största parti.

Ideologi [redigera]

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti, med nationalistiskt grundsyn, som sätter konservativa, kulturella värden högt på den politiska dagordningen. Partiet vill värna om vad man definierar som svenskhet och de traditioner partiet ser som svenska; traditioner partiet menar håller på att gå förlorade. För Sverigedemokraterna är den sociokulturella dimensionen i politiken central. Värderingsmässigt har partiet inspirerats av nationalkonservatismens idéarv. I exempelvis familjepolitiska frågor ser partiet försvaret av den heterosexuella kärnfamiljen som viktig och externt har framlagts åsikten att partiet skulle se den samhällsliberala hållningen i bland annat dessa frågor som hot mot den svenska kulturen. På kriminalpolitikens område får kopplingen till nationalkonservatism effekten att partiet ser nödvändigheten i hårdare straff och en mer repressiv rättsstat för att skydda samhällets medborgare. På invandringspolitikens område, som är ett av Sverigedemokraternas politiska kärnområden, är partiet mycket kritisk mot det mångkulturella samhället som de menar hotar det nationella arvet och den unika svenska kulturen. Därför förespråkar partiet bland annat assimilering av de invandrare som finns i Sverige (istället för integration) samt en starkt begränsad invandring. Sammantaget kan Sverigedemokraterna i de kulturella, moraliska och värdefrågorna anses inta en auktoritär högerposition. Socioekonomiskt intar partiet en center, eller center-vänsterposition, genom att partiet hävdar statens (stora) ansvar för allt från försvarspolitik till sjukvård och skola. Partiet beskriver välfärdspolitiken för svenskarna som viktig, men att samhället har begränsade resurser varför man därför måste prioritera; det finns enligt partiet en motsättning mellan invandring och välfärd (se välfärdschauvinism). Samtidigt som partiet lyfter fram och ger staten en betydande roll i samhällsekonomin ges den ekonomiska politiken inte en framskjuten position.[35][36]

Sverigedemokraternas ideologiska dimension, genom att de kulturella värdefrågorna är överordnade de materiella i betydelse, gör att partiet betecknas som kulturalistiskt. Det är ett nytt inslag i den svenska politiska kontexten där konfliktdimensionen sedan demokratins införande legat i de socioekonomiska frågorna, det vill säga materialistiska frågor om ekonomisk tillväxt och fördelningspolitik.[37]

Partiet har av bland andra sociologen Jens Rydgren beskrivits som främlingsfientligt och högerpopulistiskt.[3][9][38][39][40]

Politik, profilfrågor [redigera]

Enligt Sverigedemokraterna själva fokuserar partiet på områdena invandrings- och integrationspolitik, kriminalpolitik och äldrepolitik.[41] Partiet har också en ekonomisk politik, som diskuterats och kritiserats i media,[42] och en familjepolitik som rönt kritik.[43]

Invandrings- och assimileringspolitik [redigera]

Sverigedemokraterna kritiserar det mångkulturella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Som exempel i detta fall kan nämnas uppslutningen kring vad man kallar fädernas kyrka. Partiet vill slå vakt om en kristen tradition och motverka sekularisering av den svenska kyrkan. Man vill också ytterligare stärka Svenska kyrkans ställning i samhället, och har som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en statskyrka.[44][ej i angiven källa] Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för ett mångkulturellt samhälle och att kyrkan ska bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av främmande religioner som islam i Sverige.[45]

Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare assimileras i stället för att integreras. Man vill öka undervisningen om svensk historia i skolan, avskaffa modersmålsundervisningen och att det svenska kulturarvet ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till invandrarföreningar och liknande verksamheter och vill inte att staten ska betala för de kvarvarande tolkbehov invandrare som genomgått SFI-undervisning kan ha.[källa behövs]

Sverigedemokraterna vill införa förbud för vissa religiösa huvudbonader i arbetslivet, religiösa byggnader, religiöst grundad omskärelse, heltäckande slöja (vad gäller omyndiga elever i skolan), halal- och kosherslakt samt import av halal- och kosherslaktat kött. De vill också att lovdagar i anslutning till religiösa högtider även framgent bara ska omfatta traditionellt svenska och kristna högtider.[46] Ledande partiföreträdare har också i olika sammanhang uttalat sig mot moskéer på svensk mark.[47] [48]

