Rational choice

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rational Choice-teori (RC) är ett samhällsvetenskapligt, teoretiskt ramverk för att förstå och matematiskt beskriva socialt och ekonomiskt beteende hos människor eller djur. Människan förutsätts vara rationell och självintresserad (egoistisk). Empiriska analyser görs genom statistisk modellering som i sin tur bygger på starkt formaliserad teori, där intrikata matematiska modeller får allt större betydelse.

Modellernas antaganden görs för att i så hög grad som möjligt kunna förutsäga och beskriva de enskildas agerande och beteende, socialt som ekonomiskt, i olika situationer. Inom ekonomisk teori är RC-teori helt dominerande, i synnerhet inom mikroekonomi där den är det överskuggande paradigmet. Även inom statsvetenskap och sociologi blir synsättet vanligare. RC-teori används också inom biologi, psykologi, kriminologi och filosofi.

När det gäller empiriskt undersökande forskning hänger rational choice-perspektivet nära samman med kvantitativa forskningsmetoder.

Grundläggande antaganden[redigera | redigera wikitext]

Se även: Mikroekonomi

Rational Choice är ett nyttoinriktat tillvägagångssätt som söker beskriva främst människors beteende med utgångspunkt i logiska grundsatser. Dessa antaganden - som är samma antaganden som görs i mikroekonomi - ligger till grund för modeller som kan beskrivas matematiskt. Grundmodellerna är enkla, men genom att hela tiden lägga till fler antaganden kan modellerna göras mer och mer tillförlitliga.

Grundläggande utgångspunkter är att individer försöker maximera sina vinster och minimera sina kostnader. Med vinst och kostnad avses inte enbart ekonomiska sådana; en vinst är istället allt som ökar individens upplevda nytta, medan en kostnad är sådant som minskar den. En viktig förutsättning för RC-teori och modellering är förenklade antaganden om individers beslutsgrunder, att stiliserade människors agerande är lika och rationellt. Vidare förutsätts oftast att individerna äger konsekventa preferensordningar samt att de prioriterar den egna nyttomaximeringen framför andras. Ofta, men inte alltid, förutsätter modellerna även att individerna har tillgång till perfekt information.

Begreppet rationalitet[redigera | redigera wikitext]

Med rationalitet avses i teorin inte samma sak som i dagligt tal.

Inom olika ämnesområden[redigera | redigera wikitext]

Nationalekonomi[redigera | redigera wikitext]

Nationalekonomin är det samhällsvetenskapliga ämne där rational-choice perspektivet uppstod. Inom nationalekonomin är rational-choice sedan flera år det helt igenom dominerande grundperspektivet.[1] Ny teoribildning och formaliserad empirisk forskning inom mikroekonomi bygger allmänt, mer eller mindre, på rational-choice-skolans grundsatser.[2] Rational choice har smält ihop med nationalekonomi i sådan grad att termen sällan används inom fältet.

Sociologi[redigera | redigera wikitext]

Inom sociologin har rational choice-teori inte fått samma fotfäste som inom nationalekonomi.

Kriminologi[redigera | redigera wikitext]

Inom kriminologin har Rational choice ett utilitaristisk perspektiv på människan. Människan förutsätts vara en rationell aktör som bedömer och väger risker (med olika mål och medel) mot eventuella kostnader och vinster med ett visst agerande. Ett bra exempel inom kriminologin på detta är hur rutinaktivitetsteorin antar att en gärningsman agerar inför ett brott (se gärningsmannaprofilering). Rational choice-teori utgör basen i rutinaktivitetsteorin och dess strategier om kontroll genom situationell brottsprevention.[3][4] Det idag dominerande perspektivet inom kriminologi är den administrativa kriminologin där rational choice och rutinaktivitetsteori utgör skolbildningens ideologisk bas.

Statsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Inom statsvetenskap har tillväxten för rational choice-teori inte gått lika snabbt som inom nationalekonomi. Spelteori räknas oftast som en del av rational choice-skolan, men utgör också dess kritik (se bunden rationalitet). Sådan teori har fått särskilt stor betydelse inom statsvetenskapen, framför allt inom internationella relationer.

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Inom praktisk filosofi har rationellt grundade, formaliserade teorier fått ökad betydelse.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Den teoretiska biologin och ekologin har sedan länge använt sig av formell modellering med utgångspunkter som är mycket lika de som görs inom mikroekonomi. Där man menar att även djurindivider beter sig nyttomaximerande i konkurrensen med andra individer och arter.

Psykologi[redigera | redigera wikitext]

Rational choice-perspektiv och formell modellering har fått ökande genomslag, exempelvis inom det starkt växande fältet evolutionär psykologi.

Kritik mot RC-teori[redigera | redigera wikitext]

En kritik som finns mot Rational Choice är bunden rationalitet som är delvis sprungen ur spelteori, delvis från organisationsteori. Utgångspunkten här är bland annat att individen är komplex (ej steril) och begränsas av den information den har (individen saknar perfekt information) och den kontext de befinner sig i. En individs agerande begränsas av de förutsättningar som ges och kan därför inte i alla lägen vara maximerande. Ett exempel är det berömda spelet Fångarnas dilemma.

Inom beteende- och statsvetenskapen finns dock en viss eftersträvan att närma sig naturvetenskapen och dess förklaringsmodeller. En vanlig kritik av rational choice är dock att dess metodologi främjar en naturvetenskapliga metodologi med tyngdpunkten liggandes åt kvantifiering och matematik, detta framför en pluralistisk metodologi.

I Pathologies of Rational Choice Theory lyfts att rational choice givit begränsade empiriska resultat inom forskningen. Inom främst statsvetenskapen har den tillämpade vetenskapen varit svag i sina statistiska metoder och när korrigering för detta gjorts har det visat sig att många av de empiriska resultaten inte längre håller. Sett från detta perspektiv har rational choice-teori tillfört väldigt lite för den övergripande förståelsen av politiska skeenden, och skulle därför tillmätas ett oproportioneligt stort vetenskapligt värde i forskningen än vad som skulle kunna anses rimligt.

Kritiken mot RC-teori kommer i hög grad från akademiker som inte använder sig av kvantitativa forskningsmetoder.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Cohenm L. & Felson, M. (1979). Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activity Approach
  • Green, D. & Shapiro, I. (1994). Pathologies of Rational Choice Theory: A Critique of Applications in Political Science
  • Gigerenzer, G. & Selten, R. (2002). Bounded Rationality
  • Hindmoorm, A. (2006). Rational Choice
  • Hedström, P. & Stern, L. (2008). Rational choice and sociology

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ stanford.edu
  2. ^ essex.ac.uk
  3. ^ Socialstyrelsen, Riskbedömningar – i dag och i framtiden
  4. ^ Sarnecki; 2003, Introduktion till kriminologi