Sophie Elkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sophie Elkan, cirka 40 år.
Sophie Elkan och Selma Lagerlöf 1894
Sophie Elkans gravvård på judiska begravningsplatsen i Göteborg.

Sophie Elkan, född Salomon 3 januari 1853 i Göteborg, död där 5 april 1921, var en svensk författare och översättare. Pseudonym: Rust Roest.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Elkan är i våra dagar mest bekant som Selma Lagerlöfs väninna. Men kring sekelskiftet 1900 var hon en framgångsrik och populär författare, känd främst för sina historiska romaner. Hon debuterade, under pseudonymen Rust Roest, med novellsamlingen Dur och moll, 1889.

Hon föddes i Göteborgssläkten Salomon. Fadern var grosshandlaren Alexander Salomon och modern Henriette Abrahamson. Hon hade två syskon, den blivande "slöjdens fader" Otto och Elise. Hon fick sin utbildning på fru Bruenechs privatskola i Göteborg och gifte sig 1872 med musikhandlaren Nathan Elkan i Stockholm. De fick en dotter, Kerstin.

År 1879 drabbades hon av en stor personlig tragedi, då hennes man och tvååriga dotter avled i tuberkulos med en dags mellanrum under en resa till Nice. Den händelsen präglade Elkan för resten av livet och hon bar därefter alltid svarta klänningar.

Med John Hall – en historia från det gamla Göteborg gjorde Elkan stor succé 1899 och i slutet på året begav hon och Selma Lagerlöf sig ut på en resa till Egypten och Palestina. Den resan kom att bli välkänd eftersom den utgjorde underlag för Selma Lagerlöfs roman Jerusalem. Paret hade tidigare rest tillsammans i Italien, Frankrike, Belgien och Holland.

Elkan begravdes på judiska begravningsplatsen i Göteborg. Hennes tillhörigheter var testamenterade till Selma Lagerlöf, som lät inreda ett rum på Mårbackas övervåning med Elkans tavlor och möbler, det s.k. Elkanrummet. Elkan har även fått en gata uppkallad efter sig, Sophie Elkans gata, som ligger på Hisingen i Göteborg.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Samlade upplagor och urval[redigera | redigera wikitext]

  • I fågelperspektiv: valda noveller ur äldre samlingar. Stockholm: Bonnier. 1901. Libris 1726456 
  • Historiska romaner. [1-3.]. Stockholm: Bonnier. 1917-1929 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Du lär mig att bli fri: Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan. Stockholm: Bonnier i samarbete med Selma Lagerlöf-sällsk. 1992. Libris 7148844. ISBN 91-0-055397-2  Utgivare: Ying Toijer-Nilsson.
  • Heggestad, Eva (1991). Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7746142. ISBN 91-85178-19-5 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Aberstén-Schiratzki, Ragna (1942). Selma Lagerlöf och Sophie Elkan: randanmärkningar till Elin Wägners Lagerlöfmonografi. Stockholm. Libris 1937529 
  • Desmidt, Isabelle (1997). Bilden av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige i ett urval av Selma Lagerlöfs brev till Sophie Elkan. Studia Germanica Gandensia, 0081-6442 ; [N.S.], 41. Gent: Rijksuniv. te Gent. Libris 2342717 
  • Oterdahl, Jeanna (1950). [Sophie Elkan]. Stockholm. Libris 8225778 
  • Salomon, Otto (1989). ”Selma Lagerlöf och Sophie Elkan”. Nordisk judaistik 10(1989):2,: sid. 113-120. 0348-1646. ISSN 0348-1646.  Libris 9253313
  • Samuelsson, Jenny (1996). Skisser och berättelser: om kvinnoproblematiken i noveller ur Elin Ameens, Mathilda Roos' och Sophie Elkans 1880-talsproduktion. Göteborg: Univ., Litteraturvetenskapliga inst. Libris 9219885 
  • Stenberg, Lisbeth (2008). ”Selma Lagerlöfs sista texter: fragment till en biografi över Sophie Elkan”. Lambda nordica 2008(13):3,: sid. 28-45. 1100-2573. ISSN 1100-2573.  Libris 11357159
  • Toijer-Nilsson, Ying (1997). ”Den nya vännen”. Selma Lagerlöf och kärleken / redaktör: Karl Erik Lagerlöf (Hedemora : Gidlund, 1997): sid. 9-15.  Libris 2753773
  • Ulvros, Eva Helen (2001). Sophie Elkan: hennes liv och vänskapen med Selma Lagerlöf. Lund: Historiska media. Libris 8382881. ISBN 91-89442-15-6 
  • Wedel, Kristian (2010). ”Selmas sorgklädda särbo”. Historiska nyheter : Göteborg i händelsernas centrum / (2010): sid. 118-124.  Libris 12015764