Sverigedemokraterna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sverigedemokraterna
Förkortning SD
Land Sverige Sverige
Partiordförande Jimmie Åkesson
Partisekreterare Björn Söder
Gruppledare i riksdagen Mattias Karlsson
Grundat 6 februari 1988
Antal medlemmar 12 179 (egen uppgift)[1]
Politisk ideologi Nationalkonservatism
Socialkonservatism[2]
Nationalism[2]
Politisk position Socioekonomisk: Center[3]
Sociokulturellt: Auktoritär höger[3][4][5]
Politisk grupp i Europaparlamentet Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD)[6]
Färg(er) Blå, gul
Ungdomsförbund Sverigedemokratisk Ungdom
Europaparlamentet[7]
Röstandel
9,67 %
Mandattilldelning
2 av 20
Riksdagen[8]
Röstandel
12,86 %
Mandattilldelning
49 av 349
Landstingsfullmäktige[9]
Röstandel
9,14 %
Mandattilldelning
161 av 1 678
Kommunfullmäktige[10]
Röstandel
9,33 %
Mandattilldelning
1 324 av 12 780
Webbplats
www.sverigedemokraterna.se
Svensk politik
Politiska partier
Val
Jimmie Åkesson inför EU valet

Sverigedemokraterna (SD) är ett nationalistiskt[2] politiskt parti i Sverige. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Sverigedemokraterna. Partiets ordförande är sedan 2005 Jimmie Åkesson.

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988. Partiets grundare och tidiga förgrundsgestalter utgjordes till dels av personer tidigare verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer som Framstegspartiet,[11] Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS).

I slutet av 2011 ändrade partiet sin ideologiska profil, genom att i första hand beskriva sig som ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn.[2] Framträdande profilfrågor för Sverigedemokraterna är bekämpning av brottslighet och en restriktiv flykting- och invandringspolitik. I en statlig utredning betecknades partiet 2012 som främlingsfientligt och att det även ger uttryck för en etnopluralistisk hållning.[12]

I de allmänna valen 2010 fick partiet för första gången stöd hos över fyra procent av väljarna i valet till riksdagen och fick 20 mandat (5,7 procent av rösterna). Sverigedemokraterna har sitt starkaste stöd till övervägande del i traditionellt socialdemokratiskt styrda kommuner, koncentrerade till Sydsverige (framförallt Skåne). Svagast stöd har partiet i Västerbotten, trots socialdemokratiskt styrda kommuner. I de allmänna valen 2014 fick partiet 12,86 procent av väljarnas röster och blev därmed landets tredje största parti, vilket innebär mer än en fördubbling sedan 2010 års val.

I Europaparlamentsvalet 2014 ökade Sverigedemokraterna med 6,6 procentenheter till 9,7 procent av väljarnas röster. Den 18 juni 2014 meddelade Sverigedemokraterna att de har anslutit sig till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD).[6] I Europaparlamentet agerar Sverigedemokraterna för att EU:s makt över Sverige ska minska.

Partiet är också en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan.

Jimmie Åkesson sommartalar i Sölvesborg 2013.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokratiskt torgmöte störs av motdemonstranter.
Huvudartikel: Sverigedemokraternas historia

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988. Partiets grundare och tidiga förgrundsgestalter utgjordes till viss del av personer tidigare verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer som Framstegspartiet,[13] Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS), däribland Leif Ericsson.[14][15][16][17] En av partiets tidiga ordförande, Anders Klarström, var tidigare aktiv i det nazistiska Nordiska Rikspartiet.[18], vilket han senare tog avstånd ifrån.[19] I partiets första partistyrelse ingick även Bevara Sverige Svenskts förste ordförande Sven Davidsson samt andra från en rad fascistiska och nazistiska organisationer. Partiet kännetecknades inledningsvis av högerextremism och aktivism.[20][21][22][23]

Valåret 1994 fick partiet sammanlagt fem kommunfullmäktigemandat fördelade på två i Höörs kommun, två i Dals-Eds kommun och ett i Ekerö kommun.[24] En av partiets grundare, Leif Ericsson, lämnade partiet 1994 för att senare bilda Hembygdspartiet.[25] Valet resulterade i stora skulder och många aktiva medlemmar lämnade politiken. Mikael Jansson från Örebro tog över partiledarskapet,[24] och började städa upp i partiet.[26] Sverigedemokraterna förbjöd 1996 bomberjackor och uniformsliknande klädsel vid sina möten.[26][27][28] I Europaparlamentsvalet 1999 blev Sverigedemokraterna för första gången i ett val i Sverige det största av partierna utanför riksdagen med 0,33 procent av rösterna.[29] Sverigedemokraterna erhöll i kyrkovalet 2001 två mandat på riksnivå i kyrkomötet och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms stiftsfullmäktige.[30] Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund, Fädernas kyrka.[31] Samma år (2001) uteslöt partiledningen flera företrädare ur partiet, vilka då bildade Nationaldemokraterna.

År 2005 valdes Jimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokraterna efter inre stridigheter. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger, en symbol som ibland jämförts med brittiska National Fronts tidigare logga. Istället för facklan antog man en blåsippa, vilket ledde till anklagelser om varumärkesintrång från småpartiet Högerpartiet de Konservativa.[32] Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan och att detta måste visas i yttre symboler.[33]

I riksdagsvalet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,93 procent av rösterna vilket var en ökning mot valet 2002 men under den gräns på 4 procent som krävs för att få mandat.[34] I Europaparlamentsvalet 2009 fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna vilket inte räckte till något mandat.[35] I kyrkovalet samma år utökade partiet sina mandat från fyra till sju.[36] Partiet hade 31 december 2009 4 094 medlemmar.[37][38]

I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna, med 5,7 procent av rösterna, 20 av 349 mandat.[39] Samtliga övriga riksdagspartier hade då före valet avvisat alla former av samarbete med Sverigedemokraterna.

Under sin tid i riksdagen har partiet skakats av flera kontroverser främst orsakad av partiets egna kommunalpolitiker. Som konsekvens kritiserades partiet för att fortfarande vara kvar i sitt ursprung medan partiet själva förklarade fenomenet med att den snabba tillväxten inte har kunnat hanteras korrekt. I oktober 2012 vidtogs åtgärder i ett försök att motverka detta. En ny kommunikationsplan infördes[40] och nolltolerans mot extremism och rasism.[41] Under samma period fick partiet ett stöd i opinionsmätningar på 8,5 procent i Sifos novembermätning[42] och Ipsos oktorbermätning.[43] Enligt dessa två var partiet då Sveriges fjärde respektive tredje största parti.

