Rodd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Rodd (olika betydelser).
Sökordet roddare leder hit. För scenmedhjälpare se Road crew
Rodd, åtta plus styrman

Rodd är ett sätt att få en båt att ta sig framåt med åra eller åror. Ror gör man oftast med två åror, men i tävlingsrodd med flera roddare, och i historien med farkoster som var för breda att ros med dubbla åror, har man rott med en åra per roddare. Används bara en då man är ensam i båten kallas det för att vricka, eller i dagligt tal att "ro enkelåra" och görs akterut.

Fyra plus styrman
Singelsculler

Den internationella rodsporten organiseras av Internationella roddförbundet, Fédération Internationale des Sociétés d'Aviron (FISA). Det finns två tävlingsformer i rodd: Regattor samt flod- eller älvtävlingar.

Regattor[redigera | redigera wikitext]

Regattor har försöks- och uppsamlingsheat, semifinal och final på sjöar och floder. Distansen är 2000 meter för både herrar och damer. De viktigaste regattorna är rodd vid olympiska sommarspelen, världsmästerskapen och Henleyregattan som emellertid är en relativt speciell tävling som avgörs i "dueller". Den mest prestigefulla regattan utanför mästerskapen är regattan på Rotsee i Luzern i Schweiz. Rotsee är närmast perfekt lämpad för tävlingsrodd då den dels är precis lagom stor, dels ligger i en gryta vilket gör att vinden mycket sällan når ner till vattnet. Förhållandena är därför oftast idealiska och rättvisa. Många anser det svårare att vinna i Luzern än vid VM då flera deltagare från samma nation får delta.

I OS tävlar herrarna i åtta klasser. En del har en styrman, en så kallad cox, andra inte. Saknas styrman styrs båten antingen med årorna eller av en av roddarna, som med hjälp av en vajer manövrerar rodret med fötterna. Den roddare som sitter längst akterut kallas stroke och bestämmer takten, till exempel 32- eller 35-årtag i minuten. Fyra av klasserna är parårsbåtar (scullers). Det betyder att roddarna har två åror vardera: singelsculler (1 roddare), två klasser i dubbelsculler (2 roddare) och scullerfyra (4 roddare). Övriga fyra klasser är enkelårsbåtar: tvåa utan styrman, fyra utan styrman och åtta med styrman. Damerna tävlar i sex OS-klasser: singelsculler, dubbelsculler, scullerfyra, tvåa utan styrman och åtta med styrman.

Flodtävlingar[redigera | redigera wikitext]

I flod- eller älvtävlingar finns inga banor dragna. Den mest berömda tävlingen är Themsenrodden. En speciell form av roddsport är kyrkbåtsrodd som har sitt starkaste fäste i Siljan.

Mellan Kungälv och Göteborg anordnas varje höst tävlingen Göta Älvrodden, en tävling för åttor med styrman som mäter cirka 20 km.

Historik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den moderna roddsportens ursprungsland är England. De berömda roddtävlingarna på Themsen mellan lag från Cambridge och Oxford har anor ända från år 1829. Internationella roddförbundet grundades 1892 och året därefter hölls det första Europamästerskapet. Rodd har varit med på OS-programmet sedan starten 1896. Sir Steven Geoffrey Redgrave är roddsportens störste. Han vann guld i rodd i fem olympiska spel i rad och har utsetts till Storbritanniens störste olympiske idrottsman genom tiderna. Danmark har skördat stora framgångar i sporten och Danmarks näst främste olympier genom tiderna, efter seglaren Paul Elvström, är roddaren Eskild Ebbesen med tre OS-guld och ett OS-brons, tillika världsmästare sex gånger.

Studentrodd på Fyrisån 1879

Till Sverige kom roddsporten redan på 1800-talet. Vid Uppsala universitet bildas 1877 Stockholms nations roddsektion och man införskaffar en inriggad 4+ . Året efter bildar Göteborgs nation en roddsektion och även de införskaffar en inriggad 4+. En roddtränare kom även att anställas vid Stockholms nation. Vid denna tid fanns fem roddklubbar i Sverige inklusive de två i Uppsala. "Götheborgs Ro-Club" bildas 1879. Den 27 november 1904 bildades Svenska Roddförbundet. Det första svenska mästerskapet i rodd arrangerades 1905 i Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]