Siri Derkert

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Siri Derkert
Ristning i betong utanför Älvsjömässan i Stockholm

Siri Karin Derkert, född 30 augusti 1888 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 28 april 1973 på Lidingö,[1] var en svensk bildkonstnär.

Utbildning och levnad[redigera | redigera wikitext]

Siri Derkert var ett av sju barn till köpmannen Carl Edward Johansson Derkert och Emma Charlotta Valborg, född Fogelin.[2] Hon utbildades vid Althins målarskola i Stockholm från 1904 och på Konstakademien 1911–13. Därefter studerade hon konst i Paris på Académie Colarossi och Académie de la Grande Chaumière tillsammans med Ninnan Santesson och Lisa Bergstrand (Elisabeth Bergstrand-Paulsson) fram till första världskrigets utbrott hösten 1914. Under och efter första världskriget vistades hon periodvis i Italien, där hennes första barn Carlo föddes. Siri Derkert studerade också vid den kvinnliga medborgarskolan som drevs av fogelstadgruppen. Till Fogelstad kom hon i september 1943 och denna vistelse inspirerade hennes konstnärskap. Hon gjorde bland annat flera skisser av de kvinnor som var verksamma på Fogelstad, däribland Honorine Hermelin och Ada Nilsson.

Siri Derkert hade tre barn: sonen Carlo med den finländske konstnären Valle Rosenberg samt döttrarna Liv (1917–38) och Sara (född 1920) med tecknaren och bokillustratören Bertil Lybeck. Med Lybeck var Siri Derkert gift mellan 1921 och 1925, men makarna levde inte tillsammans. Derkert är begravd på Lidingö kyrkogård.[3]

Konstnärlig verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Siri Derkert är känd som en konstnär med starkt personlig och expressionistisk stil. I tidiga verk, framförallt från Paristiden, kan man se intryck både från kubism och fauvism. Hon har gjort figurmålningar i grå toner, vanligen pastell, interiörer och barnporträtt. Med utställningen Rörelser i alla riktningar, vilken öppnade i april 1960, blev Siri Derkert den första kvinna med separatutställning på Moderna museet i Stockholm.

Hon tilldelades Guggenheimpriset på 1 000 dollar i juli 1960 för målningen Fågel i topp.[4]

Siri Derkert är bland annat representerad vid Nationalmuseum, Moderna museet, Skissernas museum och Göteborgs konstmuseum. Hon är också en av de svenska konstnärer som finns representerade i Postverkets utgivning av frimärken, nämligen på ett märke till Elin Wägners 100-årsdag 1982.

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Kvinnopelaren, övre perrongen, T-Centralens tunnelbanestation i Stockholm, ristad betong (1956-1958)
  • Ristningar i betong, Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm (sandblästrad betong 1962-1964)
  • Vi - We - Nous, gobeläng i Gångsätra skola i Lidingö 1962
  • Vad sjunger fåglarna?, gobeläng i Höganäs stadshus sessionssal 1965-1967
  • SverigeväggenSverigehuset vid Kungsträdgården i Stockholm relief/ristning i betong/rostfritt stål 1967-1969)
  • Ren luft - rent vatten, skulptur i aluminium på Gullingeskolan i Tensta 1968-1972
  • Senapsträdet och himmelens fåglar, 1959-1969, betongreliefer, Skövde kulturhus,stadsbiblioteket
  • En serie betongplattor med ristningar, utanför Älvsjömässan i Stockholm

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Emilia Gedda: Siri Derkert - avantgardistisk konstnär och modetecknerska, sidorna 68-69 i Konstvärlden & disajn 2001:6
  • Rolf Söderberg: Siri Derkert, Sveriges Allmänna Konstförenings publikation nr 83, Uddevalla 1974

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  2. ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
  3. ^ Finn graven
  4. ^ Panorama 60 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1960 s.172

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]