Ideologi[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna betecknar sig som ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn, som lägger stor vikt vid värdekonservatism och konservativa kulturella värden. Partiet vill värna om svenskheten och de svenska traditionerna, som partiet menar håller på att gå förlorade. För Sverigedemokraterna är den sociokulturella dimensionen i politiken central.[44][45]

Värderingsmässigt har partiet inspirerats av nationalkonservatismen. Inom familjepolitiska frågor ser partiet försvaret av den heterosexuella kärnfamiljen som viktig och utomstående har beskrivit att Sverigedemokraterna ser en liberal hållning i dessa frågor som hot mot den svenska kulturen. Partiets syn på kriminalpolitik anses också ha påverkats av nationalkonservatismen med krav på hårdare straff och en mer repressiv rättsstat för att skydda svenska medborgare.[44]

Invandringspolitik är ett av Sverigedemokraternas kärnfrågor. Partiet är mycket kritisk mot det mångkulturella samhället som de menar hotar det nationella arvet och den svenska kulturen. Därför förespråkar partiet bland annat assimilering av de invandrare som finns i Sverige (istället för integration) och en kraftigt begränsad invandring. Sammantaget har Sverigedemokraternas ståndpunkter inom kultur och moraliska värderingar beskrivits som tillhörande den auktoritära högern.[44]

Socioekonomiskt har partiet en center-, eller center-vänsterposition med betoning på statens ansvar för allt från försvarspolitik till sjukvård och skola. Partiet förespråkar en stark svensk välfärdspolitik, men betonar också att samhället har begränsade resurser. Sverigedemokraterna ser därför en stark motsättning mellan invandringen, som de menar har blivit alltför stor, och välfärden (välfärdschauvinism). Samtidigt som partiet lyfter fram och ger staten en betydande roll i samhällsekonomin har dess ekonomiska politik inte någon framskjuten position.[46][47]

Sverigedemokraternas ideologi där kulturella värdefrågor är överordnade rent materiella överväganden gör att partiet betecknas som "kulturalistiskt". Det är ett nytt inslag inom svenska politik där konflikten sedan demokratins införande i början av 1900-talet varit fokuserad på socioekonomiska frågorna, det vill säga materialistiska frågor om ekonomisk tillväxt och fördelningspolitik.[44]

Partiet har av bland andra sociologen Jens Rydgren beskrivits som främlingsfientligt och högerpopulistiskt.[3][48][49][50][51][52][53][54]

Politik, profilfrågor[redigera | redigera wikitext]

Enligt Sverigedemokraterna själva prioriterar partiet områdena invandrings- och integrationspolitik, kriminalpolitik och äldrepolitik.[55] Partiet har också en ekonomisk politik, som diskuterats och kritiserats i media,[56] och en familjepolitik som rönt kritik.[57]

Invandrings- och assimileringspolitik[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna kritiserar det mångkulturella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Som exempel i detta fall kan nämnas uppslutningen kring vad man kallar fädernas kyrka. Partiet vill slå vakt om en kristen tradition och motverka sekularisering av den svenska kyrkan. Man vill också ytterligare stärka Svenska kyrkans ställning i samhället,[58] och har som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en statskyrka.[59] Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för ett mångkulturellt samhälle och att kyrkan ska bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av främmande religioner som islam i Sverige.[60]

Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare assimileras i stället för att integreras. Man vill öka undervisningen om svensk historia i skolan, avskaffa modersmålsundervisningen och att det svenska kulturarvet ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till invandrarföreningar och liknande verksamheter.[61][62]

Sverigedemokraterna vill införa förbud för vissa religiösa huvudbonader i arbetslivet, religiösa byggnader, religiöst grundad omskärelse, heltäckande slöja (vad gäller omyndiga elever i skolan), samt mot halal- och kosherslakt.[källa behövs] De vill också att lovdagar i anslutning till religiösa högtider även framgent bara ska omfatta traditionellt svenska och kristna högtider.[63] Ledande partiföreträdare har också i olika sammanhang uttalat sig mot moskéer på svensk mark.[64][65]

Partiet vill ha minskad invandring, speciellt från vad man kallar "kulturellt avlägsna" länder. Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige.[66][67]

Partiet vill även att antalet asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Partiet vill att kraven för medborgarskap ska höjas (att det ska krävas tio års boende i landet), dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas. Partiet var förut emot utomeuropeiska adoptioner, men bytte ståndpunkt i frågan år 2002.[68]

Partiet vill begränsa anhöriginvandring till att ge uppehållstillstånd endast för makar och barn. De vill införa ett försörjningskrav baserat på ett prisbasbelopp för att härboende skall få ta hit sin make eller maka.[69]

Partiet såg år 2009, enligt Jimmie Åkesson, islam som ett hot mot det svenska samhället där han anser att "dagens mångkulturella svenska maktelit är så totalt blind för farorna med islam och islamisering". Han anser därför att "Om vi vill slå vakt om de värderingar som är förhärskande i Sverige måste därför den muslimska invandringen stoppas."[12][70]

Utifrån en analys av partiets invandrarpolitik år 2012 kom en statlig utredning fram till att det är att betrakta som ett främlingsfientligt och etnopluralistiskt parti.[12] Denna slutsats har även gjorts inom forskning.[3]

Kriminalpolitik[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna vill införa straffskärpningar för grova och upprepade brott. Preskriptionstiden för grov brottslighet mot liv och hälsa ska avskaffas. Partiet vill införa verkliga livstidsstraff. Skadeståndet till brottsoffer ska höjas och garanteras av staten. De vill även införa åtgärdsprogram mot våldtäkter och andra former av sexuellt våld och införa ett register över pedofiler och upprepat dömda sexualbrottslingar. Sverigedemokraterna vill också stärka gränsskyddet.[71]

Äldrepolitik[redigera | redigera wikitext]

Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet trygghetsboenden och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.[72]

Arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik[redigera | redigera wikitext]

Partiet vill reformera LAS så fler personer kan undantas från turordningsreglerna. Man vill också riva upp nuvarande regler för arbetskraftsinvandring och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling samt etnisk kvoteringarbetsmarknaden.[73] När det gäller EU är man emot fri rörlighet för arbetskraft, men man är för när det gäller de nordiska länderna.[74]

Partiet vill ha lägre skatterkapital, lägre inkomstskatter, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad reavinstskatt vid försäljning av aktier och egendom och högre arbetsgivaravgift generellt.[75] Man är emot Ekonomiska och monetära unionen och på vissa villkor för frihandel.[76] Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.[74]

