Qin (stat)
| Qin | ||||
| 秦 Qín (Kinesiska) | ||||
| ||||
 | ||||
| Huvudstad | Xiquanqiu 西犬丘[1] nära dagens Tianshui Pingyang 平陽[1] nära dagens Baoji Yong 雍[1] nära dagens Fengxiang 鳳翔 Jingyang 涇陽[1] Liyang 櫟陽[1] nära dagens Gaoling 高陵 Xianyang 咸陽[1] (från 350 f.Kr.) nära dagens Xi'an
| |||
| Religion | Legalism Kinesisk folkreligion | |||
| Bildades | 900-talet f.Kr. | |||
| – bildades ur | Zhoudynastin | |||
| Upphörde | 221 f.Kr. | |||
| – upphörde genom | omvandling | |||
| – uppgick i | Qindynastin | |||
| Idag del av |  Kina
| |||
Qin 秦 var från början ett territorium i Zhoudynastins Kina (1046–256 f.Kr.) i södra Shaanxi som successivt i flera steg växte och blev en självständig stat som skulle komma att utvecklas till den första kejserliga dynastin; Qindynastin 221 f.Kr. Qin styrdes av huset Ying 嬴.[1]
Historia
Mytisk början
Qinhärskarna räknade som sin stamfar Da Fei 大費 som hade hjälpt den Store Yu 大禹, grundaren av Xiadynastin (2070–1600 f.Kr.), med hydrologiska projekt att kontrollera floderna och blev belönad av Kejsare Shun 帝舜 med familjenamnet Ying 贏 och titeln Bo Yi, 伯益.[1] Da Fei fick två söner, Da Lian 大廉 och Ruo Mu 若木, som skapade två familjegrenar av huset Ying 贏 som båda fick betydande positioner i den efterföljande Shangdynastin (1600–1046 f.Kr.)[1]
Feodal fortsättning
Under Zhoudynastins Kung Xiao (regeringstid. 910-895 f.Kr.[1]) hade en senare ättling av Da Lian, Feizi 秦非子, blivit tilldelat territoriet Qin. År 770 f.Kr. hjälpte Qins härskare Kung You 周幽王 att slå ner en attack från angripande västliga stammar och blev belönad med titeln Hertig Xiang 秦襄公 och Qin är nu en etablerad feodal stat i Zhoudynastin.[1]
Under Vår- och höstperioden (770–481 f.Kr.) täckte staten Qin ungefär dagens Shaanxiprovins och under De stridande staterna (481–221 f.Kr.) hade Qin blivit en av "de sju starka staterna" (tillsammans med Qi, Chu, Han, Yan, Zhao och Wei) som i ett långt inbördeskrig stred om makten. Under tiden för Hertig Xiao (r. 361–338 f.Kr.) började riket bli starkare. Legalismen började införas efter att filosofen Shang Yang blev anställd i hovet.[2] Kung Zhaoxiang (306–251 f.Kr.) gjorde mycket militära framgångar inte minst på grund av den extremt framgångsrika general Bai Qi. Flera viktiga större slag vanns som stärkte Qin såsom Slaget vid Yique 293 f.Kr., Slaget vid Yan och Ying 278 f.Kr., Slaget vid Huayang 273 f.Kr. och Slaget vid Changping 260 f.Kr.. År 256 f,Kr, störtade Qin's arme slutligen Zhoudynastin efter att ha erövrat Wangcheng och Kung Nan kapitulerade.[3][4] År 230 till 221 f.Kr. under Qins föreningskrig besegrade Ying Zheng den sista konkurrenten och utropade sig till "Förste Kejsare" (shi huangdi 始皇帝) (av Qindynastin). Han blev därmed den förste kinesiske regent som använde titeln "kejsare" (皇帝, huángdì).
I och med att kriget var vunnet och hela kina var enat under Qin Shi Huangdi| övergår staten Qin till att bli Qindynastin (221–206 f.Kr.).