Partiet vill ha minskad invandring, speciellt från vad man kallar "kulturellt avlägsna" länder. Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige.[49][50]

Partiet vill även att antalet asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Partiet vill att kraven för medborgarskap ska höjas (att det ska krävas tio års boende i landet), dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas. Partiet var förut emot utomeuropeiska adoptioner, men bytte ståndpunkt i frågan år 2002.[51]

Partiet vill begränsa anhöriginvandring till att ge uppehållstillstånd endast för makar och barn. De vill införa ett försörjningskrav baserat på ett prisbasbelopp för att härboende skall få ta hit sin make/maka[52].

Kriminalpolitik [redigera]

Sverigedemokraterna vill införa straffskärpningar för grova och upprepade brott. Preskriptionstiden för grov brottslighet mot liv och hälsa ska avskaffas. Partiet vill införa verkliga livstidsstraff. Skadeståndet till brottsoffer ska höjas och garanteras av staten. De vill även införa åtgärdsprogram mot våldtäkter och andra former av sexuellt våld och införa ett register över pedofiler och upprepat dömda sexualbrottslingar. Sverigedemokraterna vill också stärka gränsskyddet.[53]

Äldrepolitik [redigera]

Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet trygghetsboenden och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.[54]

Arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik [redigera]

Partiet vill reformera LAS så fler personer kan undantas från turordningsreglerna. Man vill också riva upp nuvarande regler för arbetskraftsinvandring och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling samt etnisk kvotering på arbetsmarknaden.[55] När det gäller EU är man emot fri rörlighet för arbetskraft, men man är för när det gäller de nordiska länderna.[56]

Partiet vill ha lägre skatter på kapital, lägre inkomstskatter, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad reavinstskatt vid försäljning av aktier och egendom och högre arbetsgivaravgift generellt.[57] Man är emot EMU och på vissa villkor för frihandel.[58] Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.[56]

Familjepolitik [redigera]

Partiet förordar, liksom de flesta länderna i Europa, fri abort fram till den 12:e graviditetsveckan. Partiet vill förbjuda aborter efter tolfte graviditetsveckan om inte särskilda skäl föreligger.[59]. Sverigedemokraterna tar ingen ställning till politik gällande HBTQ-frågor. Ingen människa väljer sin sexuella läggning. Trakasserier och diskriminering mot människor p.g.a. deras sexuella läggning är oacceptabelt och skall rättsligt beivras. Vidare anser Sverigedemokraterna att människors sexuella preferenser primärt är en privat fråga och ingenting partiet fäster någon vikt vid. [60].

Partiet anser att barn som har förlorat båda sina biologiska föräldrar bör ha rätt till både en man och en kvinna som en ersättning för den far och den mor barnet har förlorat. De motsätter sig statligt sanktionerad adoption för såväl ensamstående, som samkönade par och polyamorösa grupper. Undantaget från ovanstående princip är fall som gäller nära släktingar eller personer som barnet redan odlat en nära relation till. Enligt deras bedömning är det viktigt med moders- och fadersgestalter. Barn som inte växer upp i en kärnfamilj skall ha rätt att umgås med båda sina biologiska föräldrar och i de fall detta inte är möjligt skall barnet i alla fall ha rätt att få information om vilka de biologiska föräldrarna är eller var.[61].

Organisation och verksamhet [redigera]

Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 distrikt. Varje distrikt består av ett antal kommunföreningar, som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället arbetsgrupper.