Familjepolitik[redigera | redigera wikitext]

Partiet förordar fri abort fram till den 12:e graviditetsveckan. Partiet vill förbjuda aborter efter tolfte graviditetsveckan om inte särskilda skäl föreligger[77], och då skall man ha ett godkännande från socialstyrelsen.[78] Sverigedemokraterna menar att människors sexuella preferenser primärt är en privat fråga och ingenting partiet fäster någon vikt vid.[78]

Partiet anser att barn som har förlorat båda sina biologiska föräldrar bör ha rätt till både en man och en kvinna som en ersättning för den far och den mor barnet har förlorat. De motsätter sig statligt sanktionerad adoption för såväl ensamstående, som samkönade par och polyamorösa grupper. Undantaget från ovanstående princip är fall som gäller nära släktingar eller personer som barnet redan odlat en nära relation till. Enligt deras bedömning är det viktigt med moders- och fadersgestalter. Barn som inte växer upp i en kärnfamilj skall ha rätt att umgås med båda sina biologiska föräldrar och i de fall detta inte är möjligt skall barnet i alla fall ha rätt att få information om vilka de biologiska föräldrarna är eller var.[79]

Skolpolitik[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna ställer sig också kritiskt till vad man ser som en överetablering av friskolor och förordar ett system där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge, till exempel en viss pedagogisk profil eller språkskola, för att en friskola ska få starta.[80]

Partiet vill även införa betyg från årskurs 4.[81]

Sjukvårdspolitik[redigera | redigera wikitext]

Partiet vill satsa på barn- och ungdomspsykiatrin och utöka antalet vårdplatser på landets akutmottagningar. Sverigedemokraterna vill även avskaffa rätten till annat än akut sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd.[82]

Djurskyddspolitik[redigera | redigera wikitext]

Partiet vill inrätta en djurskyddspolis samt på sikt införa en ersättning för de merkostnader som kommer med högre krav på djurskydd och djurvälfärd gentemot andra länder inom EU. Sverigedemokraterna ställer sig också kritiskt till avlivning genom avblodning utan bedövning, pälsindustrin och vill förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen.[83]

EU-politik[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna ställer sig kritiskt till vad man menar är en ständig maktförskjutning från Stockholm till Bryssel och förespråkar Sveriges utträde ur Europeiska unionen (EU), samt att hålla Sverige utanför eurosamarbetet.[84] Dock stödjer partiet medlemskap i EES, som tillåter fri handel med länder inom EU.

Organisation och verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 distrikt. Varje distrikt består av ett antal kommunföreningar, som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället arbetsgrupper.

Sidoorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Partistyrelse[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i Göteborg på Sverigedemokraternas andra landsdagar (tidigare användes benämningen riksårsmöte) i november 2011, följer enligt nedan.[85][86]

Per Björklund avgick som partikassör och ekonomichef i partistyrelsen i november 2012.[87]

Ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Suppleanter[redigera | redigera wikitext]

Partiledare[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträde Frånträde Ref
Ericsson, LeifLeif Ericsson och Jonny Berg (talespersoner) 1988 1989 [91]
Sundberg, OlaOla Sundberg och Anders Klarström (talespersoner) 1989 1990 [91]
Klarström, AndersAnders Klarström och Madeleine Larsson (talespersoner) 1990 1992 [91]
Klarström, AndersAnders Klarström (partiordförande) 1992 5 mars 1995 [91][92]
Jansson, MikaelMikael Jansson (partiordförande) 5 mars 1995 7 maj 2005 [92][93]
Åkesson, JimmieJimmie Åkesson (partiordförande) 7 maj 2005 nuvarande [93]

Säkerhetsorganisation[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna har sedan valet 2010 byggt upp en egen säkerhetsorganisation med en säkerhetschef och en deltidsarbetande tillförordnad chef på riksplanet. I distrikten finns det sedan säkerhetssamordnare och säkerhetskommunikatörer. Alla medlemmar uppmanas att rapportera incidenter till säkerhetsenheten.[94] Organisationen består av cirka 60 personer.[95]

Enligt Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning 2012 uppgav varannan sverigedemokrat i fullmäktige att de utsatts för trakasserier, hot eller våld; det är ungefär dubbelt så mycket som bland övriga partier. Sverigedemokraterna polisanmälde 95 händelser 2012.[95][96]

Organisationen bevakar även så att partiets egna medlemmar inte läcker uppgifter till pressen via mail[97] genom att kolla e-postloggar.[98]

Politiska avhopp och uteslutningar[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna är det parti i Sveriges riksdag, och med representation i kommuner och landsting, som haft flest politiska avhopp sedan riksdagsvalet 2010.[99] Ett antal av dessa partimedlemmar har blivit uteslutna ur partiet för att de framfört åsikter partiledningen finner opassande att yttra, exempelvis rasistiska påhopp och tillmälen. De avhoppade och uteslutna medlemmarna har främst engagerat sig på kommunal nivå för partiet.

Den 18 mars 2013 beslutade partistyrelsen att utesluta tolv medlemmar ur partiet. Den mest namnkunnige av de uteslutna personerna var Patrik Ehn som uteslöts med hänvisning till en samlad bedömning av hans, enligt partistyrelsen, "politiska bakgrund i nazistiska och extremistiska rörelser och kombinationen av en rad utspel och olika händelser".[100] Patrik Ehn menade att partistyrelsen tagit lösryckta uttalanden ur privata e-postmeddelanden, twitter- och blogginlägg och kopplat dessa till nazism och extremism, samt att bakgrunden till uteslutningsbeslutet var ett internt maktspel inom partiet.[101] Efter uteslutningen har Ehn åkt på europaturné som representant för det antisemitiska bokförlaget Arktos.[102]

Järnrörsskandalen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Järnrörsskandalen
Erik Almqvist var en av dem som var involverad i Järnrörsskandalen.

Den 14 november 2012 avsattes Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Erik Almqvist efter att Expressen avslöjat en filminspelning där Almqvist fäller rasistiska och sexistiska kommentarer.[88][103] Den 15 november 2012 presenterade Expressen ytterligare material som visar att Erik Almqvist, Kent Ekeroth, partiets rättspolitiske talesperson, samt den tidigare riksdagskandidaten, Sverigedemokraternas utrikespolitiska råd och styrelsesuppleant för Sverigedemokraterna i Stockholms stad, Christian Westling, beväpnar sig i försvar med aluminiumrör på stan i Stockholm. Incidenten kom att kallas järnrörsskandalen i många massmedia. Det presenterade materialet föranledde Ekeroth att ta time-out från sitt uppdrag,[104] och den 21 november meddelade Ekeroth att han lämnar sitt uppdrag som rättspolitisk talesperson och att han inte kommer delta i några utskottsarbeten.[105] Westling ansåg inledningsvis att han kunde behålla sina politiska uppdrag[106] men valde att avgå den 16 november 2012.