Huvudstäder
- Se även Kinas huvudstäder
| Stad1 | Kinesiskt namn1 | Period1 | Not | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Pingyang | 平阳 | 714-677 f.Kr. | - | ||
| Yong | 雍 | 677-ca 383 f.Kr. | dagens Fengxiang.[5] | ||
| Yueyang | 樾阳 | ca 383-350 f.Kr. | - | ||
| Xianyang | 咸阳 | 350-206 f.Kr. | från år 221 f.Kr. huvudstad för Qindynastin. | ||
| 1 Där inget annat anges, Ref. Jane Portal (2007) ”The First Emperor: China's Terracotta Army”, Sid 32, ISBN 9780714124476 | |||||
Regentlängd
- Se även Lista över Kinas kejsare
| Regentnamn1 | Personnamn1 | Regenttid1 | Not2 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Feizi, 秦非子 | - | 900-858 f.Kr. | Ättling till Fei Lian 蜚廉 | ||
| Markis av Qin, 秦侯 | - | 858-848 f.Kr. | Son till Fei Zi[6] | ||
| Gongbo, 秦公伯 | - | 846-844 f.Kr. | Son till Markis av Qin[6] | ||
| Zhong, 秦仲 | - | 845-822 f.Kr. | Son till Gongbo[6] | ||
| Hertig Zhuang, 秦莊公 | Ying Ye, 嬴也 | 822-778 f.Kr. | Titeln Hertig fick han Postumt Son till Hertig Zhong | ||
| Hertig Xiang, 秦襄公 | - | 777-766 f.Kr. | Yngre bror eller son till Hertig Zhuang[1][6] | ||
| Hertig Wen, 秦文公 | - | 765-716 f.Kr. | Son till Hertig Xiang[6] | ||
| Hertig Jing, 秦靜公 | - | 716-716 f.Kr. | Son till Hertig Wen[6] | ||
| Hertig Ning, 秦寧公 alt. Hertig Xian 秦憲公[6] |
- | 715-704 f.Kr. | Son till Hertig Jing[6] | ||
| Chu Zi, 秦出子 | - | 703-698 f.Kr. | Yngre son till Hertig Ning | ||
| Hertig Wu, 秦武公 | - | 697-678 f.Kr. | Son till Hertig Ning | ||
| Hertig De, 秦德公 | - | 677-676 f.Kr. | Bror till Hertig Wu | ||
| Hertig Xuan, 秦宣公 | - | 675-664 f.Kr. | Son till Hertig De | ||
| Hertig Cheng, 秦成公 | - | 663-660 f.Kr. | Bror till Hertig Xuan | ||
| Hertig Mu, 秦穆公 | Ying Renhao, 嬴任好 | 659-621 f.Kr. | Bror till Hertig Cheng (och Hertig Xuan) | ||
| Hertig Kang, 秦康公 | Ying Ying, 嬴罃 | 620-609 f.Kr. | Även känd som Prins Ying 罃. Son till Hertig Mu. | ||
| Hertig Gong, 秦共公 | Ying Dao, 嬴稻 | 608-604 f.Kr. | Även känd som Prins He 和. Son till Hertig Kang. | ||
| Hertig Huan, 秦桓公 | Ying Rong, 嬴榮 | 603-577 f.Kr. | Även känd som Prins Rong 榮. Son till Hertig Gong. | ||
| Hertig Jing, 秦景公 | Ying Hou, 嬴後 | 576-537 f.Kr. | Son till Hertig Huan[6] | ||
| Hertig Ai, 秦哀公 | - | 536-501 f.Kr. | Son till Hertig Jing[6] | ||
| Hertig Yi, 秦夷公 | - | 501-500 f.Kr. | Titeln Hertig fick han Postumt. Son till Hertig Ai | ||
| Hertig Hui I, 秦惠公 | - | 500-491 f.Kr. | Son till Hertig Yi | ||
| Hertig Dao, 秦悼公 | - | 490-477 f.Kr. | Son till Hertig Hui I[6] | ||
| Hertig Ligong, 秦厲共公 | Ying Ci, 嬴刺 | 476-443 f.Kr. | Son till Hertig Dao[6] | ||
| Hertig Zao, 秦躁公 | - | 442-429 f.Kr. | Son till Hertig Ligong[6] | ||
| Hertig Huai, 秦懷公 | - | 428-425 f.Kr. | Bror till Hertig Zao | ||
| Hertig Ling, 秦靈公 | Ying Su, 嬴肅 | 424-415 f.Kr. | Barnbarn till Hertig Huai | ||
| Hertig Jian, 秦簡公 | Ying Daozi, 嬴悼子 | 414-400 f.Kr. | Son till Hertig Huai[6] | ||
| Hertig Hui II, 秦惠公 | - | 399-387 f.Kr. | Son till Hertig Jian[6] | ||
| Hertig Chu, 秦出公 | - | 386-385 f.Kr. | Även känd som Chu Zi, 秦出子 Son till Hertig Hui II[6] | ||
| Hertig Xian, 秦獻公 | Ying Shixi, 嬴師隰 | 384-362 f.Kr. | Barnbarns barn till Hertig Huai[6] | ||