Sidoorganisationer [redigera]

Partistyrelse [redigera]

Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i Göteborg på Sverigedemokraternas andra landsdagar (tidigare användes benämningen riksårsmöte) i november 2011, följer enligt nedan.[62][63]

Per Björklund avgick som partikassör och ekonomichef i partistyrelsen i november 2012.[64]

Ledamöter [redigera]

Suppleanter [redigera]

Partiledare och talesmän [redigera]

Period Namn
1988–1989 Leif Ericsson och Jonny Berg, talesmän
1989–1990 Anders Klarström och Ola Sundberg, talesmän
1990–1992 Anders Klarström och Madeleine Larsson, talesmän
1992–1995 Anders Klarström, partiledare
1995–2005 Mikael Jansson, partiledare
2005– Jimmie Åkesson, partiledare

Politiska avhopp och uteslutningar [redigera]

Sverigedemokraterna är det parti i Sveriges riksdag, och med representation i kommuner och landsting, som haft flest politiska avhopp sedan riksdagsvalet 2010.[69] Ett antal av dessa partimedlemmar har blivit uteslutna ur partiet för att de framfört åsikter partiledningen finner opassande att yttra, exempelvis rasistiska påhopp och tillmälen. De avhoppade och uteslutna medlemmarna har främst engagerat sig på kommunal nivå för partiet.

Den 14 november 2012 avsattes Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Erik Almqvist efter att Expressen avslöjat en filminspelning där Almqvist fäller rasistiska och sexistiska kommentarer.[70][71] Den 15 november 2012 presenterade Expressen ytterligare material som visar att Erik Almqvist, Kent Ekeroth, partiets rättspolitiske talesperson, samt den tidigare riksdagskandidaten, SD:s utrikespolitiska råd och styrelsesuppleant för Sverigedemokraterna i Stockholms stad, Christian Westling, beväpnar sig med järnrör på stan i Stockholm. Det presenterade materialet föranledde Ekeroth att ta time-out från sitt uppdrag,[72] och den 21 november meddelade Ekeroth att han lämnar sitt uppdrag som rättspolitisk talesperson och att han inte kommer delta i några utskottsarbeten.[73] Westling ansåg inledningsvis att han kunde behålla sina politiska uppdrag.[74] men valde att avgå den 16 november 2012. Almqvist och Ekeroth har valt att tillsvidare behålla sina platser i Sveriges riksdag. Partiledningens beslut att sparka Erik Almqvist mötte hård kritik från ungdomsförbundet SDU, genom dess förbundsordförande Gustav Kasselstrand och vice förbundsordförande William Hahne.[75][76] Den 21 november meddelande Sverigedemokraternas personalchef att Gustav Kasselstrand får sparken från sin tjänst vid SD:s kansli, något Kasselstrand menade beror på hans kritik mot partiledningens hantering av Erik Almqvist: "Jag har kritiserat SD för att vara ett repressivt parti och så drabbas jag själv av detta.". Kasselstrand stannade dock kvar inom SDU.[77] I media resonerade sakkunniga och politiska kommentatorer om detta kan innebära början på en framtida splittring av partiet.[78][79]

Den 18 mars 2013 beslutade partistyrelsen att utesluta tolv medlemmar ur partiet. Den mest namnkunnige av de uteslutna personerna var Patrik Ehn som uteslöts med hänvisning till en samlad bedömning av hans, enligt partistyrelsen, "politiska bakgrund i nazistiska och extremistiska rörelser och kombinationen av en rad utspel och olika händelser".[80] Patrik Ehn menade att partistyrelsen tagit lösryckta uttalanden ur privata e-postmeddelanden, twitter- och blogginlägg och kopplat dessa till nazism och extremism, samt att bakgrunden till uteslutningsbeslutet var ett internt maktspel inom partiet.[81]

Internationella förbindelser [redigera]

Sverigedemokraterna framhåller idag det danska partiet Dansk folkeparti (DF) som sin främsta utländska förebild, och har länge sökt ökade kontakter med partiet.[82] Företrädare för Dansk folkeparti förhöll sig länge kallsinniga till ökade kontakter, men efter Sverigedemokraternas framgångar i samband med valet 2010 har ett allt tätare samarbete inletts.[82][83] DF:s dåvarande partiledare Pia Kjærsgaard besökte under valrörelsen SD:s valmöte i Höganäs och partiets valvaka gästades av den framträdande DF-politikern Søren Espersen.[82][84] Efter valet inledde också partiernas ungdomsförbund ett officiellt samarbete.[82]

SD:s partisekreterare Björn Söder sade i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet 13 november 2010 att Sverigedemokraterna i dagsläget enbart vill ha ett samarbete med Dansk folkeparti och inte vill ha något närmare samröre med andra utländska partier.[82] Söder beskrev i samband med detta bland annat det norska Fremskrittspartiet som ett "ultraliberalistiskt parti".[82]

Valresultat [redigera]

Mandaten i denna statistik utgör valresultatet och kan ändra sig under mandatperioderna på grund av politiska vildar eller tomma stolar.