Almqvist och Ekeroth har valt att tillsvidare behålla sina platser i Sveriges riksdag. Partiledningens beslut att sparka Erik Almqvist mötte hård kritik från ungdomsförbundet Sverigedemokratisk Ungdom (SDU), genom dess förbundsordförande Gustav Kasselstrand och vice förbundsordförande William Hahne.[107][108] Den 21 november meddelande Sverigedemokraternas personalchef att Gustav Kasselstrand får sparken från sin tjänst vid Sverigedemokraternas kansli, något Kasselstrand menade beror på hans kritik mot partiledningens hantering av Erik Almqvist: "Jag har kritiserat Sverigedemokraterna för att vara ett repressivt parti och så drabbas jag själv av detta.". Kasselstrand blev sparkade som SDU:s förbundsordförande.[109]

Internationella förbindelser och samarbeten[redigera | redigera wikitext]

Kring 2000-talet hade Sverigedemokraterna franska Nationella fronten som förebild, men framhåller numera[110] det danska partiet Dansk Folkeparti som sin främsta utländska förebild, och har länge sökt ökade kontakter med partiet.[111] Företrädare för Dansk folkeparti förhöll sig länge kallsinniga till ökade kontakter, men efter Sverigedemokraternas framgångar i samband med valet 2010 har ett allt tätare samarbete inletts.[111][112] DF:s dåvarande partiledare Pia Kjærsgaard besökte under valrörelsen Sverigedemoraternas valmöte i Höganäs och partiets valvaka gästades av den framträdande Dansk Folkeparti-politikern Søren Espersen.[111][113] Efter valet inledde också partiernas ungdomsförbund ett officiellt samarbete.[111]

Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder sade i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet 13 november 2010 att Sverigedemokraterna i dagsläget enbart vill ha ett samarbete med Dansk folkeparti och inte vill ha något närmare samröre med andra utländska partier.[111] Söder beskrev i samband med detta bland annat det norska Fremskrittspartiet som ett "ultraliberalistiskt parti".[111]

I internationell och svensk media har det rapporterats om att Sverigedemokraterna inför Europaparlamentsvalet 2014, tillsammans med nationalistiska högerpartier som franska Nationella fronten, belgiska Vlaams Belang, österrikiska FPÖ, nederländska Partij voor de Vrijheid, enats om en politisk plattform.[114] Linus Bylund, pressekreterare för Sverigedemokraterna, säger att kampanjerna blir nationellt betonade, något även Philip Claeys från Vlaams Belang instämmer i: "En enda gemensam högerextrem kampanj blir det inte. Men vi kan lära av varandra och cirkulera goda idéer."[114][115] Sveriges Radio rapporterade att målet var att högerextrema partier ska skapa en gemensam partigrupp i Europaparlamentet.[116] Sverigedemokraterna menar dock att något överenskommelse inte ännu finns, utan att förutsättningslösa samtal förs och att bland annat Nationella fronten är en intressant samarbetspartner. Dansk Folkeparti reagerade och varnade Sverigedemokraterna för att inleda ett sådant samarbete med hänsyn till att det skulle kunna försämra partiets förmåga att vinna väljare i valet till Sveriges riksdag 2014. Dansk Folkeparti hotade även att överge samarbetet med Sverigedemokraterna om ett fördjupat samarbete med Nationella fronten inleds.[117][118]

Den 18 juni 2014 meddelade Sverigedemokraterna att de har anslutit sig till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD).[6]

Ekonomiska donationer[redigera | redigera wikitext]

Inför riksdagsvalet 1998 fick Sverigedemokraterna ett betydande ekonomiskt stöd av franska Nationella fronten,[119] för tryckning av politiskt material som bland annat valfoldrar. Utländska donationer har även senare finansierat Sverigedemokraternas politiska verksamhet. Inför europaparlamentsvalet 2004 kontaktede Bernard Mengal, en belgisk bokförläggare, partiet med ett erbjudande om att betala ett stort postutskick åt partiet, något som accepterades trots indikationer på att Mengal hyste rasistiska värderingar.[119][120]

Media och samarbeten[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna ger ut tidningen SD-Kuriren som är partiets officiella organ och medlemstidning (sedan 2003). Tidskriften utkommer i Lund 4–6 gånger per år. Ansvarig utgivare är Richard Jomshof, som från och med 1999 var chefredaktör men som 2009 efterträddes av Tommy Hansson. Nuvarande chefredaktör är Paula Bieler som tillträdde 1 juli 2013.[121]

Partiet har på senare tid kopplats samman med bloggen AvpixlatKent Ekeroth upplåtit sitt bankkonto för donationer till sajten och även haft synpunkter på det redaktionella innehållet men partiledningen ser inget problem med att Ekeroth är med och styr arbetet på Avpixlat.[122] Tidigare uttalade Jimmie Åkesson att det var problematiskt att partiet förknippas med sajten och att partiet saknar kontroll över denna.[122][123] Avpixlat fick sin förste ansvarige utgivare, Mats Dagerlind, i maj 2014.[124]

I slutet av 2012 distribuerade Sverigedemokraterna ett nummer av tidningen Dispatch International till samtliga sina medlemmar, vilket väckte starka reaktioner eftersom tidningen beskrivs som rasistisk och islamfientlig.[125][126][127] Beslutet att distribuera ett nummer av tidningen togs av SD-kurirens ansvariga utgivare Richard Jomshof som försvarade beslutet med att tidningen har en viktig roll i samhällsdebatten eftersom den diskuterar islam på ett sätt andra inte gör.[126]

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Mandaten i denna statistik utgör valresultatet och kan ändra sig under mandatperioderna på grund av politiska vildar eller tomma stolar.

