Göteborgs Stadsteater

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°41′50.8″N 11°58′49.5″Ö / 57.697444°N 11.980417°Ö / 57.697444; 11.980417

Göteborgs Stadsteater AB
Grundad 1934
Typ Aktiebolag
Plats Göteborg
Betjänad region Västra Götalands län
Teaterchef/VD Ronnie Hallgren
Ordförande Hillewi Werring
Konstnärlig ledare Götaplatsen Anna Takanen
Konstnärlig ledare Backa teatern Mattias Andersson
Webbplats http://www.stadsteatern.goteborg.se/
Tidigare namn Göteborgs Teaterförening

Göteborgs Stadsteater är Sveriges äldsta stadsteater. Den ligger i Göteborg vid Götaplatsen i stadsdelen Lorensberg och invigdes den 29 september 1934.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Redan år 1910 bildades Göteborgs Teaterförening med syftet: "åstadkommandet av goda teaterförhållanden i Göteborg, avseende såväl teaterverksamheten som ock ett värdigt hem för densamma." I april 1912 ansökte Teaterföreningen hos Kungl. Maj:t om bidrag genom lotterimedel, motsvarande vid den tidpunkten nettovärdet från tio lotteridragningar, och den 31 juli 1916 beviljades fyra dragningar. Intäkterna utföll först åren 1918 och 1919 och utgjorde då cirka 1,6 miljoner kronor.[1]

I en skrivelse den 4 oktober 1916 erbjöd sig tio personer i Göteborg - Willgodt Kullgren, Ernst Krüger, Conrad Pineus, Mathilda Broström, Gösta Fraenckel, Wilhelm Henriques, Anna Johansson, Herman Mannheimer, Gustaf Werner och Hjalmar Wijk — att på vissa villkor till Göteborgs Stad överlämna vardera 100 000 kronor, eller tillsammans 1 000 000 kronor, som en teaterfond, med vars räntor teaterverksamheten skulle tryggas. Stadsfullmäktige beslutade i oktober 1917 att motta gåvan med förbindelse för staden att betrakta den som ett evighetslån.[2]

På hösten 1917 hade alltså Göteborgs stadsfullmäktige fattat det första beslutet att bygga teatern, och den 27 december samma år inbjöds allmänheten att teckna aktier i AB Göteborgs Teater som sitt ändamål angav; "att vårda och trygga den dramatiska konsten i Göteborg intill dess denna kunde inflytta i den av stadsfullmäktige den 25 oktoter 1917 beslutade nya stadsteatern." På nyåret 1918 började arbetet med att trimma samman en stadsteaterensemble, och på hösten startade teaterverksamheten i Lorensbergsteatern, uppförd 1916 av en av Teaterföreningens medlemmar, krögaren Sophus Petersen, för att bedriva "experimenterande teaterkonst". Under regissörerna Per Lindberg och Knut Ström introducerades här den moderna teaterkonsten i Sverige och i ensemblen fanns exempelvis Gösta Ekman.

Byggnationen av stadsteatern försenades av det hårdnande ekonomiska klimatet samt en fraktion som förespråkade en upprustning av den befintliga Stora teatern.

År 1926 gav teaterbyggnadskommitén arkitekten, byggnadsrådet och professorn Carl Bergsten uppdraget att, i samråd med den scentekniske konstruktören och regissören Knut Ström, rita den nya stadsteatern. Vid stadsfullmäktiges slutdebatt 1930 fattades ett dubbelbeslut, dels om Götaplatsens slutliga utformning, dels om igångsättandet av teaterbygget.

Grundstenen lades den 28 maj 1931, och 1934 flyttades verksamheten över gatan till den nybyggda Stadsteatern vid Götaplatsen, där kostnaden för teaterbygget uppgick till 4,4 miljoner kronor. Den 29 september 1934 kl. 18.30 invigdes den nya stadsteatern med skådespelet Stormen av William Shakespeare. I rollistan fanns bland andra Georg Rydeberg, Mimi Pollak, Ludvig "Ludde" Gentzel samt Lill-Tollie Zellman.

I januari 1937 invigdes den mindre scenen Studion högst upp i salonghusets entrédel med Eugene O'Neills genombrottspjäs Kejsar Jones.