Riksdagsval [redigera]

Se även: Resultat i val till Sveriges riksdag.
År Antal
röster		 Andel
röster		 Andel
röster +/−		 Antal
mandat		 Antal
mandat +/−		 Ref
1988 1 118 0,02 % 0 / 349 [85]
1991 4 887 0,09 % +0,07 0 / 349 0 [85]
1994 13 954 0,25 % +0,16 0 / 349 0 [85]
1998 19 624 0,37 % +0,12 0 / 349 0 [86]
2002 76 300 1,44 % +1,07 0 / 349 0 [87]
2006 162 463 2,93 % +1,49 0 / 349 0 [27]
2010 339 610 5,70 % +2,77 20 / 349 +20 [4]

Landstingsval [redigera]

År Antal
röster		 Andel
röster		 Andel
röster +/−		 Antal
mandat		 Antal
mandat +/−		 Ref
1988 0
1991 0 0
1994 0 0
1998 0 0
2002 29 511 0 / 1 656 0 [88]
2006 149 891 2,77 % 16 +16 [85][89]
2010 266 307 4,58 % +1,81 68 / 1 662 +52 [6]

Kommunalval [redigera]

År Antal
röster		 Andel
röster		 Andel
röster +/−		 Antal
mandat		 Antal
mandat +/−		 Ref
1988 0
1991 2 +2 [85]
1994 5 +3 [85]
1998 8 +3 [85]
2002 47 704 49 / 13 274 +41 [85][90]
2006 159 105 2,88 % 281 / 13 092 +232 [85][91]
2010 290 782 4,91 % +2,03 612 / 12 978 +331 [7]

Europaparlamentsval [redigera]

År Antal
röster		 Andel
röster		 Andel
röster +/−		 Antal
mandat		 Antal
mandat +/−		 Ref
1999 8 568 0,33 % 0 / 22 [22]
2004 28 303 1,13 % +0,80 0 / 19 0 [92]
2009 103 584 3,27 % +2,14 0 / 18 0 [5]

Kyrkomötesval [redigera]

År Antal
röster		 Andel
röster		 Andel
röster +/−		 Antal
mandat		 Antal
mandat +/−		 Ref
2001 6 922 0,83 % 2 / 251 [23]
2005 11 877 1,74 % +0,91 4 / 251 +2 [93]
2009 18 815 2,86 % +1,12 7 / 251 +3 [28]

Referenser [redigera]

Fotnoter [redigera]