Riksdagsval[redigera | redigera wikitext]

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)
Mandat Förändring
mandat
Ref
1988 1 118 0,02 % 0 av 349 [128]
1991 4 887 0,09 % +0,07 0 av 349 0 [128]
1994 13 954 0,25 % +0,16 0 av 349 0 [128]
1998 19 624 0,37 % +0,12 0 av 349 0 [129]
2002 76 300 1,44 % +1,07 0 av 349 0 [130]
2006 162 463 2,93 % +1,49 0 av 349 0 [34]
2010 339 610 5,70 % +2,77 20 av 349 +20 [39]
2014 801 178 12,86 % +7,16 49 av 349 +29 [8]

Landstingsval[redigera | redigera wikitext]

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)
Mandat Förändring
mandat
Ref
1988 0
1991 0 0
1994 0 0
1998 0 0
2002 29 511 0 av 1 656 0 [131]
2006 149 891 2,77 % 16 +16 [128][132]
2010 266 307 4,58 % +1,81 68 av 1 662 +52 [133]
2014 561 611 9,14 % +4,56 161 av 1 678 +93 [9]

Kommunalval[redigera | redigera wikitext]

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)
Mandat Förändring
mandat
Ref
1988 0
1991 2 +2 [128]
1994 5 +3 [128]
1998 8 +3 [128]
2002 47 704 49 av 13 274 +41 [128][134]
2006 159 105 2,88 % 281 av 13 092 +232 [128][135]
2010 290 782 4,91 % +2,03 612 av 12 978 +331 [136]
2014 581 475 9,33 % +4,42 1 324 av 12 780 +712 [10]

Europaparlamentsval[redigera | redigera wikitext]

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)
Mandat Förändring
mandat
Ref
1999 8 568 0,33 % 0 av 22 [29]
2004 28 303 1,13 % +0,80 0 av 19 0 [137]
2009 103 584 3,27 % +2,14 0 av 18 0 [35]
2014 359 248 9,67 % +6,40 2 av 20 +2 [7]

Kyrkomötesval[redigera | redigera wikitext]

