Ryska alfabetet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Det ryska alfabetet är en variant av det kyrilliska alfabetet och består av 33 bokstäver.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Ryska alfabetet
Versal Gemen Transkrib. Namn Uttal Noter
А а a а /ɐ/ [ɐ]
Б б b бэ /bɛ/ [b], [bʲ]
В в v вэ /vɛ/ [v], [vʲ]
Г г g гэ /gɛ/ [g], [gʲ]
Д д d дэ /d̪ɛ/ [d̪], [d̪ʲ]
Е е e, je, ie е /jɛ/ [ʲɛ], [jɛ] Transkriberas je då den är initial eller föregås av vokal, ь, eller ъ; je blir ie efter t, s, z; e efter j.
Ё ё jо, io, o ё /jɵ̞/ [ʲɵ̞] Transkriberas io efter t, s, z; o efter j. Translittereras även ë.
Ж ж zj жэ /ʐɛ/ [ʐ]
З з z зэ /z̪ɛ/ [z̪], [z̪ʲ]
И и i и /ɪ/ [ɪ]
Й й j и краткое /ɪ 'kra.tkəjɪ/ [j]
К к k ка /kɐ/ [k], [kʲ]
Л л l эль /ɛɫ̪ʲ/ [ɫ̪], [ɫ̪ʲ]
М м m эм /ɛm/ [m], [mʲ]
Н н n эн /ɛn̪/ [n̪], [n̪ʲ]
О о o о /o̞/ [o̞]
П п p пэ /pɛ/ [p], [pʲ]
Р р r эр /ɛr/ [r], [rʲ]
С с s эс /ɛs̪/ [s̪], [s̪ʲ]
Т т t тэ /t̪ɛ/ [t̪], [t̪ʲ]
У у u у /u/ [u]
Ф ф f эф /ɛf/ [f]
Х х ch ха /xɐ/ [x]
Ц ц ts цэ /ʦɛ/ [ʦ], [ʦʲ]
Ч ч tj че /ʨɛ/ [ʨ] [a]
Ш ш sj ша /ʂɐ/ [ʂ]
Щ щ sjtj ща /ɕːɐ/ [ɕː]
Ъ ъ твёрдый знак /'tvʲɵ̞.rdɨj z'nak/ [] Translittereras även ''. ”Hårdhetstecken”; se nedan.
Ы ы y ы /ɨ/ [ɨ]
Ь ь мягкий знак /'mʲæxʲkʲɪj z'nak/ [ʲ] Translittereras även '. ”Mjukhetstecken”; se nedan.
Э э e э оборотное /'ɛ ə.bʌ'ro.tnəjɪ/ [ɛ]
Ю ю ju, iu, u ю /ju/ [ʲu], [ju] Transkriberas iu efter t, s, z; u efter j.
Я я ja, ia, a я /jɐ/ [ʲɐ], [jɐ] Transkriberas ia efter t, s, z; a efter j och vanligen efter i.

Mjukhetstecknet (ь) och hårdhetstecknet (ъ) är inga egentliga bokstäver utan snarare ortografiska symboler som modifierar föregående bokstavs uttal. Mjukhetstecknet (eller muljeringstecknet) anger att den konsonant som står omedelbart före tecknet ska uttalas med muljering, något som annars styrs av muljerande vokaler. Hårdhetstecknet indikerar omvänt att en konsonant framför en muljerande vokal inte uttalas muljerat, vilket den annars skulle. Både muljeringstecknet och hårdhetstecknet utelämnas normalt i svensk standardtranskribering. Ett undantag är "Ильич", som i Vladimir Iljitj Lenin, där transkriberingen normalt sett skulle ha blivit Ilitj. Mjukhetstecknet kan i alternativ translitterering återges med apostrof och hårdhetstecknet med dubbel apostrof.

Handskrift[redigera | redigera wikitext]

Rysk skrivstil

Handskrivna gemena bokstäver ser i flera fall klart annorlunda ut jämfört med normal tryckstil. I kursiv tryckstil följs handskriftsutseendet ungefär. De mest avvikande bokstäverna är:

Ryskkursiv.png

Däremot följer handskrivna versala bokstäver i stort sett tryckstilen.

Historiska tecken[redigera | redigera wikitext]

Det sekulära ryska alfabetet såsom särskilt från det kyrkoslaviska fastställdes officiellt genom ett dekret utfärdat av Peter den store år 1708. Lilla och stora jus (Ѧ, ѧ, Ѫ, ѫ, Ѩ, ѩ, Ѭ, ѭ) hade då redan sedan tidigare slutat användas, men en kursiv form av lilla jus låg till grund för bokstaven я, som infördes 1708. Vid 1700-talets mitt hade bokstäverna ѯ (ks), ѱ (ps), ѡ (o) och ѕ (dz) slutat användas. Vid stavningsreformen 1918 avskaffades tecknen і, ѣ, ѵ och ѳ (i deras ställe används и, е, и och ф eller т). Genom reformen minskades även användningen av det hårda tecknet (ъ): det hade tidigare använts i slutet av ord för att markera att en final konsonant var hård (opalataliserad), något som nu i stället återges genom avsaknad av mjukt tecken. Tecknen ъ och ь uttalades ursprungligen som ultra-korta eller reducerade /ŭ/, /ĭ/.