  1. ^ ”SD:s medlemstal ökar kraftigt” (på svenska). http://www.sydsvenskan.se/sverige/sds-medlemstal-okar-kraftigt/. Läst 2013-01-07. 
  2. ^ [a b c] ”Partiledningen vann strid om principprogrammet” (på svenska). svd.se. 2011-11-26 klockan 11.45. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partiledningen-vann-strid-om-principprogrammet_6665934.svd. Läst 2011-11-26. 
  3. ^ [a b c] Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 124. ISBN 91-44-04307-4 
  4. ^ [a b c d] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 23 september 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  5. ^ [a b c] ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 11 juni 2009. http://www.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  6. ^ [a b] ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 1 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  7. ^ [a b] ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 5 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  8. ^ ”SD: "Vi är fortfarande ett nationalistiskt parti"”. http://sverigesradio.se/. 2011-11-26 klockan 12:30. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=4823791. 
  9. ^ [a b] Nationalencyklopedin: Sverigedemokraterna (Hämtat 2009-10-27)
  10. ^ ”Sverigedemokraterna, invandringspolitiska program”. http://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 28 november 2011. 
  11. ^ Jens Rydgren, Från Le Pen till Pim Fortuyn. Sidnummer 215. Liber, 2004. ISBN 91-47-07376-4
  12. ^ Forum för levande historia: En antidemokratisk rörelses framväxt ”1988 bildades istället Sverigedemokraterna av dem som hade sin bakgrund i Bevara Sverige Svenskt.”
  13. ^ Expo: Researchpaket Sverigedemokraterna
  14. ^ Andersson, Hans (2007). Från Bevara Sverige svenskt BSS 1979 till Sverigedemokraterna 2006. Malmö: Skrivareförlaget. ISBN 91-86794-69-8. http://www.svard.biz/ekat2/prodpres.cfm?produktid=1069&butik=2&kundid=25108 
  15. ^ Bergling, Mikael & Nejman, Fredrik (2002). ”Extremhögerns nya ansikte i politiken”. Dagens Arbete (10). http://www.da.se/home/da/home.nsf/unid//078BBE05C16425BA41256C6F003D7DCA?OpenDocument. 
  16. ^ Kaliber (2009). ”Det dubbla ansiktet – Sverigedemokraterna granskas”. Sveriges Radio. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=2728776. 
  17. ^ [a b] Sverigedemokraterna 10 år!!! : 1988–1998. Stockholm: Sverigedemokraterna. 1998. Libris 2434119 
  18. ^ Falköpings Tidning, 21 oktober 1995, sidan 9.
  19. ^ [a b] Mattsson, Pontus (2009). Sverigedemokraterna in på bara skinnet. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11768-6 
  20. ^ http://www.dagbladet.no/2010/09/12/magasinet/politikk/utenriks/sverige/sverigedemokraterna/13277818/
  21. ^ Teitelbaum 2013, sid 85–86
  22. ^ [a b] ”Övriga partier EU-val 99”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm. Läst 14 november 2010. 
  23. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2001”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  24. ^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. 2005-11-13. http://www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2. Läst 2010-02-17. 
  25. ^ ”Sd anklagas för blåsippestöld”. DN. 23 december 2006. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-anklagas-for-blasippestold-1.433983. 
  26. ^ Sverigedemokraterna byter partisymbol Pressmeddelande från Sverigedemokraterna, 26 maj 2006, MyNewsdesk
  27. ^ [a b] ”Val till riksdagen”. Valmyndigheten. 21 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  28. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2009”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  29. ^ sdkuriren.se: Sverigedemokraterna växer rekordartat (2010-01-08, 17:31)
  30. ^ http://www.sverigedemokraterna.net/index.php?action=fullnews&id=1211
  31. ^ ”SD lanserar en intern glosbok”. SvD. 2012-10-25. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-lanserar-en-intern-glosbok_7614956.svd. Läst 2012-11-24. 
  32. ^ ”Åkesson städar upp i SD”. SvD. 2012-10-12. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/akesson-stadar-upp-i-sd_7578948.svd. Läst 2012-11-24. 
  33. ^ ”Krisande SD får rekordstort stöd”. SvD. 2012-11-18. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/krisande-sd-far-rekordstort-stod_7678446.svd. Läst 2012-11-24. 