Vid 25-årsjubileet den 9 januari 1943 framfördes Peer Gynt, En dramatisk dikt i 25 bilder av Henrik Ibsen i översättning av Karl-Ragnar Gierow. Som Peer Gynt sågs Kolbjörn Knudsen.[3]

2002 byggdes huvudscenen om. Scenöppningen vidgades och scenen drogs längre fram. Parketten gjordes om med större lutning. Antalet platser med dålig sikt reducerades. Arkitektoriskt innebar emellertid denna förändring att den översta raden togs bort och att det mesta av den unika textiltapeten i venetiansk siden täcktes över. Även innertaket med sin karaktäristiska belysning är nu dolt bakom svarta skärmar.

År 1987 var byggnadens golvyta 9 700 kvadratmeter.

Teaterchefer[redigera | redigera wikitext]

Carl Milles staty Poseidon framför Göteborgs stadsteater.

Lars Egge under 2:a världskriget

Konstnärliga ledare på scenerna vid Götaplatsen[redigera | redigera wikitext]

Se Backa Teaters sida för konstnärliga ledare där.

Skådespelare vid teatern (urval)[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Sceningången på Stadsteaterns baksida, sett från Berzeliigatan.

Byggnaden är ritad av arkitekten Carl Bergsten i samråd med den scentekniske konstruktören och regissören Knut Ström. Bergsten hade gjort ett första förslag år 1929 utformat i 1920-talsklassicism, anpassade senare utformningen till 1930-talets funktionalistiska ideal men behöll ändå de klassicistiska dragen, exempelvis genom huvudfasadens kolonner. Götaverken gjorde de sceniska anordningarna efter schemakonstruktion av Ström. Huvudfasaden kännetecknas av en tungt utformad bottenvåning i sten, där svart labrador och slipad gråådrad granit altenerar. Ett regntak bärs upp av två karyatider, huggna i granit av konstnären Ivar Johnsson. Ovanför entrétaket kommer det luftiga galleriet med stora fönster, svarta kolonner och ljusa granitbalkar.

Salongen är hästskoformad och har ett reducerat radsystem med 1 010 platser, fördelade på parkettens 570 och de två radernas 178 respektive 248 platser. Till detta kommer två avantscenloger i första radens förlängning med tillsammans 14 platser.

Huset är märkligt dels på grund av publikdelens eleganta 1930-talsarkitektur med bland annat det berömda trapphuset, dels på grund av sitt avancerade teatermaskineri med en jättelik vridscen (18 meter i diameter, 4 våningar djup), som under föreställning är sänkbar i olika sektioner, kombinerad med spårbundna dekorvagnar och stora avställningsytor i två plan. Huset inrymmer också verkstäder och ateljéer för dekorarbeten, kostym och attribut.

Studiolokalen är placerad högst upp i salonghusets entrédel, rymmer 220 platser och invigdes i januari 1937. Scenen beskrevs som en "skärm- och draperiscen, utrustad med sju strålkastare, tre taklampor och en golvramp samt där ridån ännu drages för hand".

Backa Teater[redigera | redigera wikitext]

Till Göteborgs Stadsteater hör sedan 1979 också den konstnärligt fristående Backa Teater, en av Sveriges ledande barn- och ungdomsteatrar. Teatern är belägen på Lindholmen i Hisingen i Göteborg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934, utgiven av styrelsen för Göteborgs Stadsteater 1934
  2. ^ Göteborgs Stadsteaters invigning - 29 september 1934, utgiven av styrelsen för Göteborgs Stadsteater 1934 s.6
  3. ^ Program vid AB Göteborgs Teaters Jubileumsföreställning : lördagen den 9 januari 1943 s. 10f
  • Program vid AB Göteborgs Teaters Jubileumsföreställning : lördagen den 9 januari 1943, [25 år : Några namn, data och siffror], föreställning : Peer Gynt s. 4ff
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. Libris 504662 
  • Ek, Sverker R; Ringby, Per (1984). Göteborgs stadsteater : en teaterbyggnad formad i en brytningstid. Göteborgs stadsteaters skriftserie, 0282-2989 ; 1. Göteborg: Göteborgs stadsteater. Libris 476015 
  • Kulturminnen - Kulturbyggnader i Göteborgs kommun, [: Förvaltade av Göteborgs fastighetskontor, Förvaltningsavdelningen], Göteborg 1987 s. 113ff
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]