Scharlakanskardinal

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Scharlakanstangara)
Scharlakanskardinal
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKardinaler
Cardinalidae
SläktePiranga
ArtScharlakanskardinal
P. olivacea
Vetenskapligt namn
§ Piranga olivacea
Auktor(Gmelin, 1789)
Utbredning

Scharlakanskardinal[2] (Piranga olivacea) är en nordamerikansk fågel i familjen kardinaler inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Scharlakanskardinal i häckningsdräkt är omisskännlig med sin scharlakansröda kropp samt svarta vingar och stjärt. Utanför häckningstid är den enhetligt grönaktig ovan och gulaktig under med relativt otecknade vingar. Jämfört med sommarkardinalen (P. rubra) är den mindre med mindre näbb och reser inte stjärten likt denna.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Hanen sjunger en serie med fem raska och hesa fraser, ofta liknat med en vandringstrast som har ont i halsen. Honan sjunger en liknande sång, men mjukare och färre stavelser. Från både hanen och honan hörs ett mycket distinkt och energifyllt tjick-burr, ett fallande skriande läte när den attackerar inkräktare i reviret, ett mjukt stigande läte under uppvaktning och häckning, ett kvitter under födosök eller i flykten och en nasal vissling när den anländer till boet med mat.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Scharlakanskardinalen häckar i östra Kanada och USA och övervintrar främst i övre Amazonflodens avrinningsområde.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, framför allt i Azorerna med ett 40-tal fynd, men även med sex fynd i Storbritannien, fem på Irland, tre på Island och ett i Frankrike.[6]

Utbredningskarta för scharlakanstangaran.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Släktet Piranga placerades tidigare i familjen tangaror (Thraupidae). DNA-studier har dock visat att de egentligen är tunnäbbade kardinaler, nära släkt med typarten för familjen röd kardinal.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i gammal lövskog. Där ses den ofta på egen hand födosöka efter insekter och larver i trädens övre delar.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Honan väljer boplats, vanligtvis ett skuggigt ställe med en samling löv vid en grenklyka. Boet placeras ofta relativt högt, 15 meter eller mer. Det är också honan som bygger boet, av material som hon hittar på marken. Hon släpper materialet i boet, hoppar i, och formar det med kroppen. Däri lägger hon en kull med tre till fem ägg som ruvas i tolv till 14 dagar.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 2,2 miljoner vuxna individer.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Piranga olivacea (på engelska). Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 februari 2019.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Scarlet Tanager Faktablad om scharlakanskardinal på allaboutbirds.org
  6. ^ Fynd av scharlakanstangara i Västpalearktis på Tarsiger.com
  7. ^ Klicka, J., K. Burns, and G.M. Spellman (2007), Defining a monophyletic Cardinalini: A molecular perspective, Mol. Phylogenet. Evol. 45, 1014-1032.
  8. ^ Partners in Flight. 2017. Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]