Orangekronad snårsparv
| Orangekronad snårsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Amerikanska sparvar Passerellidae |
| Släkte | Snårsparvar Atlapetes |
| Art | Orangekronad snårsparv A. seebohmi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Atlapetes seebohmi | |
| Auktor | (Taczanowski, 1883) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Orangekronad snårsparv[2] (Atlapetes seebohmi) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Orangekronad snårsparv är en stor Atlapetes-snårsparv med rostorange hjässa. Den liknar vitvingad snårsparv, men denna har svart hjässa och beigefärgad, ej grå buk.
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Orangekronad snårsparv delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
- A. s. celicae – förekommer i Anderna längst ner i södra Ecuador (västra Loja)
- A. s. simonsi – förekommer i Anderna längst ner i södra Ecuador (östra och centrala Loja)
- A. s. seebohmi – förekommer i Andernas Stillahavssluttning i nordvästra Peru (La Libertad till Ancash)
Underarten celicae inkluderas ofta i simonsi.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer i Anderna i nordvästra Peru (Cajamarca, La Libertad, Ancash och Huánuco).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Orangekronad snårsparv hittas i buskmarker och snårig skog med lågväxta träd. Den undviker mer högväxt och tätare skog. Fågeln påträffas i par som rör sig från träd till träd.
Status
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett relativt begränsat utbredningsområde, men beståndet tros vara stabilt. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga namn är en hyllning till den brittiske affärsmannen, ornitologen och oologen Henry Seebohm (1832-1895).[9] Fram tills nyligen kallades den seebohmsnårsparv även på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2012 Atlapetes seebohmi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
- ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
- ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
- ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
- ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
- ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Atlapetes seebohmi.
Wikimedia Commons har media som rör Atlapetes seebohmi.- Läten på xeno-canto.org
|