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.)
Mandat Förändring
mandat
Ref
2001 6 922 0,83 % 2 av 251 [30]
2005 11 877 1,74 % +0,91 4 av 251 +2 [138]
2009 18 815 2,86 % +1,12 7 av 251 +3 [36]
2013 40 571 5,97 % +3,11 15 av 251[a] +8 [139]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2 av 251 mandat är reserverade för utlandsvalkretsen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Partisekreterarbrev februari 2014” (på svenska). http://sdkuriren.se/partisekreterarbrev-februari-2014/. Läst 2014-03-01. 
  2. ^ [a b c d] Olsson, Tobias (26 november 2011). ”Partiledningen vann strid om principprogrammet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partiledningen-vann-strid-om-principprogrammet_6665934.svd. Läst 26 november 2011. 
  3. ^ [a b c d] Rydgren 2005, s. 124
  4. ^ ”Våga stå för något”. Helsingborgs Dagblad,. http://hd.se/kultur/boken/2014/04/14/vaga-sta-for-nagot/. Läst 10 juni 2014. 
  5. ^ ”Statsvetare: Bekymmersam framgång för främlingsfientliga”. Världen idag. http://www.varldenidag.se/nyhet/2014/05/26/Statsvetare-Bekymmersam-framgang-for-framlingsfientliga/. Läst 10 juni 2014. 
  6. ^ [a b c] Küchler, Teresa (18 juni 2014). ”SD går med Ukip i EU-parlamentet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/valet2014/sd-gar-med-ukip-i-eu-parlamentet_3672172.svd. Läst 18 juni 2014. 
  7. ^ [a b] ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 30 maj 2014. http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 1 juni 2014. 
  8. ^ [a b] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 19 september 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 september 2014. 
  9. ^ [a b] ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 29 september 2014. 
  10. ^ [a b] ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 29 september 2014. 
  11. ^ Jens Rydgren, Från Le Pen till Pim Fortuyn. Sidnummer 215. Liber, 2004. ISBN 91-47-07376-4
  12. ^ [a b c] ”Främlingsfienden inom oss”. SOU 2012:74. Statens offentliga utredningar. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf. Läst 24 mars 2014. 
  13. ^ Jens Rydgren, Från Le Pen till Pim Fortuyn. Sidnummer 215. Liber, 2004. ISBN 91-47-07376-4
  14. ^ Forum för levande historia: En antidemokratisk rörelses framväxt ”1988 bildades istället Sverigedemokraterna av dem som hade sin bakgrund i Bevara Sverige Svenskt.” [död länk]
  15. ^ Expo: Researchpaket Sverigedemokraterna [död länk]
  16. ^ Andersson, Hans (2007). Från Bevara Sverige svenskt BSS 1979 till Sverigedemokraterna 2006. Malmö: Skrivareförlaget. ISBN 91-86794-69-8. http://www.svard.biz/ekat2/prodpres.cfm?produktid=1069&butik=2&kundid=25108 
  17. ^ Bergling, Mikael & Nejman, Fredrik (2002). ”Extremhögerns nya ansikte i politiken”. Dagens Arbete (10). http://www.da.se/home/da/home.nsf/unid//078BBE05C16425BA41256C6F003D7DCA?OpenDocument. 
  18. ^ Kaliber (2009). ”Det dubbla ansiktet – Sverigedemokraterna granskas”. Sveriges Radio. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=2728776. 
  19. ^ Joakim Larsson (2010). ”Sverigedemokraternas historia”. Joakim Larsson. http://jockelarson.wordpress.com/2010/12/01/sverigedemokraternas-historia/. 
  20. ^ ”Sverigedemokraternas vitbok 1988-2014”. Expo. http://expo.se/www/download/sds_vitbok_Expo_2_2014.pdf. Läst 21 augusti 2014. 
  21. ^ ”Hjälp oss påminna om SD:s historia”. Expo idag. http://expo.se/2013/hjalp-oss-paminna-om-sds-historia_5655.html. Läst 21 augusti 2014. 
  22. ^ ”Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna”. ETC. http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna. Läst 21 augusti 2014. 
  23. ^ Sd:s mörka historia”. Expressen. 23 september 2006. http://www.expressen.se/nyheter/sds-morka-historia/. Läst 28 september 2014. 
  24. ^ [a b] Sverigedemokraterna 10 år!!! : 1988–1998. Stockholm: Sverigedemokraterna. 1998. Libris 2434119 
  25. ^ Falköpings Tidning, 21 oktober 1995, sidan 9.
  26. ^ [a b] Mattsson, Pontus (2009). Sverigedemokraterna in på bara skinnet. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11768-6 
  27. ^ Meland, Astrid (12 september 2010). ”Gikk med naziuniform, hakekors og brunskjorte” (på norska). Dagbladet. http://www.dagbladet.no/2010/09/12/magasinet/politikk/utenriks/sverige/sverigedemokraterna/13277818/. Läst 28 september 2014. 
  28. ^ Teitelbaum 2013, sid 85–86
  29. ^ [a b] ”Övriga partier EU-val 99”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm. Läst 14 november 2010. 
  30. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2001”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  31. ^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. 2005-11-13. http://www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2. Läst 2010-02-17. 
  32. ^ Nandorf, Tove (23 december 2006). ”Sd anklagas för blåsippestöld”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-anklagas-for-blasippestold/. Läst 28 september 2014. 
  33. ^ Mynewsdesk (26 maj 2006). ”Sverigedemokraterna byter partisymbol”. Pressmeddelande. Läst 29 september 2014.
  34. ^ [a b] ”Val till riksdagen”. Valmyndigheten. 21 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  35. ^ [a b] ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 11 juni 2009. http://www.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  36. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2009”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  37. ^ ”Sverigedemokraterna växer rekordartat”. SD Kuriren. 8 januari 2010. Arkiverad från originalet den 12 januari 2010. http://web.archive.org/web/20100112142703/http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2010/01/08/sverigedemokraterna_vaxer_rekordartat. 
  38. ^ http://www.sverigedemokraterna.net/index.php?action=fullnews&id=1211 [död länk]
  39. ^ [a b] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 23 september 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  40. ^ Stiernstedt, Jenny (24 oktober 2012). ”SD lanserar en intern glosbok”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-lanserar-en-intern-glosbok_7614956.svd. Läst 28 september 2014. 
  41. ^ Åkesson städar upp i SD”. Svenska Dagbladet. TT. 12 oktober 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/akesson-stadar-upp-i-sd_7578948.svd. Läst 28 september 2014. 
  42. ^ Eriksson, Göran (18 november 2012). ”Krisande SD får rekordstort stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/krisande-sd-far-rekordstort-stod_7678446.svd. Läst 28 september 2014. 
  43. ^ SD tredje största parti”. Svenska Dagbladet. TT. 26 oktober 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-tredje-storsta-parti_7616674.svd. Läst 28 september 2014. 
  44. ^ [a b c d] Rydgren 2005, s. 119
  45. ^ ”Sverigedemokraternas principprogram 2011” (PDF). http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf. Läst 26 oktober 2014. 
  46. ^ Rydgren 2005, s. 118ff
  47. ^ ”Sverigedemokraternas Principprogram” (PDF). Tidigare principprogram (2005). Sverigedemokraterna. 08. Arkiverad från originalet den 2010-11-29. http://web.archive.org/web/20101129043648/http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf. Läst 2010-11-25. 
  48. ^ ”Sverigedemokraterna”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sverigedemokraterna. Läst 27 oktober 2010. 
  49. ^ ”Parties and Elections in Europe” (på engelska). Wolfram Nordsieck. http://www.parties-and-elections.eu/sweden.html. Läst 28 september 2014. 
  50. ^ Mudde, Cas (2007) (på engelska). Populist Radical Right Parties in Europe. Cambrigde University Press. ISBN 978-0-521-61632-4 
  51. ^ ”Radical Right-wing Populism in Sweden and Denmark” (på engelska). The Centre for the Study of European Politics and Society (Jens Rydgren). http://hsf.bgu.ac.il/europe/index.aspx?pgid=pg_127842651505941456. Läst 19 oktober 2012. 
  52. ^ ”Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet” (PDF). Stockholm: Statens medieråd. maj 2013. http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/95/64/cc6cdb46.pdf. Läst 28 september 2014. 
