Ecuador

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ecuador (olika betydelser).

Koordinater: 2°S 78°V / 2°S 78°V / -2; -78

República del Ecuador
Flagga Statsvapen
ValspråkLa Paz y el Bienestar, la Gloria y el Triunfo
(spanska för "fred och välstånd, ära och triumf")
Nationalsång: Salve, Oh Patria
Huvudstad Quito
Största stad Guayaquil
Officiellt språk spanska
Statsskick republik
 -  President Rafael Correa
 -  Vicepresident Jorge Glas
Självständighet från Spanien 24 maj 1822
från Storcolombia 13 maj 1830 
Area
 -  Totalt 283 560 km² (71:a)
 -  Vatten (%) 8,8%
Befolkning
 -   års uppskattning 13 547 510 (64:e)
 -  Befolkningstäthet 48,3/km² (124:e)
BNP (PPP) 2005 års beräkning
 -  Totalt $57 039 miljoner (70:e)
 -  Per capita $4 316 
Valuta USA-dollar1 (USD)
Tidszon UTC-5 (Galapagos: UTC-6)
Topografi
 -  Högsta punkt Chimborazo, 6 267 m ö.h.
 -  Längsta flod Napo, 1130km km
Nationaldag 10 augusti (Quitos självständighet)
Nationalitetsmärke EC
Landskod EC
Landsnummer 593
1. Tidigare sucre.
Tungurahua

Ecuador, formellt Republiken Ecuador, är en stat i nordvästra Sydamerika, vid ekvatorn. Landet gränsar till Colombia och Peru.

Landet har sitt namn efter ekvatorn som skär genom den norra delen. Gränsen mot Peru är sedan länge omtvistad och gränsstrider har förekommit (en betydande del av Amazonasområdet avträddes till Peru 1942).[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ecuadors historia

Republiken vid ekvatorn var ett av tre länder som uppstod då Gran Colombia föll samman 1830. De andra var Colombia och Venezuela, medan Panama blev självständigt från Colombia i början av 1900-talet. Mellan 1904 och 1942 förlorade Ecuador områden i flera konflikter med grannländerna. Ett gränskrig mot Peru flammade upp 1995, men löstes 1999. Ecuador var en del i Inkariket och Quito var huvudstad för riket då. När spanjorerna erövrade Inkariket drabbades indianerna i Ecuador hårt.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ecuador

Ecuador har stora klimatvariationer, beroende på höjden över havet, och består av tre skilda landskapsformer: kustslätten, Andernas nord-sydliga bergskedjor och låglandet öster om bergen. Vid Stilla havet utbreder sig ett bördigt kustland (la Costa) med floden Guayas delta. Det centrala höglandet (la Sierra) uppfylls av Andernas skogklädda huvudkedjor, Västcordilleran och Östcordilleran, som inramar en väldig högplatå på över 2 000 m höjd. Bergskedjorna har toppar på upp till 6 000 m och det finns många vulkaner, bl.a. den slocknade Chimborazo (6 310 m) samt Cotopaxi (5 897 m), som är världens högsta verksamma vulkan. På högre höjd i Anderna avlöses den tropiska och subtropiska skogen av gräsklädda slätter med hedvegetation. Ovanför dessa vidtar tundran och, i områden över 5 000 m, den eviga snön. Den tredje naturregionen är det vidsträckta låglandet öster om Anderna (el Oriente), som ingår i Amazonbäckenet. Det täcks av en artrik tropisk regnskog och avvattnas av bifloder till Amazonfloden. Här råder ett varmt och fuktigt klimat med stora regnmängder. Andernas högslätter har ett tempererat, i regel behagligt klimat med små variationer. Det tropiska klimatet vid kusten modereras av den kalla Humboldtströmmen. Den periodvis uppträdande varma strömmen El Niño orsakar katastrofer (översvämningar, fiskdöd m.m.). Ecuador drabbas ofta av svåra jordbävningar vulkaniska aktiviteter.[1]

