Skatgås

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skatgås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Magpie Goose taking off.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Anseranatidae se text
Sclater, 1880
Släkte Anseranas
Lesson, 1828
Art Skatgås
A. semipalmata
Vetenskapligt namn
§ Anseranas semipalmata
Auktor Latham, 1798
Magpie Goose444.jpg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skatgås (Anseranas semipalmata) är en sjöfågel som återfinns i Australien och Nya Guinea. Arten är en mycket distinkt andfågel som på grund av detta ofta placeras i den egna familjen Anseranatidae men detta är omdiskuterat.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Skatgåsen är en distinkt medlem i ordningen andfåglar (Anseriformes) och föreslås en placering i den egna familjen Anseranatidae i det egna släktet Anseranas. Denna placering föreslogs först av Sibley-Ahlquist, 1990, baserat på DNA-DNA-hybridisering. Detta stöds av morfologiska studier.[2][3][4] Trots detta placeras arten ofta fortfarande i den större familjen egentliga andfåglar (Anatidae).[5]

Familjen Anseranatidae är mycket gammal och utvecklades redan före krita/tertiär-utdöendet. Fossila fynd från familjen är få men en obeskriven art från sen oligocen i Billy-Créchy i Frankrike tillskrivs familjen.[6] Släktet Anatalavis som är känt från sen krita/tidig paleocen i New Jersey, USA och från tidig eocen i Walton-on-the-Naze, Essex, England beskrivs ibland som de första kända arterna inom familjen.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den häckar i norra och östra Australien i Western Australia, Northern Territory, Queensland så långt söderut på östkusten som till Rockhampton. Tidigare häckade den så långt söderut som till Victoria och östra South Australia men i dessa delstater är den utdöd. Dock har man återintroducerat arten i Victoria. Arten häckar även på och på Irian Jaya och Papua i södra Nya Guinea.[7]

Tillfälligtvis observeras den på Tasmanien och i New South Wales och den har observerats i Indonesien.[8]

Utseende, läte och fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Skatgåsen är en omisskännlig stor fågel med en svartvit fjäderdräkt och långa kraftiga gula ben. De stora fötterna är bara delvis försedda med simhud. Näbbfärgen varierar från gulorange till rosa och den har en ljusgrå näbbnagel. Könen är lika till utseendet men hanarna är större. Till skillnad från de egentliga andfåglarna (Anatidae) så ruggar de gradvis och är därmed aldrig flygoförmögna.

Under häckningsperioden lever de tillsammans familjevis eller i mindre flockar men utanför häckningstiden kan de uppträda i stora skränande flockar med flera tusen individer.

Den har ett högljutt ljust trumpetande läte.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Biotop och föda[redigera | redigera wikitext]

Den återfinns i öppna vattenbiotoper som laguner, flodbäddar, sjöar och träsk. Den är mestadels en stannfågel men vissa populationer genomför förflyttningar under torrperioden. Den födosöker både på land och i vattnet där den främst äter växtdelar men även animalisk föda.[7]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Den placerar sitt platta rede på marken, ofta i mitten av ett träsk, och lägger i genomsnitt 5-8 gulvita ägg.[7] En del hanar parar sig med två honor som då lägger äggen i samma rede och då kan det förekomma reden med upp till 14 ägg.[7] Häckningsperioden varierar mellan antingen januari-mars eller juli-december beroende på när regnperioden infaller.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Skatgås tillsammans med stillahavssvartand (Anas superciliosa) fotograferad i naturreservatet Healesville i Victoria.

Världspopulationen är inte hotad och kategoriseras av Birdlife International som livskraftig.[1] Viss kontrollerad avskjutning sker på platser i Australien under perioder då antalet är stort. Däremot är den lokalt återintroducerade populationen i Victoria hotad och kategoriseras som missgynnad (NT) [9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Anseranas semipalmata Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Livesey, 1997
  3. ^ Dickinson, 2003
  4. ^ Don Roberson, Bird Families of the World 8th ed., läst 2008-06-07
  5. ^ Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2010-01-04
  6. ^ Hugueney et al, 2003
  7. ^ [a b c d e] Neville W Cayley & Terence R. Lindsey (2000). What Bird is That? A completetly revised and update edition of the classic Australian ornithological work.. Sydney. Sid. 4. ISBN 1865151300 
  8. ^ Larsson, 2001
  9. ^ Victorian Department of Sustainability and Environment (2007) Advisory List of Threatened Vertebrate Fauna in Victoria - 2007, Department of Sustainability and Environment, East Melbourne, Victoria, sid:15, ISBN 978-1-74208-039-0

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Cayley, Neville W. & Lindsey, Terence R.(2000). What Bird is That? A completetly revised and update edition of the classic Australian ornithological work., sid:4, ISBN 1-86515-130-0.
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom

Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel [Magpie Goose], läst 2008-06-07, där följande källor anges:

  • Hugueney, Marguerite; Berthet, Didier; Bodergat, Anne-Marie; Escuillié, François; Mourer-Chauviré, Cécile & Wattinne, Aurélia (2003): La limite Oligocène-Miocène en Limagne-changements fauniques chez les mammifères, oiseaux et ostracodes des différents niveaux de Billy-Créchy (Allier, France). Geobios 36: 719-731 [*Fransk artikel med engelsk sammanfattning] doi:10.1016/j.geobios.2003.01.002 (HTML sammanfattning)
  • Madge, Steve & Burn, Hilary (1987) Wildfowl : an identification guide to the ducks, geese and swans of the world. Helm Identification Guides, London, ISBN 0-7470-2201-1
  • Pringle, J. D. (1985) The Waterbirds of Australia. National Photographic Index of Australian Wildlife, Australian Museum/Angus and Robertson, Sydney.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]