  53. ^ Granskningsnämnden för radio och tv (10 juni 2013). ”Dnr: 13/00495” (PDF). http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/209160.pdf. Läst 28 september 2014. 
  54. ^ Mellgren, Fredrik (12 juni 2013). ”Granskningsnämnden: Tillåtet att kalla SD främlingsfientligt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okej-kalla-sd-framlingsfientligt_8260682.svd. Läst 28 september 2014. 
  55. ^ ”Valet 2010”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad 30 april 2010. http://web.archive.org/web/20100430033438/http://sverigedemokraterna.se/valet-2010. Läst 30 september 2014. 
  56. ^ Melén, Johanna (31 maj 2010). ”Allt till alla – med hjälp av stängda gränser”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12328690.ab. Läst 30 september 2014. 
  57. ^ Regnér, Åsa; Wingborg, Mats (17 mars 2010). ”SD:s familjepolitik extremast i Sverige”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article6791957.ab. Läst 25 juni 2010. 
  58. ^ Quensel, Anna-Sofia; Vergara, Daniel (13 september 2013). ”SD: "Kyrkan ska missionera i invandrartäta områden"”. Expo. http://expo.se/2013/sd-kyrkan-ska-missionera-i-invandrartata-omraden_6125.html. Läst 28 september 2014. 
  59. ^ Zetterman, Jacob (18 juli 2014). ”Jimmie Åkesson: Gud är en uppsättning normer och värderingar”. Dagen. http://www.dagen.se/dokument/jimmie-%C3%A5kesson-gud-%C3%A4r-en-upps%C3%A4ttning-normer-och-v%C3%A4rderingar-1.92973. Läst 28 september 2014. 
  60. ^ Valmanifest 2009”. fadernaskyrka.se. http://fadernaskyrka.se/manifest-2009/. Läst 18 december 2012. 
  61. ^ Skalin, Johnny (27 april 2009). ”Motion om att avveckla skattefinansierat stöd för invandrarföreningar”. Sverigedemokraterna.se. Sverigedemokraterna - Sundsvall. https://sundsvall.sverigedemokraterna.se/2009/06/23/title_2302/. Läst 28 september 2014. 
  62. ^ Josefsson, Magnus (26 maj 2008). ”Sverigedemokrater vill stoppa bidrag till invandrarföreningar”. Borås Tidning. http://www.bt.se/nyheter/tranemo/article659701.ece. Läst 28 september 2014. 
  63. ^ ”Invandrarpolitiskt program”. 19 maj 2007. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 3 januari 2010.  [ej i angiven källa]
  64. ^ Dontsov, Peter (31 juli 2009). ”Riskerar uteslutning från Sverigedemokraterna”. Helsingborgs Dagblad. http://hd.se/landskrona/2009/07/31/riskerar-uteslutning-fraan/. Läst 28 september 2014. 
  65. ^ ”Skrivelse från Sverigedemokraterna Stockholms Stad till Skärholmens stadsdelsnämnd: Angående Skärholmens Islamiska kulturförenings ansökan om plats för moskébyggnad i Skärholmen”. 22 augusti 2009. http://stockholmsstad.sverigedemokraterna.se/page/2/. Läst 3 januari 2010. 
  66. ^ ”Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19”. sverigedemokraterna.net. 19 maj 2007. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 6 januari 2010. 
  67. ^ ”Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. http://www.sverigedemokraterna.net/asikt_id.php?action=fullnews&id=1193. 
  68. ^ Orrenius, Niklas (26 oktober 2005). ”Sverigedemokraterna rensar ut medlemmar”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/sverige/article124597/Sverigedemokraterna-rensar-ut-medlemmar.html. Läst 28 september 2014. 
  69. ^ ”Invandringspolitiskt program”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 2 maj 2012. http://web.archive.org/web/20120502123020/https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 28 september 2014. 
  70. ^ Åkesson, Jimmie. ”Muslimerna är vårt största utländska hot”. Debatt. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab. Läst 24 mars 2014. 
  71. ^ ”Krafttag mot brottsligheten”. sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/vara-viktigaste-fragor/krafttag-mot-brottsligheten/. Läst 5 januari 2012. 
  72. ^ ”En trygg och värdig ålderdom - antaget 2010-03-27”. sverigedemokraterna.net. 27 mars 2010. http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/. Läst 25 juni 2010. 
  73. ^ ”Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. sverigedemokraterna.net. 17 oktober 2009. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 3 januari 2010. 
  74. ^ [a b] ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 1 maj 2005. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 4 januari 2010. 
  75. ^ ”Sverigedemokraterna svarar på Alliansens 100 frågor”. Sverigedemokraterna.se. 23 juni 2010. Arkiverad 26 juni 2010. http://web.archive.org/web/20100626104532/http://sverigedemokraterna.se/2010/06/23/sverigedemokraterna-svarar-pa-alliansens-100-fragor. Läst 28 september 2014. 
  76. ^ ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 1 maj 2005. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 4 januari 2010. 
  77. ^ "Hållningen i abortfrågan påverkar vilket block Sd kan tänkas stödja i riksdagen" Pressmeddelande från Sverigedemokraterna, 27 februari 2007, MyNewsdesk
  78. ^ [a b] ”Vår politik A till Ö”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/var-politik-a-till-o/. Läst 29 september 2014. 
  79. ^ ”Partiet för starka familjer”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/jamstalldhetspolitik/. Läst 29 september 2014. 
  80. ^ ”Frågor om friskolor och friskoleetableringar”. Stockholm: Riksdagen.se. 3 oktober 2013. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fragor-om-friskolor-och-frisko_H102Ub474/?text=true. Läst 29 september 2014. 
  81. ^ Kleberg, Carl Fridh (18 oktober 2010). ”SD kräver betyg från årskurs fyra”. Dagens Nyheter. TT. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-kraver-betyg-fran-arskurs-fyra/. Läst 29 september 2014. 
  82. ^ ”Partiet för en värdig sjukvård”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/sjukvardspolitik/. Läst 29 september 2014. 
  83. ^ ”Partiet för ett säkert djurskydd”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/djurskydd/. Läst 29 september 2014. 
  84. ^ ”Partiet för en EU-kritisk politik”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/eu-politk/. Läst 29 september 2014. 
  85. ^ Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se [död länk]
  86. ^ http://www.sverigedemokraterna.net/LD2009PRESS/vb.pdf [död länk]
  87. ^ Stenquist, Victor (2 november 2012). ”Höjdare inom Sverigedemokraterna avgår”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15715174.ab. Läst 29 september 2014. 
  88. ^ [a b] Högström, Erik (15 november 2012). ”Almqvist tvingades bort efter filmen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/almqvist-tvingades-bort-efter-filmen/. Läst 29 september 2014. 
  89. ^ http://www.svtplay.se/klipp/656290/hela-intervjun-med-lars-isovaara
  90. ^ ”Sverigedemokraternas Verksamhetsberättelse : För verksamhetsperioden 2011-2013” (PDF). Sverigedemokraterna.se. Sverigedemokraterna. 25 oktober 2013. sid. 5. Arkiverad från originalet den 29 september 2014. http://web.archive.org/web/20140929004924/http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/11/Verksamhetsber%C3%A4ttelse-f%C3%B6r-verksamhetsperioden-2011-2013.pdf. Läst 29 september 2014. 
  91. ^ [a b c d] ”Partiets historik i kronologisk ordning”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501195943/http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/. Läst 29 september 2014. 
  92. ^ [a b] Sverigedemokraternas milstolpar”, Expo, http://expo.se/2011/sverigedemokraternas-milstolpar_3620.html, läst 19 juni 2014 
  93. ^ [a b] Poohl, Daniel (7 maj 2005), ”Ny partiledare i SD”, Expo, http://expo.se/2005/ny-partiledare-i-sd_1324.html, läst 19 juni 2014 
  94. ^ Hennel, Lena (22 november 2013). ”SD bygger upp egen säkerhetsorganisation”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-bygger-upp-egen-sakerhetsorganisation_8755894.svd. Läst 28 mars 2014. 
  95. ^ [a b] ”Åkesson kritisk mot säkerheten”. TV4. http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/%C3%A5kesson-kritisk-mot-s%C3%A4kerheten-2481654. Läst 28 mars 2014. 