| Hertig Xiao 秦孝公 | - | 361-338 f.Kr. | Även känd som Prins Quliang 渠梁. Son till Hertig Xian. | ||
| Kung Huiwen, 秦惠文王 | Ying Si, 嬴駟 | 337-311 f.Kr. | Regerade under titeln Prins Si 駟. Även känd som Baron Huiwen 秦惠文君 Son till Hertig Xiao[6] | ||
| Kung Wu, 秦武王 | Ying Dang, 嬴蕩 | 310-307 f.Kr. | Även känd som Prins Dang 蕩 Son till Kung Huiwen[6] | ||
| Kung Zhaoxiang, 秦昭襄王 | Ying Ji, 嬴稷 | 306-251 f.Kr. | Yngre bror till Kung Wu. | ||
| Kung Xiaowen, 秦孝文王 | Ying Zhu, 嬴柱 | 250-250 f.Kr. | Känd som Prins Zhu 柱. Son till Kung Zhaoxiang. Postumt känd som Kung Xiaowen.[6] | ||
| Kung Zhuangxiang, 秦莊襄王 | Ying Zichu, 嬴子楚 | 249-247 f.Kr. | Son till Kung Xiaowen. | ||
| Shi Huangdi, 秦始皇帝 | Ying Zheng, 嬴政 | 246-210 f.Kr. | Son till Kung Zhuang Xiang. Kung av Qin. Från 221 f.Kr. Kejsare Shi Huangdi | ||
| 1 Där inget annat anges, Ref. ”诸子百家 Chinese Text Project”, Rulers of Qín (秦) | |||||
| 2 Där inget annat anges, Ref. ”CHINAKNOWLEDGE”, Chinese History - Qin 秦 (Zhou period feudal state) | |||||
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l] ”CHINAKNOWLEDGE”, Chinese History - Qin 秦 (Zhou period feudal state)
- ^ Sima, Qian (2016). ”Qins framväxt bland de stridande staterna”. Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. sid. 31–35. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- ^ Xiong, Victor Cunrui (2016). ”East Zhou and West Zhou” (på engelska). Capital Cities and Urban Form in Pre-modern China. Taylor and Francis. ISBN 9781317235569. https://books.google.se/books?id=R6jgDAAAQBAJ&lpg=PT35&ots=lPvfgkzOv6&dq=King%20Nan%20256%20Wangcheng%20Qin&hl=sv&pg=PT35#v=onepage&q&f=false
- ^ Whiting, Marvin (2002) (på engelska). Imperial Chinese Military History. iUniverse. sid. 87–88. ISBN 978-0595221349. https://books.google.se/books?id=JJQiAz3qTCgC&lpg=PA83&dq=battle%20at%20Huayang%20Bai%20Qi&hl=sv&pg=PA87#v=onepage&q&f=false
- ^ Dong, Yaohui (2008). ”8. Anecdotes of King Zhao of State Qin” (på engelska). The Eternal Great Wall. China Nationality Art Photograph Publishing House. sid. 30. ISBN 7-80069-644-8
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] ”Wikipedia, the free encyclopedia”, Family tree of ancient Chinese emperors
Tryckta källor
- Dong, Yaohui (2008) (på engelska). The Eternal Great Wall. China Nationality Art Photograph Publishing House. ISBN 7-80069-644-8
- Sima, Qian (2016). Kinas förste kejsare. övers. Pettersson, Bengt. Natur & Kultur. ISBN 9789127143029. http://www.adlibris.com/se/bok/kinas-forste-kejsare-9789127143029
- Xiong, Victor Cunrui (2016) (på engelska). Capital Cities and Urban Form in Pre-modern China. Taylor and Francis. ISBN 9781317235569. http://www.bokus.com/bok/9781317235569/capital-cities-and-urban-form-in-pre-modern-china/
- Whiting, Marvin (2002) (på engelska). Imperial Chinese Military History. iUniverse. ISBN 978-0595221349. https://www.amazon.co.uk/Imperial-Chinese-Military-History-8000/dp/0595221343/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1476819160&sr=1-1&keywords=9780595221349
| ||||||||||||||
| ||||||||||||||
