Rostlärka

Från Wikipedia
Rostlärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLärkor
Alaudidae
SläkteMirafra
ArtRostlärka
M. rufa
Vetenskapligt namn
§ Mirafra rufa
AuktorLynes, 1920
Utbredning
Synonymer
  • Rostbusklärka
  • Calendulauda rufa

Rostlärka[2] (Mirafra rufa) är en fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar.[3] Den hittas i Afrika strax söder om Sahara, från Mali till Sudan. Arten är dåligt känd och beskrivs som fåtalig, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rostlärkan är en liten till medelstor (13–15 cm) lärka med smalt beigefärgat ögonbrynsstreck och mörkstreckade roströda örontäckare. Nominatformen (se nedan) har rostfärgad hjässa och ovansida med varierad streckning i svart och beige. Stjärten är svartaktig med rostfärgade centrala stjärtpennor och smala beigefärgade kanter på yttre stjärtpennorna. Undersidan är beige, något ljusare på strupen, och bröstet streckat och fläckat i mörkare brunt och rostbrunt.[4]

Den skiljer sig från andra lärkor i släktet genom något längre stjärt som saknar vita sidor, från mer liknande kanellärkan genom något ljusare ovansida och beige, ej roströd, undersida. De olika underarterna skiljer sig i graden av streckning och färgtonen: lynesi är nästan enfärgad ovan medan nigriticola är mörkare ovan, djupare beige under med kraftigare streckning på bröstet.[4]

Lätena är bristfälligt dokumenterade. Hanens sång som avges i spelflykt beskrivs som "behaglig".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rostlärka delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Mirafra rufa nigriticola – förekommer från östra Mali till norra Togo och Niger
  • Mirafra rufa rufa – förekommer från Tchad till västra Sudan (Darfur)
  • Mirafra rufa lynesi – förekommer i centrala Sudan (Kordofan)

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

BirdLife International och IUCN placerar istället arten i släktet Calendulauda, vilket bekräftas av genetiska studier från 2023 som visar att den är systerart till övriga arter i Calendulauda.[1][5] De båda internationella auktoriteterna IOC och eBird/Clements behåller den dock ännu i Mirafra.[6][3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rostlärkan hittas i halvtorr savann och öppet skogslandsskap med inslag av Combretum på klippiga bergsryggar. Den ses födosöka på marken, enstaka eller i par, på jakt efter insekter och frön.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Rostlärkans häckningsbiologi är dåligt känd. Spelflykt har noterats maj–juli, i Tchad även i september. Vare sig bo eller ägg har dokumenterats.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt fåtalig men vanlig i vissa områden.[7]

Taxonomi och namn[redigera | redigera wikitext]

Rostlärkan beskrevs taxonomiskt för första gången 1920 av Hubert Lynes. Dess vetenskapliga artnamn rufa betyder "röd" eller "rödaktig".[8] På svenska har den även kallats rostbusklärka.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Calendulauda rufa . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d] Ryan, P. (2020). Rusty Lark (Mirafra rufa), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ruslar1.01
  5. ^ Alström, P., Mohammadi, Z., Enbody, E. D., Irestedt, M., Engelbrecht, D., Crochet, P.-A., Guillaumet, A., Rancilhac, L., Tieleman, B. I., Olsson, U., Donald, P. F., and Stervander, M. (2023). Systematics of the avian family Alaudidae using multilocus and genomic data. Avian Research 14:100095. https://doi.org/10.1016/j.avrs.2023.100095
  6. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi :  10.14344/IOC.ML.14.1.
  7. ^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]