  96. ^ ”Politikernas trygghetsundersökning 2012”. BRÅ. december 2012. http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800058601/1363787633610/2012_14_PTU_politikernas_trygghetsunders_kning_webb.pdf. Läst 29 mars 2014. 
  97. ^ Eriksson, Gustaf (24 september 2013). ”Sverigedemokraterna övervakar medlemmars mejl”. Metro. http://www.metro.se/nyheter/sverigedemokraterna-overvakar-medlemmars-mejl/EVHmix!5D79zEbAFmC8s/. Läst 28 mars 2014. 
  98. ^ ”Med anledning av påstådd e-postövervakning”. SD-kuriren. https://sdkuriren.se/med-anledning-av-pastadd-e-postovervakning/. Läst 28 mars 2014. 
  99. ^ Idling, Lillemor (9 november 2011). ”Hot tömmer SD-stolar i kommunerna”. Dagens Nyheter. TT. http://www.dn.se/nyheter/sverige/hot-tommer-sd-stolar-i-kommunerna/. Läst 29 september 2014. 
  100. ^ Tolv personer utesluts ur SD”. Svenska Dagbladet. TT. 18 mars 2013. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tolv-personer-utesluts-ur-sd_8008312.svd. 
  101. ^ Wadebäck, Pernilla (28 mars 2013). ”Patrik Ehn om uteslutningen ur SD: "Internt maktspel"”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5488303. 
  102. ^ Patrik Ehn mans the Arktos book table. 12 September 2013. http://visuellammunition.tumblr.com/post/63377924658. 
  103. ^ ”"Jag är ledsen för partiets skull"”. P4 Halland. Sveriges Radio. 15 november 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5347965. Läst 29 september 2014. 
  104. ^ Zachariasson, Helena (20 november 2012). ”Åkesson tveksam om Ekeroths framtid”. SVT Nyheter. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/sverige/akesson-tveksam-om-ekeroth. Läst 29 september 2014. 
  105. ^ Ekeroth lämnar allt utom lönen”. Dagens Nyheter. TT. 21 november 2012. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ekeroth-lamnar-allt-utom-lonen/. Läst 29 september 2014. 
  106. ^ Röstlund, Lisa (15 november 2012). ”Christian Westling: ”Jag kommer fortsätta””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15779890.ab. Läst 29 september 2014. 
  107. ^ Kasselstrand, Gustav; Hahne, William (15 november 2012). ””Helt fel låta Almqvist gå””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/helt-fel-lata-almqvist-ga/. Läst 29 september 2014. 
  108. ^ Skarin, Anna (15 november 2012). ”SDU: "Fel av Åkesson att låta Almqvist gå"”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sdu-fel-av-akesson-att-lata-almqvist-ga/. Läst 29 september 2014. 
  109. ^ Svahn, Clas (21 november 2012). ”SDU-ordföranden sparkas från kansliet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/sdu-ordforanden-sparkas-fran-kansliet/. Läst 29 september 2014. 
  110. ^ SD svänger om Nationella fronten”. Svenska Dagbladet. Stockholm TT. 27 maj 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-svanger-om-nationella-fronten_3604544.svd. Läst 29 september 2014. 
  111. ^ [a b c d e f] Olsson, Lova (13 november 2010). ”Nu får SD mer danskt stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-far-sd-mer-danskt-stod_5664151.svd. Läst 14 november 2010. 
  112. ^ Olsson, Kristina (20 oktober 2009). ”Dansk Folkeparti ger Sverigedemokraterna kalla handen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-folkeparti-ger-sverigedemokraterna-kalla-handen_3681621.svd. Läst 14 november 2010. 
  113. ^ Brandel, Tobias (11 september 2010). ”Kjærsgaard kritiserade Sahlin och Reinfeldt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kjaersgaard-kritiserade-sahlin-och-reinfeldt_5304553.svd. Läst 14 november 2010. 
  114. ^ [a b] Haglund, Fredrik (27 maj 2013). ”Sverigedemokraterna söker samarbete inför EU-val”. Europaportalen. http://www.europaportalen.se/2013/05/sverigedemokraterna-soker-samarbete-infor-eu-val. Läst 29 september 2014. 
  115. ^ ”‘Vlaams Belang gaat praten met Wilders’” (på nederländska). Standaard. 27 maj 2013. 
  116. ^ ”Högerextrema partier vill skapa en ny partigrupp efter EU-valet”. Studio Ett. Sveriges Radio. 14 november 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5703892. Läst 29 september 2014. 
  117. ^ SD varnas för Le Pen”. Metro. TT. 24 november 2013. http://www.metro.se/nyheter/sd-varnas-for-le-pen/EVHmkx!X4jjrKnj4dZsw/. Läst 29 september 2014. 
  118. ^ Holmström, Gustav (14 november 2013). ”Dansk folkeparti hotar med att överge Sverigedemokraterna”. Nyheter24. http://nyheter24.se/nyheter/politik/756991-dansk-folkeparti-hotar-med-att-overge-sverigedemokraterna. Läst 29 september 2014. 
  119. ^ [a b] Bolin, Niklas (2013). Målsättning riksdagen. Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
  120. ^ Garme, Cecilia (24 april 2004). ”Sverigedemokraterna får miljoner av rik rasist”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sverigedemokraterna-far-miljoner-av-rik-rasist/. Läst 29 september 2014. 
  121. ^ http://sdkuriren.se/
  122. ^ [a b] Sköld, Josefin (27 juni 2013). ”SD har inga problem med Ekeroths inblandning i Avpixlat”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17034925.ab. Läst 29 september 2014. 
  123. ^ ”Almedalen 1 juli: Sverigedemokraternas dag med Jimmie Åkessons tal”. Sveriges Radio i Almedalen. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3227&artikel=5578186. Läst 29 september 2014. 
  124. ^ Avpixlat får ansvarig utgivare. Dagens Nyheter, den 2 juni 2014. Läst 28 juli 2014.
  125. ^ Vergara, Daniel (22 november 2012). ”SD distribuerar rasistisk tidning”. Expo. http://expo.se/2012/sd-distribuerar-rasistisk-tidning_5478.html. Läst 29 september 2014. 
  126. ^ [a b] Pettersson Normark, Frida; Zachariasson, Helena (22 november 2012). ””Islam värre hot än nazismen””. SVT Nyheter. TT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/sd-skickar-ut-islamkritisk-tidning. Läst 10 juli 2013. 
  127. ^ SD skickar ut islamfientlig tidning”. Svenska Dagbladet. TT. 22 november 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-skickar-ut-islamfientlig-tidning_7690520.svd. Läst 10 juli 2013. 
  128. ^ [a b c d e f g h i] ”Sverigedemokraternas valresultat 1988-2010”. Sverigedemokraterna. https://sverigedemokraterna.se/vart-parti/val/. Läst 20 juni 2014. 
  129. ^ ”Övriga partier riksdagsvalet 1998”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  130. ^ ”Sverige - Valområde - 2002-09-27 09:16:45”. Valmyndigheten. 27 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00R/00.html. Läst 14 november 2010. 
  131. ^ ”Sverige - Summering - 2002-09-26 15:37:38”. Valmyndigheten. 26 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html. Läst 14 november 2010. 
  132. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 28 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/L/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  133. ^ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 1 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  134. ^ ”Sverige - Summering - 2003-03-20 10:49:22”. Valmyndigheten. 20 mars 2003. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html. Läst 14 november 2010. 
  135. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 4 december 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  136. ^ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 5 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  137. ^ ”Europaparlamentsval 13 juni 2004”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html. Läst 14 november 2010. 
  138. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2005”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  139. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2013”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2013/slutg/valresultat/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 3 december 2013. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. ISBN 91-44-04307-4 
  • Teitelbaum, Benjamin (2013) (på engelska). "Come Hear Our Merry Song:" Shifts in the Sound of Contemporary Swedish Radical Nationalism. Ph.D. Dissertation. Brown University 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]