Sankt Nicolai kyrka, Örebro

Sankt Nicolai kyrka
Kyrka
Kyrkan i maj 2014.
Kyrkan i maj 2014.
Land Sverige
Län Örebro län
Ort Örebro
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Örebro Nikolai församling
Koordinater 59°16′20″N 15°12′41″Ö / 59.27222°N 15.21139°Ö / 59.27222; 15.21139
Bebyggelse‐
registret
21300000003502
Nikolaikyrkan före 1877 (med den gamla tornhuven).
Nikolaikyrkan före 1877 (med den gamla tornhuven).
Nikolaikyrkan före 1877 (med den gamla tornhuven).

Sankt Nicolai kyrka eller Nikolaikyrkan ligger i centrala Örebro, på den högsta punkten av den rullstensås på vilken Örebro är beläget. Kyrkan avgränsar Stortorget i väster. Från början kallades kyrkan för Örebro kyrka, eftersom det bara fanns en kyrka i Örebro före sekelskiftet 1900. Nikolaikyrkan är församlingskyrka för Örebro Nikolai församling i centrala staden. Kyrkan och församlingen tillhör Örebro kontrakt i Strängnäs stift.

Kyrkan är uppkallad efter Sankt Nikolaus, sjöfararnas och handelsidkarnas skyddspatron.

Historia

En upptecknad muntlig tradition från 1600-talet gör gällande att det var köpmän från Lübeck som lät bygga kyrkan. Den började byggas under andra hälften av 1200-talet, men stod sannolikt inte färdig förrän i mitten av 1300-talet.[1] Det finns romanska stildrag i de äldsta delarna, men under byggnadstiden gjorde sig en modernare stil gällande, och därför är den gotiska stilen påfallande i de yngre delarna.

Äldst är korpartiet från omkring 1275–1300. Det andra byggnadsskedet (från 1300-talets början) visar inflytande av höggotik från Uppsala domkyrka och Skara domkyrka. Stora delar av kyrkan är byggd i närkeskalksten. Från början bestod kyrkan av ett treskeppigt långhus, ett tvärskepp, ett treskeppigt rakslutet kor, och en sakristia.

Under första delen av 1400-talet tillkom dels tornet, dels ett kapell på norra sidan, omedelbart väster om sakristian. Kapellet kom att kallas Längbrokyrkan, eller "bonnakurn", eftersom folket från Längbro församling, i brist på egen kyrka, fick fira gudstjänst i S:t Nikolai.

Tornet byggdes av gråsten i nedre delen och av tegel med blinderingar i den övre. En spira, restes 1585 av Per Hanson Tornbyggare. År 1643 antändes tornet av åskan. Ett nytt torn upprestes 1660–63 av Anders Larsson Tornresare. Den ersattes på 1770-talet av en låg, plåtklädd och lanterninkrönt huv, ritad av Carl Fredrik Adelcrantz. Sitt nuvarande utseende och tornspira fick kyrkan under den stora restaureringen 1863–1900 då kyrkans gotiska stil framhävdes. Restaureringsförslaget hade gjorts av Carl Georg Brunius och fullföljdes av Axel Herman Hägg och lektor Adolf Kjellström. I samband med denna restaurering byggdes kapellet om, och kom därefter att kallas Engelbrektskapellet, då man tror att Engelbrekt Engelbrektsson kan ha begravts där.

Senare renoveringar har skett dels 1936 under ledning av arkitekt Erik Fant, och dels 1962–64 efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee. Den senaste renoveringen skedde 1979–80.

Inredning

  • Den praktfulla altaruppsatsen i barock tillkom 1661 och är ett verk av skulptören Markus Hebel.
  • Predikstolen av Eric Grate från 1939 är utförd i granit.
  • Målning av Pehr Zetterberg: Kristus på korset (kopia efter Peter Paul Rubens), skänkt 1786
  • Kyrkans första kända orgel byggdes 1630. Nuvarande huvudorgel är byggd 1970 av Troels Krohn / Frederiksborgs Orgelbyggeri, Hillerød, Danmark,efter ritningar av Orgelbygmester Eppo Rynko Ottes och har 39 stämmor. Kororgeln är byggd 2007 av Robert Gustavsson, Härnösand.
  • Kyrkan har fyra klockor, gjutna 1780 av Olof Kjulander i Örebro. Storklockan har gjutits om 1880 och 1910, och lillklockan 1782.

Händelser i Nikolaikyrkan

Kyrkans interiör.

Se även

Referenser

Tryckta källor

  • Johan Lindström Saxon: Närkes kyrkor i ord och bild. Bröderna Lindströms Förlags AB, Stockholm 1928.
  • Bertil Waldén: Örebro Nikolaikyrka - historik och vägledning. Örebro Dagblads tryckeri 1934.
  • Svenska Län. Örebro Läns förvaltning och bebyggelse, del 1, s. 690-94. Bokförlaget Svenska Län AB, Göteborg 1950.
  • Allan Thybell: Kyrkorna i Örebro län. Läns-Posten 1980.

Webbkällor

Vidare läsning

Externa länkar