Riksteatern

Från Wikipedia
Version från den 6 januari 2018 kl. 09.37 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 2 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Riksteaterhuset i Hallunda i Botkyrka kommun, fasaden mot Hallundavägen med monumentalmålningar av Lennart Mörk.
Fasadutsmyckning på Riksteaterns huvudkontor i Botkyrka av Annie Winblad Jakubowski
Så här såg Riksteaterns programblad ut under tidiga 1950-talet. Bakgrundsfärgen trycktes även i blått och grönt.

Riksteatern är Sveriges största turnéteater, en offentligt finansierad teaterinstitution och en folkrörelse av lokala Riksteaterföreningar och 21 länsföreningar, vilka äger denna turnerande nationalscen.

Bakgrund

Riksteatern grundades 1933 på initiativ av ecklesiastikminister Arthur Engberg, med motiveringen: "Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa liknande anspråk".[1] Oscar Björkman och 21 andra nya medlemmar i Bollnäs bildade 1933 den första Riksteaterföreningen och därefter spred sig rörelsen över landet. Under 1940- och 1950-talen gavs ofta Riksteaterns föreställningar i folkparkerna, men flyttade efterhand alltmer in i modernare samlings- och teaterlokaler. Riksteatern spelar oftast inte i städer, som har egna permanenta kommunala stadsteaterverksamheter, utan är främst avsedd för att täcka det professionella kulturbehovet på övriga orter.[2]

Organisation och verksamhet

Omkring 236 riksteaterföreningar i Sverige utgör grunden för Riksteatern, som arrangerar, förmedlar, producerar och utvecklar scenkonst i såväl egen regi som i samarbete med andra grupper. Dessutom finns omkring 45 övriga anslutna organisationer. Riksteatern har idag drygt 42 000 individuella medlemmar över hela Sverige och Riksteaterrörelsen medverkar till att årligen nå närmare 1 miljon människor i publik, som producent, arrangör, eller förmedlare. Riksteaterns verksamhetsledning finns i Hallunda, sydväst om Stockholm. Teaterns högsta beslutande organ är Riksteaterkongressen. Riksteaterns vd heter Magnus Aspegren och tillträdde 2014, tidigare vd var Birgitta Englin. Ordförande, vilken är utsedd av regeringen, var under 2005 och 2006 Lena Sandlin-Hedman. Vid Riksteaterns kongress 2007 i Norrköping utsåg regeringen Christer Malm till ny ordförande. Under perioden 2011 till 2015 var Joachim Berner ordförande, i samband med kongressen i Göteborg 2015 utsåg regeringen Berit Högman till ny ordförande. Riksteatern är till största del statligt finansierad. Det statliga anslaget uppgick 2015 till 259 miljoner kronor.

Särskilda delar och specialsatsningar

På 1970-talet verkade teatern för ett försök till decentralisering och närmare förankring ute i landet genom att söka upprätta regionala ensembler i Örebro, Västerås, Växjö, Skellefteå och Blekinge. Man har också med åren knutit andra verksamheter till sig. Under 1960-, 19070- och 1980-talen var Cramérbaletten en del av teatern och 1989 flyttade Cullbergbaletten med sin verksamhet in som en del. År 1972 fördes ansvaret för Södra teatern i Stockholm över till Riksteatern, och denna har numera utvecklats till Nordens främsta gästspelsscen för utomeuropeisk scenkonst och Riksteatern har numera även vidgat sin verksamhet till att också inbegripa ett modernt mångkulturellt perspektiv med ungdomliga uttryck som till exempel streetdance och rap. Åren 1999-2007 genomfördes den utforskande specialsatsningen RiksDrama under ledning av chefsproducenten Ulrika Josephsson och dramatikern och regissören Lars Norén, som också skapade uppståndelse genom teatersamarbete med interner vid kriminalvården, vilket ledde till rymningar och de omtalade Malexandermorden 1999. Den speciella nationella dövteaterensemblen Tyst teater, som samordnar, utbildar och spelar för döva och hörande barn, unga och vuxna har varit en egen del inom teatern sedan 1977. Riksteatern har, framförallt genom de anknutna delarna, Tyst teater och Cullbergbaletten, ett omfattande internationellt turnésamarbete och man samverkar också med nio teatrar i Finland.

Källor

Noter

  1. ^ Riksteaterns historia med citat Arkiverad 8 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Riksteaterns historia Arkiverad 8 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Riksteatern&oldid=42305157”