I Ecuador ligger den kända vulkanen Cotopaxi, ofta felaktigt omnämnd som världens högsta aktiva vulkan. Ecuadors högsta vulkan är Chimborazo som ligger mycket nära ekvatorn. Chimborazos topp är den punkt på jorden som befinner sig längst ifrån jordens medelpunkt. Till Ecuador hör också ögruppen Galapagosöarna, som är kända för förekomsten av jättesköldpaddor, och för att ha ett rikt fågelliv med ca 1600 olika arter. Över hälften av dem går heller inte att hitta någon annanstans i världen.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet i Ecuador är synnerligen varierande. På låglandet vid Stillahavskusten och i Amazonasbäckenet är klimatet tropiskt. På höglandet är det tempererat. Temperaturen i huvudstaden Quito (2.800 m ö.h.) rör sig, året runt, mellan 10 grader på natten och 21-22 grader, som mest, på dagen. Vid kusten är klimatet fuktigt i norr, mot colombianska gränsen, och blir sedan torrare dess längre söderut man rör sig, på väg mot den peruanska öknen.

Bland Ecuadors miljöproblem kan nämnas att avverkning av skog orsakar jorderosion, att vattnet är förorenat och att föroreningar från oljeindustrin hotar ekologiskt känsliga områden i Amazonasregionen. Galapagosöarna lider också av olika sorters miljöproblem på grund av växande lokal befolkning (invandring från fastlandet) och trycket från turismen.

Städer[redigera | redigera wikitext]

  • Quito, huvudstad - ca 1,44 miljoner invånare (2003)
  • Guayaquil - ca 2,3 miljoner
  • Cuenca - ca 286 000

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ecuadors provinser

Ecuador är indelat i 24 provinser (provincias): Azuay, Bolívar, Cañar, Carchi, Chimborazo, Cotopaxi, El Oro, Esmeraldas, Galápagos, Guayas, Imbabura, Loja, Los Ríos, Manabí, Morona Santiago, Napo, Orellana, Pastaza, Pichincha, Santa Elena, Santo Domingo de los Tsáchilas, Sucumbíos, Tungurahua och Zamora Chinchipe.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Ecuador är ett utvecklingsland med ojämn inkomstfördelning; jorden ägs av ett fåtal. Landet har varit mycket beroende av jordbruket som länge grundat sig på en huvudgröda: kaffe dominerade från slutet av 1800-talet, senare kakao och, efter andra världskriget, bananer (Ecuador tillhör världens största bananexportörer, som står för mer än 1/10 av exportinkomsten i landet). Produkterna odlas i kustlandet på stora plantager. Bananodlingarna domineras av amerikanska intressen (tidigare av United Fruit Company). På höglandet odlar indianerna majs, korn, vete, potatis och grönsaker, medan storgodsen utnyttjar högslätterna till extensiv boskapsskötsel. Ett givande fiske bedrivs i den näringsrika Humboldtströmmen i Stilla havet. Skogsbruket är under utveckling, trots stora transportsvårigheter i den bergiga terrängen och Ecuador är världsledande producent av balsaträ. Stora fyndigheter av olja och naturgas gav från 1970-talet ett betydande ekonomiskt uppsving.

Med hjälp av oljeinkomsterna har man inlett en industrialisering och anlagt vägar, hamnar, kraftverk m.m. Handelsutbytet sker främst med USA. Oljeberoendet gör emellertid ekonomin sårbar och de sjunkande oljepriserna 1986 drabbade landet hårt. Situationen förvärrades av 1987 års jordbävning.

Ecuadors dramatiska natur och det unika djurlivet på Galápagosöarna drar till sig en växande turism.[1]

Ecuador har stora oljetillgångar och bördiga jordbruksområden. Eftersom landet exporterar varor såsom olja, bananer och räkor är ekonomin mycket beroende av priserna på världsmarknaden. Ecuador gick med i WTO 1996, men har misslyckats med att uppnå många av medlemskraven. El Niño och låga oljepriser 1997-98 fick ekonomin att falla kraftigt under hela 1999. Efter detta har man med stöd av IMF genomfört ekonomiska reformer och hoppas kunna använda vinster från oljeexporten för att betala av på den stora utlandsskulden.

