Söktjänst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En söktjänst är en webbplats som gör det möjligt att söka efter innehåll på Internet. Söktjänsterna använder sökmotorer, även kallade sökrobotar, för att upptäcka, hämta in och indexera webbsidor.

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Inte sällan kallas söktjänsterna för sökmotorer, men Svenska datatermgruppen uppmanar till att skilja på begreppen.[1] Sökmotorn är givetvis en väsentlig del av varje söktjänst, men en välbesökt söktjänst lägger mer resurser på att besvara sökfrågor än på att samla in webbsidor.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Söktjänster kan användas för att söka efter webbsidor, nyheter, meddelanden i diskussionsgrupper, skrivna dokument av andra typer (vanligen PDF, Microsoft Word, Powerpointpresentationer och liknande) och bilder. För att använda en söktjänst kan användaren fråga efter ett eller flera sökord, varvid söktjänsten presenterar resultatet av sökningen.

Resultatet visas oftast i form av en lista över de filer som innehåller eller beskrivits med sökordet eller sökorden, oftast tillsammans med dokumentets titel och en del av innehållet eller en miniatyrbild. Söktjänsten kan även hänvisa användaren direkt till det första dokumentet i resultatlistan.

Indexering med hjälp av sökmotorer[redigera | redigera wikitext]

Söktjänsterna använder internt en sökmotor eller sökrobot för att upptäcka, hämta in och indexera webbsidor. Sökningen utförs sedan i detta index, ungefär som när man slår upp ett ord i det alfabetiska registret baktill i en bok. Det skulle nämligen bli alldeles för långsamt att söka direkt i de berörda webbsidorna.

Det första verktyget för att indexera innehåll på Internet var FTP-sökmotorn Archie. Archie utvecklades 1990 av Alan Emtage, en student vid McGill University i Kanada. 1992 och 1993 kom därefter två sökmotorer för Gopher-protokollet, Veronica respektive Jughead.

Den första webbsöktjänsten var "Wandex", ett nu icke-existerande sökindex samlat av WWW Wanderer, en sökmotor som utvecklades 1993 av Matteus Gray vid MIT. En annan tidig sökmotor, Aliweb, framträdde likt Wandex också 1993 och finns kvar än idag.

Förmågan att upptäcka och indexera alla webbsidor har uppfattats som svårigheten med uppbyggnaden av webbsöktjänster. Flera gånger har det föreslagits att webbutvecklarna själva skulle bidra till processen genom att anmäla sina webbplatser och nya webbsidor och förse dem med "metadata" som beskriver innehållet. Alla sådana försök har dock strandat på att de är alldeles för enkla att missbruka.

Allmänna webbsöktjänster[redigera | redigera wikitext]

Den första söktjänst som strävade efter att omfatta hela webben var Altavista som lanserades 1996 och numera ägs av före detta konkurrenten Yahoo!, som började som en webbkatalog och portal men senare utvecklades till en ledande söktjänst. Den populära söktjänsten Google lanserades 1998 och växte snabbt till att bli den dominerande spelaren på sökmarknaden. Microsofts Bing har däremot inte fått det genomslag som mjukvarujätten hoppats på.

En rad mindre generella, lokala eller specialiserade söktjänster finns som komplement till dessa stora spelare.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Ämnessöktjänster är specialiserade för att hitta information inom specifika ämnesområden, till exempel hitta.se där du kan söka kontaktinformation till privatpersoner, företag och platser.

Det finns också sökmotorer som är specialiserade på att söka efter nyheter, video, bilder och ljud. Nyhetssöktjänster såsom Google News sammanställer nyhetsartiklar från tusentals nyhetsmedier världen över. Google Images och Picsearch är specialiserade på sökning efter bilder.

En metasöktjänst är en webbplats som erbjuder ett sökformulär, men inte har något eget index, utan enbart skickar frågan vidare till olika söktjänster. De returnerade svaren sammanställs till en lista innan den presenteras för användaren. Exempel på metasökmotorer är Clusty, Mamma.com, Metacrawler, Suggest.se och Myriad Search.

Sociala söktjänster drar nytta av användarbasen för att finna svar. Ett exempel på en numera nedlagd social söktjänst är Aardvark.

Närbesläktade med söktjänsterna är länkkataloger som Infoo.se (tidigare SUNET-katalogen) och frågetjänster, såsom Fråga biblioteket, där läsarna kan skicka in frågor som besvaras av människor. Söktjänster av olika sorter finns ofta sida vid sida på webbportaler.

Rekommendationssystem förutsäger vad du borde uppskatta i stora informationsmängder, baserat på vad systemet vet om dig. Denna typ av informationsfiltrering hjälper användaren att hitta intressant information, ofta utan att en explicit sökning behöver göras.

Öppen källkod och öppet innehåll[redigera | redigera wikitext]

Öppen källkod och öppet innehåll har fått visst genomslag bland söktjänsterna. Inom företaget Netscape utvecklades bland mycket annat en länkkatalog, som efter företagets uppdelning har blivit frivilligprojektet Open Directory Project (även kallat Dmoz), som byggs upp på ideell basis och vars innehåll (själva länkkatalogen) sprids som öppet innehåll och återanvänds på många webbplatser. På motsvarande sätt skulle indexet till en webbsöktjänst kunna byggas och spridas som öppet innehåll. Projektet Mozdex syftar i den riktningen, men inget sådant projekt har ännu åstadkommit några konkreta resultat. Mer konkret är projektet Nutch, som utvecklar programvaran till en sökrobot som öppen källkod.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska datatermgruppen. Frågor och svar, lista, version 27. 10 maj 2007. Länk

Se även[redigera | redigera wikitext]