Transkriberingar[redigera | redigera wikitext]

Transkribering av ryska till det latinska alfabetet resulterar i vitt skilda stavningar beroende på målspråk. Detta beror på att transkriberingen i viss mån eftersträvar fonetisk överensstämmelse. Det finns även en internationell standard för translitterering av det kyrilliska alfabetet, ISO 9, som bygger på serbokroatisk praxis, men den har inte blivit så mycket använd för ryska.

Ryska till svenska[redigera | redigera wikitext]

Rysk bokstav Svensk transkribering Exempel
а a Анто́н Че́хов - Anton Tjechov
б b Бори́с Ельцин - Boris Jeltsin
в v Анто́н Че́хов - Anton Tjechov
г g Гла́сность - Glasnost
д d Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij
е efter konsonant e Анто́н Че́хов - Anton Tjechov
е i början på ord je Бори́с Ельцин - Boris Jeltsin
е efter vokal, ь, ъ je (e efter j, ie efter t, s, z) Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij (Запорожье - Zaporozje)
ё jo Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij
ё efter t, s, z Сёма (kortform av Семён) - Sioma (Semjon)
ё efter j o Никита Хрущёв - Nikita Chrusjtjov
ж zj Солжени́цын - Solzjenitsyn
з z Новая Земля - Novaja Zemlja
и i Никита Хрущёв - Nikita Chrusjtjov
й j Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij
к k Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij
л l Анто́н Па́влович Че́хов - Anton Pavlovitj Tjechov
м m Фёдор Миха́йлович Достое́вский - Fjodor Michajlovitj Dostojevskij
н n Анто́н Че́хов - Anton Tjechov
о o Анто́н Че́хов - Anton Tjechov
п p Анто́н Па́влович Че́хов - Anton Pavlovitj Tjechov
р r Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij
с s Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij
т t Анто́н Че́хов - Anton Tjechov
у u Пу́шкин - Pusjkin
ф f Фёдор Достое́вский - Fjodor Dostojevskij
х ch Анто́н Чехов - Anton Tjechov
ц ts Солжени́цын - Solzjenitsyn
ч tj Анто́н Че́хов - Anton Tjechov, Иванович - Ivanovitj
ш sj Пу́шкин - Pusjkin
щ sjtj Никита Хрущёв - Nikita Chrusjtjov
ъ utgår объект - objekt
ы y Солжени́цын - Solzjenitsyn
ь utgår Гла́сность - Glasnost
э e Экономика - Ekonomika
ю ju Ю́рий Гага́рин - Jurij Gagarin
ю efter t, s, z iu Тюмень - Tiumen
ю efter j u жюри - zjuri
я ja (a efter j) Новая Земля - Novaja Zemlja
я efter t, s, z ia Татьяна Николаевна - Tatiana Nikolajevna
я efter i,j a Мария Шарапова - Maria Sjarapova, skrivs ibland Marija Sjarapova

Ukrainska och vitryska till svenska[redigera | redigera wikitext]

Det finns skillnader jämfört med ryska till svenska, både avvikelser och några egna bokstäver. Det beror på att man även här eftersträvar fonetisk överensstämmelse, vilket gjort att några städer bytt transkribering, vissa utan att byta originalstavning, till exempel Homel. Det finns en tendens att transkribera namn mellan ryska och andra kyrilliska alfabet. Till exempel ryska Киев och ukrainska Київ.

Kyrillisk bokstav Svensk transkribering Exempel
Skiljer sig mot ryska
г h Гродна - Hrodna
е e (endast ukrainska) ukrainska Енергодар - Enerhodar, men vitryska Ельск - Jelsk
и y Миколаїв - Mykolajiv
Bokstäver som inte finns i ryska
є je Євпаторія - Jevpatorija
ґ g
і i Мінск - Minsk
ї ji Миколаїв - Mykolajiv
ў ŭ Магілёў - Mahiljoŭ

Se vidare ukrainska och vitryska.

Ryska till engelska[redigera | redigera wikitext]

Transkribering av ryska till engelska har dessa skillnader från den svenska transkriberingen:

Rysk bokstav Engelsk transkribering Svensk transkribering
е ye
e
je
e
ё yo
o, e
jo
o
ж zh zj
й y, i j
х kh ch
ч ch tj
ш sh sj
щ shch sjtj
ю yu ju
я ya ja
-ий -y -ij
-ый -y -yj

Ryska till tyska[redigera | redigera wikitext]

Transkribering av ryska till tyska har dessa skillnader från den svenska transkriberingen:

Rysk bokstav Tysk transkribering Svensk transkribering
в w v
ж sch zj
з s z
й i j
ц z ts
ч tsch tj
ш sch sj
щ schtsch sjtj
-ий -i -ij
-ый -i -yj

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Translittereras č i finska.[1]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Vinter-OS 2014 ordnas i ryska Сочи. Hur skriver man det på svenska?". Sprakinstitutet.fi. Läst 3 augusti 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]