Ecuador blev medlem i OPEC 1973.[2]

2001 levde 70% av hushållen under fattigdomsgränsen och inkomstskillnaderna är stora.

Ungefär 67% av elektriciteten produceras av vattenkraft och resterande av fossila bränslen.

Ekonomisk utveckling de senaste två decennierna[redigera | redigera wikitext]

Ecuador hamnade nästan i statsbankrutt 1999 och fick genomlida ökande priser på bensin, gas och el, samtidigt som det inte fanns några råvaror från jordbruket att sälja eller livnära sig på. Landets export av varor och tjänster hade uppnåtts till 32 % 1992, men 1998-1999 sjönk den till 21 %.[3] Ekonomin led också av bakslag efter att Ecuador hamnade i konflikt med Venezuela och Colombia i slutet av 90-talet p.g.a. inbördeskonflikten i Colombia med den inhemska gerillan Farc. Ecuadors suveränitet hade blivit kränkt p.g.a. gerillans intrång i landet. Men i december 2009 fastställde samarbetsorganisationen OAS (Organization of American States) att Colombia hade kränkt både Ecuador och Venezuelas suveränitet och skadestånd skulle utbetalas, dessutom förbättrades läget mellan dessa länder tack vare genom medlemskapet i den mellanstatliga organisationen Andinska gemenskapen (Comunidad Andina de Naciones, CAN). Målet med denna organisation är att skapa en gemensam inre marknad mellan de andinska länderna, Bolivia, Columbia, Peru och Ecuador. Man vill främja fri rörlighet av varor, tjänster, arbetskraft och kapital mellan medlemsländerna.[4]

Men när Ecuador bytte valuta år 2000 från Sucre till US Dollar minskades exportinkomsterna p.g.a. dollarns ökande värde. Exporten ökade som mest till 37 % år 2000. Under Ecuadors finanskris stod världens import till Ecuador för 25 % av ekonomin och efter 2000-talet ökade den till 30-35 %.[5]

Efter att Rafael Correa blev president, 2007, startade han en ekonomisk revolution. Internationella samarbeten med USA, EU, Ryssland och Kina stabiliserade Ecuadors välstånd efter den globala finanskrisen. Ecuador exporterar varor som snittblommor, bananer, räkor och olja. Ecuador är den största exportören av bananer i världen, stor del exporteras till EU, och står för mer än 1/10 av den totala exportinkomsten.[6]

Efter den globala finanskrisen 2008 hade Ecuador svårt att betala av sina lån från andra länder, som USA, Kina och Ryssland. Dollarn blev svagare och detta ledde det till en stigande i inflation i USA såsom Ecuador och exporten minskades. Ecuadors statsskuld på 10 miljarder dollar motsvarade 1/5 av landets BNP. Från 2008-2010 ökade BNP sammanlagt med 3.7 %. Statsskulden ökade från 20 % till 23 % av landets BNP år 2012.[7] Denna ökning uppstod i stor del tack vare Ryssland och Kina, som blev Ecuadors största kreditgivare. Under 2008-2012 hade länderna lånat Ecuador sammanlagt 8.5 miljarder US dollar.[8]

Oljeexporten ökade igen under 2010-2011 därmed ökade Ecuadors tillväxt av BNP med 8 %. Oljan står för 4/5 av den totala energiförsörjningen och 40 % av landets totala export.Vattenkraft står för 1/5 och naturgas, vind och solkraft för bara några få procent.[9] Den totala tillväxten av BNP har sjunkit till 5.1 % 2012 och sjönk till 4 % 2013.[10]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningens medelålder: 22,5 år (2002)
  • Befolkningens medellivslängd: 71,9 år (2003)

Ecuador har en mångkulturell befolkning, och den största etniska gruppen är mestiser, de utgör 65% av befolkningen. Den näst största etniska gruppen är indianer (se jívaro), som utgör 25% av befolkningen. 7% av befolkningen består av vita ättlingar till spanjorerna, och resten består av mindre grupper av olika mörka folk.