  34. ^ ”SD tredje största parti”. SvD. 2012-10-26. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-tredje-storsta-parti_7616674.svd. Läst 2012-11-24. 
  35. ^ Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 118ff. ISBN 91-44-04307-4 
  36. ^ ”Sverigedemokraternas Principprogram” (PDF). Principprogram. Sverigedemokraterna. 08. http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf. Läst 2010-11-25. 
  37. ^ Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 119. ISBN 91-44-04307-4 
  38. ^ Parties and Elections in Europe: Sweden
  39. ^ Mudde, Cas (2007) (på engelska). Populist Radical Right Parties in Europe. Cambrigde University Press. ISBN 978-0-521-61632-4 
  40. ^ (engelska)”Radical Right-wing Populism in Sweden and Denmark”. The Centre for the Study of European Politics and Society (Jens Rydgren). http://hsf.bgu.ac.il/europe/index.aspx?pgid=pg_127842651505941456. Läst 19 oktober 2012. 
  41. ^ ”Sverigedemokraterna: Våra Åsikter – Sammanfattning”. sverigedemokraterna.net. 2010-03-27. http://sverigedemokraterna.se/valet-2010. Läst 2010-06-25. 
  42. ^ ”Allt till alla – med hjälp av stängda gränser”. Aftonbladet. 2010-03-31. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7218760.ab. Läst 2010-06-25. 
  43. ^ ”SD:s familjepolitik extremast i Sverige”. Aftonbladet. 2010-03-17. http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article6791957.ab. Läst 2010-06-25. 
  44. ^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. http://www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2. Läst 9 mars 2010. 
  45. ^ ”Valmanifest 2009”. fadernaskyrka.se. http://fadernaskyrka.se/manifest-2009/. Läst 2012-12-18. 
  46. ^ ”Invandrarpolitiskt program”. 2007-05-19. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 2010-01-03. 
  47. ^ ”Riskerar uteslutning från Sverigedemokraterna”. 2009-07-31. http://hd.se/landskrona/2009/07/31/riskerar-uteslutning-fraan/. Läst 2010-01-03. 
  48. ^ ”Skrivelse från Sverigedemokraterna Stockholms Stad till Skärholmens stadsdelsnämnd: Angående Skärholmens Islamiska kulturförenings ansökan om plats för moskébyggnad i Skärholmen”. 2009-08-22. http://stockholmsstad.sverigedemokraterna.se/page/2/. Läst 2010-01-03. 
  49. ^ ”Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19”. sverigedemokraterna.net. 2007-05-19. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 2010-01-06. 
  50. ^ ”Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. http://www.sverigedemokraterna.net/asikt_id.php?action=fullnews&id=1193. 
  51. ^ ”Sverigedemokraterna rensar ut medlemmar”. 2005-10-26. http://www.sydsvenskan.se/sverige/article124597/Sverigedemokraterna-rensar-ut-medlemmar.html. Läst 2010-06-25. 
  52. ^ SD: Invandringspolitiskt program 2007, nåbar från Sverigedemokraterna: "Ansvarsfull invandringspolitik"
  53. ^ ”Krafttag mot brottsligheten”. sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/vara-viktigaste-fragor/krafttag-mot-brottsligheten/. Läst 2012-01-05. 
  54. ^ ”En trygg och värdig ålderdom - antaget 2010-03-27”. sverigedemokraterna.net. 2010-03-27. http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/. Läst 2010-06-25. 
  55. ^ ”Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. sverigedemokraterna.net. 2009-10-17. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 2010-01-03. 
  56. ^ [a b] ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 2005-05-01. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 2010-01-04. 
  57. ^ Sverigedemokraterna svarar på Alliansens 100 frågor Sverigedemokraterna.se, 23 juni 2010
  58. ^ ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 2005-05-01. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 2010-01-04. 
  59. ^ "Hållningen i abortfrågan påverkar vilket block Sd kan tänkas stödja i riksdagen" Pressmeddelande från Sverigedemokraterna, 27 februari 2007, MyNewsdesk
  60. ^ "Poltik - H - HBTQ" Sverigedemokraternas politik A - Ö, 17 November 2011, Sverigedemokraterna.se
  61. ^ politik A - Ö, 17 December 2012, Sverigedemokraterna.se
  62. ^ Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se
  63. ^ http://www.sverigedemokraterna.net/LD2009PRESS/vb.pdf
  64. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15715174.ab
  65. ^ http://www.expressen.se/nyheter/almqvist-tvingades-bort-efter-filmen/
  66. ^ http://www.svtplay.se/klipp/656290/hela-intervjun-med-lars-isovaara