Den fattiga indianbefolkningen här lever av självhushållsjordbruk och står i stort sett utanför samhällsekonomin; det finns också låglandsindianer vid kusten och i den glest befolkade östra regionen. Makten ligger hos den vita (spanskättade) överklassen, främst höglandets storgodsägare. Spanska är officiellt språk och över 90 % är katoliker. Flera indianspråk talas också och naturreligioner lever kvar bland indianerna.[1]

Fram till för några decennier sedan bodde majoriteten av Ecuadors invånare i landets centrala högland, men idag är befolkningen mer spridd och ungefär lika många bor i bergen som längs med kusten. Landet har på senare år urbaniserats kraftigt, och totalt bor ungefär 55% av landets invånare i städer. På grund av en ekonomisk kris i slutet av 1990-talet emigrerade mer än 600 000 ecuadorianer till USA och Europa mellan 2000 och 2001. Folk flyttade främst till Spanien, USA och Italien. Den östra tropiska regionen öster om bergen är sparsamt befolkad, och enbart runt 3% av landets befolkning bor där.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Runt 69% av alla ecuadorianer bekänner sig till den romersk-katolska kyrkan,[källa behövs] och en stor del av dessa är praktiserande kristna och besöker kyrkan regelbundet. I landets glesbebyggda områden har ecuadioranska läror blandats ihop med kristendom.

Som i alla andra latinamerikanska länder har protestantisk evangelism vuxit kraftigt, speciellt i landets fattiga områden, men det finns många som inte vill konvertera. Jehovas vittnen har över 130 000 bekännare. Landet får också fler och fler mormoner.[källa behövs]

Det finns en minoritet muslimer bestående av ett par tusen, och det finns även precis över 1 000 judar, varav de flesta är av tyskt ursprung.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Presidentvalet 2006 slutade i seger för Rafael Correa, som saknar eget politiskt parti men vars regeringsprogram har socialistiska och antiimperialistiska inslag. Correa blev Ecuadors 8:e president på 10 år; han tillträdde den 15 januari 2007.

Den 30 september 2010 fängslade en grupp poliser Correa och hotade honom till livet. Presidenten räddades av militär och enheter inom polisens specialstyrkor. Vid fritagningen dödades fyra personer.
I april året därpå blev Förenta staternas ambassadör utvisad ur Ecuador.44

Försvarsväsende[redigera | redigera wikitext]

Ecuador har i modern tid utkämpat tre krig med Peru: Ecuadoriansk-peruanska kriget 1941, Paquishakriget 1981 och Cenepakriget 1995.

Landets krigsmakt är en yrkesarmé. Landet är indelat i fem militärområden, varav det femte omfattar havsområdena med Galapagosöarna.

  • Armén har 25 000 soldater med omkring 130 stridsvagnar, 200 pansarskyttefordon och 60 flygplan och helikoptrar. Tyngdpunkten ligger dock på specialförband och djungelförband.
  • Flygvapnet har 7 000 flygsoldater och är utrustade med ett begränsat antal Embraer EMB 314 Super Tucano för antigerillaoperationer, Dassault Mirage 5 attackflyg och Atlas Cheetah jaktflyg. Dess uppdrag omfattar huvudsakligen gränsövervakning.
  • Marinen har 7 000 sjömän och marininfanterister, 20 större fartyg och 25 flygplan och helikoptrar. I marinen ingår marinflyget, kustbevakningen och marininfanteriet. Dess uppdrag omfattar huvudsakligen gränsövervakning och bekämpning av illegal invandring.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 137 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 74 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 151 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2006 72 av 179

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c d] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
  2. ^ http://www.opec.org/opec_web/en/about_us/148.htm
  3. ^ http://www.globalis.se/Laender/Ecuador/(show)/indicators/(indicator)/586
  4. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Ecuador/Utrikeshandel
  5. ^ http://www.globalis.se/Laender/Ecuador/(show)/indicators/(indicator)/587
  6. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Ecuador/Ekonomi;
  7. ^ http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bogota-DC/Landfakta/Om-Ecuador/
  8. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Ecuador/Utrikespolitik-Forsvar
  9. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Sydamerika/Ecuador/Naturtillgangar-Energi
  10. ^ http://www.worldbank.org/en/publication/global-economic-prospects/data?region=LAC

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]