  67. ^ https://sverigedemokraterna.se/2011/11/02/riksdagsledamot-kent-ekeorth-och-oppositionsradet-magnus-olsson-besoker-seved-i-malmo/
  68. ^ https://malmo.sverigedemokraterna.se/category/nyheter/
  69. ^ Många SD-politiker hoppar av Dagens Nyheter
  70. ^ http://www.expressen.se/nyheter/almqvist-tvingades-bort-efter-filmen/
  71. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5347965
  72. ^ http://www.svt.se/nyheter/sverige/akesson-tveksam-om-ekeroth
  73. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/ekeroth-lamnar-sitt-uppdrag
  74. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15779890.ab
  75. ^ http://www.dn.se/debatt/helt-fel-lata-almqvist-ga
  76. ^ http://www.expressen.se/nyheter/sdu-fel-av-akesson-att-lata-almqvist-ga/
  77. ^ http://www.dn.se/nyheter/politik/sdu-ordforande-sparkas-fran-kansli
  78. ^ http://www.expressen.se/nyheter/statsvetare-om-sdus-utspel-kan-tyda-pa-gryende-splittring/
  79. ^ http://www.svt.se/nyheter/sverige/ett-politiskt-haveri-av-stora-matt
  80. ^ ”Tolv personer utesluts ur SD”. Svenska Dagbladet. 18 mars 2013. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tolv-personer-utesluts-ur-sd_8008312.svd. 
  81. ^ Wadebäck, Pernilla (28 mars 2013). ”Patrik Ehn om uteslutningen ur SD: "Internt maktspel"”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5488303. 
  82. ^ [a b c d e f] Olsson, Lova (13 november 2010). ”Nu får SD mer danskt stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-far-sd-mer-danskt-stod_5664151.svd. Läst =14 november 2010. 
  83. ^ Olsson, Kristina (20 oktober 2009). ”Dansk Folkeparti ger Sverigedemokraterna kalla handen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-folkeparti-ger-sverigedemokraterna-kalla-handen_3681621.svd. Läst =14 november 2010. 
  84. ^ Brandel, Tobias (11 september 2010). ”Kjærsgaard kritiserade Sahlin och Reinfeldt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kjaersgaard-kritiserade-sahlin-och-reinfeldt_5304553.svd. Läst =14 november 2010. 
  85. ^ [a b c d e f g h i] ”Sverigedemokraternas valresultat 1988-2010”. Expo. 20 juli 2010. http://www.expo.se/2010/sverigedemokraternas-valresultat-1988-2010_3174.html. Läst 23 december 2010. 
  86. ^ ”Övriga partier riksdagsvalet 1998”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  87. ^ ”Sverige - Valområde - 2002-09-27 09:16:45”. Valmyndigheten. 27 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00R/00.html. Läst 14 november 2010. 
  88. ^ ”Sverige - Summering - 2002-09-26 15:37:38”. Valmyndigheten. 26 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html. Läst 14 november 2010. 
  89. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 28 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/L/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  90. ^ ”Sverige - Summering - 2003-03-20 10:49:22”. Valmyndigheten. 20 mars 2003. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html. Läst 14 november 2010. 
  91. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 4 december 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  92. ^ ”Europaparlamentsval 13 juni 2004”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html. Läst 14 november 2010. 
  93. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2005”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 

Tryckta källor [redigera]

  • Teitelbaum, Benjamin (2013) (på engelska). "Come Hear Our Merry Song:" Shifts in the Sound of Contemporary Swedish Radical Nationalism. Ph.D. Dissertation. Brown University 

Vidare läsning [redigera]

Externa länkar [redigera]

v • d • r
Sverigedemokraterna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare
I regeringsställning
Ej befunnit sig i regeringsställning
Associerade organisationer
Organisationer och företag
Inga
Historia och relaterade ämnen
v • d • r
Politiska partier i Sverige
Sveriges riksdag
(349 platser)
Mindre partier (Riksdagen)
(andel vid riksdagsvalet 2010)
Europaparlamentet
(20 av 751 platser)
S&D (6)
EPP (5)
ALDE (4)
G/EFA (4)
GUE/NGL (1)
Mindre partier (Europaparlamentet)
(andel vid Europaparlamentsvalet i Sverige 2009)
Junilistan (3,55 %) · Sverigedemokraterna (3,27 %) · Feministiskt initiativ (2,22 %)
Svensk politik · Lista över politiska partier i Sverige · Lista över politiska partier i Sverige efter antal medlemmar
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sverigedemokraterna&oldid=21603956"